Susanna Erlandsson

Forskare vid Historiska institutionen

E-post:
susanna.erlandsson[AT-tecken]hist.uu.se
Telefon:
018-471 7129
Fax:
018-471 1528
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3 A
Postadress:
Box 628
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Forskare med ett särskilt intresse för hur olika begreppsramar påverkar hur vi skriver historia om internationella relationer. Disputerade 2015 på den prisbelönta avhandlingen Window of opportunity. Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948. Publicerade 2022 boken Personal Politics in the Postwar World: Western Diplomacy Behind the Scenes (Bloomsbury Academic). Forskar nu (20222025) om hushållspersonalens roll i ambassaders diplomatiska vardagsarbete.

Akademiska meriter: FD

Nyckelord: intersectionality foreign policy new diplomatic history gender and international relations 20th century western diplomacy personal trust and ir neutrality collective security

Den 6 maj 2022, i samband med diskussioner om ett svenskt Nato-medlemskap, gjorde Bildningspodden ett avsnitt om svensk neutralitetspolitik. Gäst i studion var Susanna Erlandsson, som 2015 disputerade på avhandlingen Window of opportunity: Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948.

Jag studerade modern historia vid Universiteit van Amsterdam i Nederländerna och American Studies vid Smith College i Massachusetts, USA. Efter min masterexamen 1998 jobbade jag utanför akademin, bland annat som redaktör, innan jag återvände till Sverige 2006 och till universitetsvärlden som doktorand vid Uppsala universitet 2010.

I maj 2015 disputerade jag i historia vid Uppsala universitet. Min avhandling, en jämförelse av svenska och nederländska säkerhetspolitiska idéer och strategier 1942–1948, visade bland annat att neutralitet och allians i praktiken inte var så olika som de kan verka och att resonemangen bakom de två ländernas olika säkerhetspolitiska val var påfallande lika. Avhandlingen belönades av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala med Westinpriset, fick Geijerpriset för bästa avhandling i historia vid Uppsala universitet, samt tilldelades pris för förtjänt vetenskapligt arbete av Kungliga Vitterhetsakademien.

Efter min disputation arbetade jag ett och ett halvt år som vikarierande universitetslektor vid historiska institutionen, Uppsala universitet. 2017–2020 var jag anställd som internationell postdoktor med utlandsstationering vid Universiteit van Amsterdam, Nederländerna 2017–2019. Jag var även gästforskare vid London School of Economics and Political Science (LSE) 2018/19. Londonförlaget Bloomsbury Academic publicerade 2022 den bok som var resultatet av mitt postdoktorprojekt. Genom en mikrostudie av ett nederländskt diplomatpar granskade jag den politiska betydelsen av könade mönster i diplomatisk kultur och vardag på 1940- och 1950-talet.

2021 tog jag över som redaktör och ansvarig utgivare för Historisk tidskrift och sedan våren 2022 arbetar jag även som forskare på historiska instituitionen vid Uppsala universitet med det VR-finansierade projektet "Utrikespolitik underifrån: En transnationell historia om hushållspersonal i diplomatins tjänst (ca 1935–1965)". Med ett intersektionellt tillvägagångssätt och fokus på en i diplomatiska sammanhang hittills förbisedd grupp fortsätter jag mina försök att utveckla en mer multidimensionell och nyanserad historieskrivning om internationella relationer.

The role of domestic staff has so far been surprisingly absent in studies of mid-twentieth-century diplomacy. Cooks, cleaners, chauffeurs, and other servants were not only indispensable for day-to-day diplomatic practices. The staff also had a symbolic value, quite often tied to gender, race or nationality, which reflected back on the status of those performing international relations. Several Washington embassies had French chefs, for instance, and they all had male butlers but female parlour maids – who were often lighter-skinned than laundresses and cleaners.

My current project aims to analyse these patterns in relation to shifting global power and diplomatic relations. The cross-cultural work force that specialized in serving diplomats can help us to understand how transnational classed, gendered, and racialized power relations were upheld and (re)shaped through war, decolonisation, and Cold War. With methods inspired by the history of everyday life and research on trust and reliance in social relations, the study scrutinizes newspapers, photographs, letters, diaries, and embassy records from London and Washington, D.C., two crucial hubs for Western diplomatic relations during and after World War II, to identify practical and symbolic uses of diplomatic servants. Drawing on feminist and intersectional theories, the study anchors a conceptual analysis of diplomatic hierarchies at the macro level in a comparison of embassies’ concrete household hierarchies at the micro level.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Susanna Erlandsson
Senast uppdaterad: 2021-03-09