Staffan Bengtsson

forskare akademiforskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen

E-post:
Staffan.Bengtsson[AT-tecken]littvet.uu.se
Telefon:
018-471 2944
Fax:
018-471 6187
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3 P
Postadress:
Box 632
751 26 UPPSALA

Mina kurser

Biografi

CV

Akademiforskare. Filosofie doktorsexamen i estetik vid Uppsala universitet 2004. Studier i litteraturvetenskap, historia och filosofi vid Stockholms universitet, estetik vid Uppsala universitet.

Forskning

Forskningsintressen

Upplysningstid, romantik och modernism (Thorild, Geijer, Hammarsköld, Atterbom, Stagnelius; Lessing, Herder, Goethe, Friedrich Jacobi, Hölderlin, Friedrich Schlegel, Novalis, Schelling, Hegel; Benjamin, Adorno). Hermeneutik, poetik, layout, typografi, estetikens historia, bokhistoria, editionshistoria, mediehistoria, kritisk teori.

Pågående forskning

Typographical Dialetics in Germany before Hegel: A Chapter in the History of Reading (bok och artiklar)
Ulrich Gaier (Konstanz) har vid upprepade tillfällen argumenterat för att Johann Gottfried Herders så kallade ”Schöpfungshieroglyphe” (en symbol baserad på 1 Mos. 1-2:1-4) representerar ett slags metod för strukturering av texter som flera samtida diktare använde i sitt skrivande: exempelvis Goethe, Novalis och Hölderlin. Jag delar detta synsätt, men visade redan i min doktorsavhandling hur typografi och layout av Herder användes till att markera textdelarna i detta skrivsätt och hur insikten om denna praktik fördjupar vår förståelse både av skrivsättet som sådant och av Herders texter. De författare som står i fokus i detta projekt uppträder inte utåt som en grupp, men utvecklar ändå kollektivt, genom att appropriera och vidareutveckla element i varandras formspråk, en repertoar av typografiskt markerade grepp som denna studie har till uppgift att analysera och beskriva.

"Jag ville skrifva GENIE" (bok och artiklar)
Sammanhängande med ovan nämnda projekt är mitt nuvarande huvudprojekt om Thomas Thorilds författarskap. Det kan beskrivas som en utläggning av Thorilds ord ”Andre kunna skrifva Versar. Jag ville skrifva GENIE” (1784). Jag anknyter här dels till ett drag i Thorilds texter som är omöjligt att inte lägga märke till, som många uttolkare har kommenterat, men som få har försökt förklara, nämligen den uppseendeväckande typografiska form som hans publicerade texter uppvisar (spärrskrift, versaler i olika grader, kursiver, tankstreck, mellanrum, etc); dels till Ernst Cassirers koppling av Thorilds författarskap till ”Sturm und Drang” i allmänhet och till Herders skrivande i synnerhet. I detta projekt relaterar jag den visuella aspekten av Thorilds skrivsätt till min forskning om Herder and hans samtida.

Samarbeten

Ingår i ett forskningsnätverk mellan SCAS (Uppsala), Lichtenberg-Kolleg (Göttingen), University of Edinburgh och University of Glasgow om europeisk upplysning.

Samarbete med forskare i nylatin vid institutionen för lingvistik och filologi, under ledning av professor Hans Helander, Uppsala universitet, om översättningar av Thorilds på latin författade skrifter: Anna Fredriksson (dissertationer), Peter Sjökvist (Maximum seu archimetria och Orpheus, sive Panharmonion).

Ingår i ett nätverk av nordiska Goethe-forskare. En första konferens arrangerades av Mattias Pirholt i september 2012 i Uppsala, ett andra möte arrangeras av Liisa Steinby i november 2014 i Åbo.

Recensent för Monatshefte für deutschsprachige Literatur und Kultur.

Publikationer i urval

Dichtung und Wahrheit als ”Andenken verlorner und verschollener Wagnisse”: Ein Blick auf Goethes Werk aus ursprünglicher Perspektive, Wehrhahn Verlag. Forthcoming.

”Brev från en vän jag kallar ’min Roußeau’: En typografisk läsning av tre tidiga fragment av Thomas Thorild”, i Kritik och beundran: Jean-Jacques Rousseau och Sverige 1750-1850, Jennie Nell & Alfred Sjödin (red). Ellerströms, 2017.

Herder and Religion, edited by Staffan Bengtsson, Heinrich Clairmont, Robert E. Norton, Johannes Schmidt and Ulrike Wagner. Heidelberg, 2016.

”Cultural Science and the Repertoire of Works: Herder’s Plastik as a Hands-on Experience”, in J. G. Herder: From Cognition to Cultural Science / Von der Erkenntnis zur Kulturwissenschaft, Beate Allert (Hg). Heidelberg, 2016.

”’Beredsamkeit’ in Lessing’s Zur Geschichte und Litteratur: A reply to Herder”, Dietmar Till (Hg), Rhetorik im 18. Jahrhundert (=Rhetorik. Ein internationales Jahrbuch, Bd. 33). Berlin/Boston, 2014.

Von Deutscher Baukunst. Über eine deutsche Kunst, Texte zu bauen”, Mattias Pirholt & Andreas Hjort Møller (Hg), ’Darum ist die Welt so groß’. Raum, Platz und Geographie im Werk Goethes. Heidelberg, 2014.

”’Eine ganz andre Beredsamkeit’: A reader’s guide to Ueber die neuere Deutsche Litteratur”, Ralf Simon (Hg), Herders Rhetoriken im Kontext des 18. Jahrhunderts, Heidelberg, 2014.

”Challenging Linearity: Finding the perspective of Herder’s Aelteste Urkunde des Menschengeschlechts”, Sabine Gross (Hg), Herausforderung Herder / Herder as Challenge, Heidelberg, 2010.

”The Formation of ’Geist’ in Vom Geist der Ebräischen Poesie”, Daniel Weidner (Hg), Ursprung und Morgenland. Johann Gottfried Herders ’Vom Geist der Ebräischen Poesie’. Berlin, 2008.

Herders hieroglyf: om den okända metoden i hans författarskap. Diss. Uppsala, 2004.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.