Sofia Orrbén

Doktorand i nordiska språk vid Institutionen för nordiska språk

E-post:
sofia.orrben[AT-tecken]nordiska.uu.se
Telefon:
018-471 6432
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3L
Postadress:
Box 527
751 20 UPPSALA

Kort presentation

Mitt forskningsintresse kretsar kring frågan om hur språket kan användas för att skildra sexuellt våld i sexualbrottsdomar samtidigt som skildringen av det sexuella våldet inte riskerar att reviktimisera den som utsatts för våld. Hur är det möjligt att skriva om brott utan att utsätta den som redan är utsatt?

Nyckelord: textforskning diskursanalys klarspråk sexualbrott genreanalys

Mina kurser

Forskning

Avhandlingsprojekt

Mitt avhandlingsprojekt går under arbetstiteln Terapeutiskt språk, ett verktyg för processuell rättvisa i sexualbrottsdomar?. Begreppet terapeutiskt relaterar till det som man inom juridiken kallar terapeutisk juridik, en rättsideologi som inte enbart ser rättsprocessen som ett verktyg för att utreda och besluta om och vem som har begått ett brott utan också som ett arbetsredskap som leder brottsutsatta och åtalade personer genom rättsprocessen på ett så skadefritt sätt som möjligt. Målet med terapeutisk juridik är alltså att minska de skadeverkningar som kommer av att vara inblandad i en rättsprocess.

För att minska skadeverkningar under rättsprocessen krävs också en stark processuell rättvisa som innebär att människor upplever att de har fått möjlighet att komma till tals, uppfattar domstolen som neutral och respekterande mot människor och deras rättigheter att domstolens företrädare framstår som uppriktigt engagerade och vill göra rätt för alla.

Delstudie 1

I avhandlingens första delstudie undersöker jag genrekonventioner i brottmålsdomar med fokus på språkhandlingar och röster, som ett försök att utforska hur ett genreperspektiv på domar kan bidra till klarspråksarbetet med domar i allmänhet och brottmålsdomar i synnerhet. Trots Domstolsverkets klarspråksarbete de senaste tio åren kvarstår nämligen bilden av domar som svårlästa och röriga. Jag har därför försökt synliggöra vad rörigheten egentligen består i, men har kommit fram till att brottmålsdomar bara är skenbart ostrukturerade. Jag har kunnat urskilja tre möjliga strukturer (skrivsätt) som har det gemensamt att de språkhandingar, eller kommunikativa mål, som domarna behöver uppnå följer en gemensam ordning. På djupet finns därför en tydlig struktur, men strukturen osynliggörs av en icke-funktionell rubriksättning som inte speglar innehållet. Domar kan alltså upplevas som ostrukturerade trots att de följer en tydlig struktur. Jag tänker att ett genreperspektiv kopplat till klarspråk kan leda till en större förståelse för vad texter egentligen åstadkommer och hur en analys av språkhandlingar i relation till struktur kan användas för att förstå och ge råd om texters uppbyggnad.

Huvudhandledare: Andreas Nord

Biträdande handledare: Karin Idevall Hagren

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.