Mikael Ahlund

Jag är museichef vid Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum. Jag är även Universitetsantikvarie och docent i konstvetenskap. Jag har lång erfarenhet av att arbeta vid museer – som biträdande chef vid Gustavianum (2015–2018) och som intendent vid Nationalmuseum i Stockholm (1998–2014). Som författare och forskare har jag sysslat med olika teman, framförallt rörande perioden 1650–1800. I rollen som utställningskommissarie har jag producerat ett antal nationella och internationella utställningar.

Innan jag blev chef för Gustavianum 2019 var jag museets biträdande chef under åren 2015–2018. Dessförinnan var jag under ett antal år verksam vid Nationalmuseum i Stockholm (1998–2014). Mina tidigare erfarenheter av museer innefattar även anställningar vid Medelhavsmuseet i Stockholm och vid flera av de kungliga slotten. I rollen som utställningskommissarie har jag producerat ett antal nationella och internationella utställningar, till exempel Prerafaeliterna (Nationalmuseum, Stockholm, 2009), Pehr Hilleström (Sinebrychoff, Helsingfors, 2014) och The Art of Natural Science (The University Museum, Tokyo, 2018).

Jag disputerade 2011 vid den konstvetenskapliga institutionen i Uppsala på en avhandling om natursyn och landskapsbilder under 1700-talet, med fokus på konstnären Elias Martin. Efter disputationen har jag fortsatt min akademiska meritering och blev 2014 docent i Uppsala. Som författare och forskare har jag sysslat med en rad olika samlingar, teman och konstnärskap, framförallt från perioden 1650–1800. Vid sidan av mina studier i Uppsala har jag även deltagit i kursen Royal Collection Studies vid Windsor Castle (1996), samt i den konsthistoriska kursen vid Svenska institutet i Rom (1989).

Bland mina övriga uppdrag sitter jag i styrelserna för Stiftelsen Leufsta och Greta Gerells Stiftelse. Tidigare har jag också varit medlem av styrelsen för Sällskapet för 1700-talsstudier (den svenska sektionen av ISECS). Jag är också ledamot av Svenska forskningsinstitutets i Istanbul Forskarkollegium. Därutöver har jag varit redaktör för en rad publikationer och tidskrifter, däribland The Art Collection of Uppsala University, The Art Bulletin of Nationalmuseum samt konsttidskriften Valör.

Publicerade artiklar och böcker (i urval):

• ”The art of natural science in Sweden, 1680–1800, i The Art of Natural Science in Sweden. Treasures from Uppsala University, The University Museum, The University of Tokyo, Tokyo 2018, s. 15–20 och 157–162. (På engelska och japanska.)

• “The first published picturesque description of Sweden – Johan Fischerström”, Picturing Places, elektronisk resurs, British Library, London 2017: https://www.bl.uk/picturing-places/articles/the-first-published-picturesque-description-of-sweden-johan-fischerstrom

• “The travel journals of ‘the first Swedish tourist’ – Jonas Carl Linnerhielm”, Picturing Places, elektronisk resurs, British Library, London 2017: https://www.bl.uk/picturing-places/articles/the-travel-journals-of-the-first-swedish-tourist-jonas-carl-linnerhielm

• “Topography, iron-making and national identity in the 18th century – A British–Swedish comparison”, Picturing Places, elektronisk resurs, British Library, London 2017: https://www.bl.uk/picturing-places/articles/topography-iron-making-and-national-identity-in-the-18th-century-a-british-swedish-comparison

• ”Hermeliner, historia och rollspel. Om Lorens Paschs porträtt av Gustaf III i Vasa hovrätt”, i Jag är inte jag. Kända och glömda porträtt, Konstmuseet Sinebrychoff, Helsingfors 2017, s. 74–78. (Även på finska.)

• ”Ett kungligt parti schack. Om David von Kraffts porträtt av Karl XII i Helsingfors universitet”, i Jag är inte jag. Kända och glömda porträtt, Konstmuseet Sinebrychoff, Helsingfors 2017, s. 87–91. (Även på finska.)

• ”Konsten att försörja sig som konstnär. Pehr Hilleström och konstmarknaden i 1700-talets Stockholm”, i Ekonomisk kulturhistoria. Bildkonst, konsthantverk och scenkonst 1720–1850, red. Klas Nyberg, Stockholm 2017, s. 36–49.

• ”The wilderness inside Drottningholm. Ehrenstrahl and the Northern nature at the court of Hedwig Eleonora”, i Queen Hedwig Eleonora and the Arts. Court Culture in the Seventeenth-Century Northern Europe, red. Kristoffer Neville & Lisa Skogh, Oxon & New York 2017, s. 88–103.

• ”Att se och bli sedd på den svenska konstscenen under 1700-talet. Nedslag i konstbetraktandets kulturhistoria”, i Historisk tidskrift för Finland, nr 4, 2015, s. 377–419.

• ”Den svenska naturen genom Ehrenstrahls ögon”, i Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning, red. Merit Laine, Husgerådskammaren, Stockholm 2015, s. 156–157.

• Pehr Hilleström. Att se vardagen, Konstmuseet Sinebrychoff, Helsingfors 2014. (Även på finska.)

• ”Berömd eller glömd i Nationalmuseums samlingar”, i Highlights. Kända och okända konstskatter från Nationalmuseum, Nationalmuseum, Stockholm 2014, s. 7–15. (Även på engelska.)

• ”Det mångtydiga landskapet. Konst och natur i 1700-talets Sverige”, i Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundets i Uppsala årsbok 2012, Uppsala 2013, s. 145–159.

