Emma Holmqvist

Forskare i kulturgeografi. Mina primära forskningsområden är boendemönster, boendesegregation, migrationspolitik, integration och hållbar stadsplanering. Ett gemensamt fokus för dessa områden är mitt intresse för hur politik omsätts i verkligheten, här studerar jag hur väl olika verktyg och strategier fungerar för att uppnå uppställda mål.

Flera forskningsprojekt handlar om omläggningen av svensk migrationspolitik. I projektet "Bevara de berördas röst-uppehållstillståndets inflytande på flyktingars upplevelser och val i en tid av oenighet kring migrationspolitiken" är fokus att samla in och bevara data om flyktingars val och upplevelser i Sverige genom en enkät och intervjustudie. I projektet "Orolig stad: en jämförande studie av betydelsen av olika typer av uppehållstillstånds påverkan på privata och offentliga dimensionen i flyktingars inkludering och för skapandet av hållbara samhällen" använder vi den insamlade data för att förstå vad olika uppehållstillstånd (tidsbegränsat eller permanent) spelar för roll för hur individen bor, vad den har för sysselsättning, för jämställdhet och individens hälsa och välmående. I angränsande projekt "Uppehållstillstånd utan hållbar bostad-Planering för migranter med flyktingbakgrund i tider av föränderlig migrationsplitik" ligger fokus mer på effekter av nya migrationslagen och bosättningslagen för hållbar stadsutveckling.

I andra projekt fokuserar min forskning mer på boendemönster, som i projektet "Att sätta genusperspektiv på boendet- ett intersektionellt perspektiv på bostadsförsörjningen och stadsplaneringen med fokus på genusrelationer" undersöker vi hur kön spelar roll för olika bostadsmönster i relation till parametrar som inkomst, utbildningsnivå och bostadsort.

I forskningsprojektet "ProSHARE Ökad mångfald, inkludering och social sammanhållning genom praktiker av gemenskap inom boende och offentliga rum" studerar vi planering för socialt blandade områden, och vad det finns för samarbete, solidaritet och gemenskap mellan olika invånare. Gemensamma aktiviteter antas kunna leda till en minskad konkurrens om olika delar av staden och i långa loppet leda till en större social sammanhållning. I forskningsprojektet undersöks vilken potential som finns i dessa blandade stadsdelar och vad inslag av delningsekonomi och andra kollektiva initiativ kan betyda för städer och dess invånare och för integrationen i stort.

Inom projektet "Den demografiska segregationens betämningsfaktorer och dynamik" har jag pågående forskning om kommuner som lyckats minska segregationen och vad som verkar ha betydelse för denna utveckling.