Jenny Björklund

Universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap

E-post:
Jenny.Bjorklund[AT-tecken]gender.uu.se
Telefon:
018-471 5796
Besöksadress:
Villavägen 6
752 36 UPPSALA
Postadress:
Box 527
751 20 Uppsala

Universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap

Besöksadress:
Villavägen 6
752 36 UPPSALA
Postadress:
Box 527
751 20 Uppsala

Universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap

Besöksadress:
Villavägen 6
752 36 UPPSALA
Postadress:
Box 527
751 20 Uppsala

Kort presentation

Jenny Björklund är universitetslektor i genusvetenskap, FD och docent i litteraturvetenskap och studierektor för grundnivån.

Hennes forskningsintressen är bland annat 1900- och 2000-talslitteratur, familjestudier, queerteori, AI/maskininlärning, kulturstudier, och kroppsteori.

Pågående forskningsprojekt: “Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature” and “Detecting and Analyzing Gender and Other Bias in Machine Learning and NLP”.

Akademiska meriter: FD, Docent

Nyckelord: body theory machine learning queer theory cultural studies motherhood family and kinship studies artifical intelligence twentieth-century literature twenty-first-century literature

Jag är studierektor för grundnivån vid Centrum för genusvetenskap och undervisar i genusvetenskap på samtliga nivåer samt handleder doktorander. Jag ingår även i Mentorskollegiet vid Uppsala universitet.

Jag disputerade 2004 vid Uppsala universitet och har forskat och undervisat i genusvetenskap, litteraturvetenskap och skandinavistik vid flera olika lärosäten i Sverige och USA, såsom Uppsala universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och UCLA.

Mellan 2012 och 2020 var jag redaktör (tillsammans med Ulrika Dahl) för den nordiska LHBTQ-tidskriften lambda nordica.

Jag har två pågående forskningsprojekt: “Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature” and “Detecting and Analyzing Gender and Other Bias in Machine Learning and NLP”:

Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature

Vad betyder det att så många mammor i svensk 2000-talslitteratur lämnar sina familjer? Den frågan är utgångspunkten för det här forskningsprojektet där jag analyserar litterära representationer av mammor som lämnar sina familjer och sätter dem i relation till sociopolitiska diskurser om moderskap, familj och jämställdhet i det samtida Sverige. Medan tidigare forskning om moderskap i litteraturen framför allt bygger på feministisk teori och teorier om moderskap utgår jag från en queerteoretisk tradition som utforskar misslyckande och negativitet som sätt att göra motstånd. Det queerteoretiska ramverket gör det möjligt att upptäcka nya teman – normbrytande aspekter, misslyckande och ambivalens – i litteratur om moderskap. Genom att lyfta fram de normkritiska aspekterna av romanerna visar jag hur litterära representationer av i huvudsak heterosexuella mammor som lämnar sina familjer kan ses som motstånd mot normer i det svenska samhället, t.ex. involverat föräldraskap, kärnfamiljen och pronatalism.

Läs mer om projektet här

Här intervjuas jag om projektet i tidningen Ergo

Detecting and Analyzing Gender and Other Bias in Machine Learning and NLP

I detta tvärvetenskapliga projekt – ett samarbete med Hannah Devinney och Henrik Björklund från Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet – sammanför vi metoder från genusvetenskap, litteraturvetenskap och datavetenskap för att undersöka hur ojämlikhet och stereotypa föreställningar reproduceras i text, hur de tar sig in i maskininlärningsalgoritmer och hur vi kan analysera och minimera ojämlikhet i dessa algoritmer. Som del av större AI-system används maskininlärning i allt större utsträckning som beslutsstöd av företag och myndigheter, och maskininlärningsalgoritmer blir på så vis involverade i beslut som kan vara livsavgörande för människor. Därför är det viktigt att undersöka hur dessa beslut tas och hur rättvisa de är. Maskininlärningsmodeller tränas på textdata som produceras av människor, och deras tendens att reproducera mänskliga fördomar och stereotyper får stora sociala konsekvenser och måste betraktas som ett samhällsproblem. Det övergripande målet med detta projekt är därför att bidra till skapandet av mer jämlika maskininlärningsmodeller av den typ som används för att processa mänskligt språk (NLP).

Mina forskningsintressen innefattar även queerstudier, kropp, materialitet och rum samt modernismens kvinnliga författare:

Queerstudier

Ett av mina centrala forskningsintressen är queerstudier med fokus på svensk skönlitteratur. Det har bland annat resulterat i monografin Lesbianism in Swedish Literature: An Ambiguous Affair (Palgrave Macmillan, 2014) där jag spårar den svenska litterära diskursen kring lesbiskhet i Sverige från 1930-talet fram till 2000-talets början och visar hur skönlitteraturen både bekräftar och utmanar föreställningen om att attityderna till homosexualitet har blivit mer toleranta. Å ena sidan visar litteraturen att under 1930-talet fanns andra, mer progressiva, sätt att förstå lesbiskhet på än vad som framgår av den sociopolitiska diskursen, som främst knyter lesbiskhet till medikalisering. Å andra sidan antyder den subtila medikaliseringen av lesbiskhet och de många representationerna av homofobi i millennieskiftets skönlitteratur att bilden av det LHBTQ-vänliga och progressiva Sverige inte stämmer helt. Projektet bidrar på så vis till en fördjupad och mer nyanserad bild av hur kärlek mellan kvinnor har förståtts i Sverige under 1900-talet.

Min forskning inom queerfältet inkluderar även queera perspektiv på film (Lukas Moodyssons Fucking Åmål) och nordisk skönlitteratur (Vigdís Grímsdóttirs Z: En kärlekshistoria och Henrik Ibsens Hedda Gabler) samt mer teoretiskt inriktad forskning, särskilt om queera läsningar.

Kropp, materialitet och rum

Här visar jag hur det kan vara fruktbart att analysera text- och filmmaterial med hjälp av teorier om kropp och rum. Samtidigt har min forskning inom det här fältet en teoriutvecklande ambition genom att jag använder kulturella representationer för att utveckla olika begrepp inom feministisk teori och/eller queerteori. Jag har bland annat skrivit om hur begrepp och teorier från feministisk fenomenologi kan kombineras med queerteori och användas för att förstå komma-ut-processen i några svenska ungdomsromaner. I en annan text utvecklar jag María Lugones begrepp world-travelling med hjälp av feministisk fenomenologi i en läsning av Lukas Moodyssons film Mammut.

Modernismens kvinnliga författare

I min doktorsavhandling studerar jag tre kvinnliga lyriker – Ella Hillbäck, Rut Hillarp och Ann Margret Dahlquist-Ljungberg – och deras relation till den svenska fyrtiotalsmodernismen. Jag har också publicerat forskning om Stella Kleve, Edith Södergran och Eva Neander.

Redaktörserfarenhet

Mellan 2012 och 2020 var jag redaktör (tillsammans med Ulrika Dahl) för den nordiska LHBTQ-tidskriften lambda nordica. Jag har också varit redaktör för flera antologier, till exempel New Dimensions of Diversity in Nordic Culture and Society (med Ursula Lindqvist, Cambridge Scholars Publishing, 2016).

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Jenny Björklund