• ”Greta Gerell – en egen väg genom 1900-talet”, i Form, färg och harmoni, red. Lars Furborg, Säfstaholms slott, Vingåker 2013, s. 6–23 (med Karin Neuschütz).

• ”’En urbild för sjelfve Claude-Lorrains målning’. Reseskildringar, bildkonst och naturidyller i 1700-talets Sverige”, i Från Arkadien till Arktis. Diktad natur och idyll, red. Claes Ahlund, Litteraturvetenskapliga meddelanden från Åbo Akademi, Åbo, nr 40, 2012, s. 20–45.

• ”Konstsamlingen i herrgården”, i Lövstabruk. Ej sin like i hela riket, red. Ann-Charlotte Ljungholm, Lövstabruk 2011, s. 65–71.

• Landskapets röster. Studier i Elias Martins bildvärld, Stockholm 2011 (diss.).

• “Joseph Wright of Derby in a Northern light. Swedish comparisons and connections: Pehr Hilleström & Elias Martin”, i British Art Journal, London, nr 1, 2010, s. 3–10.

• ”Prerafaeliterna. Dröm och verklighet i 1800-talets England”, i Prerafaeliterna, Nationalmuseum, Stockholm 2009, s. 9–37 (också i engelsk utgåva).

• ”Prerafaeliterna, Arts and Crafts-rörelsen och Sverige”, i Prerafaeliterna, Nationalmuseum, Stockholm 2009, s. 135–143 (också i engelsk utgåva).

• “Linnerhielm. A traveller in the Swedish summer”, i Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, vol. 16, 2009, s. 64–65.

• ”Ehrenstrahl och den svenska naturen. Några reflektioner kring ett orrspel”, i Barockens visuella värld. Essäer om konst i 1600-talets Europa, red. Karin Sidén, Stockholm 2008, s. 92–95.

• “Sevenboms bildvärld och den europeiska vedutan under 1700-talet”, i Sevenbom, Bellman och prinsessan, Stockholms Stadsmuseum, Stockholm 2007, s. 72–85.

• “Two Drawings by Dante Gabriel Rossetti”, i Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, vol. 14, 2007, s. 25–26.

• “Äldre bilder från Roslagen. 1700–1920”, i Roslagskonst, red. Daniel Werkmäster, Norrtälje konsthall 2005, s. 11–22.

• ”Reseskildringarna, gravyrverken och bilden av Italien”, i Drömmen om Italien. Nordiska resenärer i Södern 1750–1870, Nationalmuseum, Stockholm 2004, s. 24–29.

• “The nationalization of Nordic nature. Art, nature and national identity in eighteenth-century Sweden”, i Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, vol. 11, 2004, s. 89–96.

• ”Två 1700-talspanoramor över Konstantinopel i Bibysamlingen”, i Minnet av Konstantinopel. Den osmansk-turkiska 1700-talssamlingen på Biby, Stockholm 2003, s. 183–200.

• ”Det turkiska galleriet i Celsings Stockholmsbostad”, i Minnet av Konstantinopel. Den osmansk-turkiska 1700-talssamlingen på Biby, Stockholm 2003, s. 293–304.

• ”Un paysage suédois peint par Elias Martin au Musée Magnin de Dijon”, i Bulletin des Musées de Dijon, Dijon, nr 8, 2002, s. 39–43.

• “Scenes from an eighteenth-century Swedish rural iron making estate”, i Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, vol. 9, 2002, s. 19–20.

• ”Det nationella landskapet. Om upptäckten av den svenska naturen”, i Nationalism och nationell identitet i 1700-talets Sverige, red. Åsa Karlsson & Bo Lindberg, Stockholm 2002, s. 17–33.

• ”Ett engelskt panorama över Konstantinopel”, i Sverige och den islamiska världen: ett svenskt kulturarv, Stockholm 2002, s. 308–311.

• ”Antik upphöjdhet och hudnära realism”, i Ansikte mot Ansikte. Porträtt från fem sekel, red. Görel Cavalli-Björkman m.fl., Nationalmuseum, Stockholm 2002, s. 258–265.

• ”Nature and national identity in Scandinavia, 1790–1910”, i Scandinavian Landscape Painting in the Nineteenth Century, Tokyo 2002, s. 20–26 & 143–148. (På engelska och japanska.)

• “Från de kungliga konstsamlingarna till Skokloster”, i Kunglig vänskap. 1700-talet på Skokloster, Skoklosterstudier nr 33, Skokloster 2000, s. 81–97.

• Islamic Art Collections. An International Survey, Richmond 2000 (med Karin Ådahl).

• “Two new landscapes by Elias Martin in the Nationalmuseum”, i Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, vol. 5, 1998, s. 14–15.

• ”Svenskt måleri”, i Hallwylska målerisamlingen, red. Eva Helena Cassel-Pihl m.fl., Stockholm 1997, s. 272–385.

• ”Svenska bruksbilder under 1700-talet”, i Vallonerna, Lövstabruk 1996, s. 81–112.

• ”Wienerrokoko i Sverige. Om två målningar av Johann Georg Plazer på Skokloster”, i Konsthistorisk Tidskrift, Stockholm, vol. LXIV, nr 2, 1995, s. 99–116.

• Svenska läkaresällskapets porträttsamling, Stockholm 1993.

• ”Sinan och Suleyman-moskén i Istanbul. Om problem vid tolkandet av islamisk arkitektur”, i Valör Uppsala, 1992, nr 5, s. 34–51.

• ”Thomas Paine och ’Menniskans rättigheter’ 1792”, i Dagens Nyheter, 13/12 1992.