Andreas Önnerfors

vik. Universitetslektor vid Historiska institutionen

E-post:
andreas.onnerfors[AT-tecken]hist.uu.se
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3 A
Postadress:
Box 628
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Andreas Önnerfors är vikarierande universitetslektor på Historiska Institutionen och professor i idéhistoria. Hans forskning omfattar dels tidigmodern kulturhistoria, i synnerhet upplysningstiden och dels samtida politisk retorik, extremism och radikalisering och på senare tid forskning om konspirationsteorier. Andreas Önnerfors anlitas ofta av media och är författare till Freemasonry - A Very Short Introduction (OUP, 2017) och utgivare till "Europe: Continent of Conspiracies (Routledge, 2021).

Nyckelord: historia idéhistoria politisk retorik konspirationsteorier

Detta stycke finns inte på svenska, därför visas den engelska versionen.

Andreas Önnerfors, born 1971, was raised in Trier, Germany, leaving secondary school in 1990 with the diploma Abitur (special subjects English, History and Latin). After a period of travel and initial studies at the University of Trier, he conducted his military service in Sweden between 1993-1994. Immediately thereafter, he worked as German-Swedish translator at a Swedish information company. Having registered for undergraduate studies in the History of Sciences and Ideas at the University of Lund, Sweden, he began training at the School of Interpreters of the Swedish Armed Forces in Uppsala (language: Russian) between 1995-1996, receiving further training for international missions in 1998. During this time he was awarded his BA and MA degrees in the History of Sciences and Ideas, receiving the former in 1999. Subsequently, he was admitted to Lund University in order to begin PhD studies. He subsequently taught History of Sciences and Ideas as well as cultural studies between 1999 and 2007. Between 2000-2003, Andreas Önnerfors also received doctoral education at a German graduate school at the University of Greifswald and defended his dissertation successfully in June 2003. During his post-doctoral period at the University of Lund (2003-2007), Andreas Önnerfors conducted research into freemasonry and other fraternal organizations in Sweden during the enlightenment and specialized in trans-national press history. He also worked as coordinator at the Centre for European Studies between 2004-2006. Furthermore, he carried out surveys on PhD education on behalf of the German state government and a Nordic inter-governmental research organization. He has worked as an interpreter and translator (German-Swedish) for Swedish judiciary institutions. After post- doctoral studies at the University of Freiburg (Germany) and the University of Nice Sophia- Antipolis (France), he was contracted to the University of Sheffield (UK), where between 2007 and 2010 he worked as Director of the Centre for Research into Freemasonry and Fraternalism and as a Senior Lecturer in The Department of History. Between 2010 and 2011 Andreas Önnerfors was employed as researcher in a project on provenance in the rare book collections of Lund university library. Between February 2011 and June 2014 he worked also as a senior lecturer in various subjects at the Department for Global Political Studies, University of Malmö. In 2012 he was awarded the title of ‘docent’, which corresponds to Reader or Associate Professor in the History of Sciences and Ideas. Since July 2014, he teaches History of Sciences and Ideas at the Universities of Gothenburg and Lund, Sweden, since July 2015 in a permanent position. In 2014, he was elected member of the European Academy of Sciences and Arts, Salzburg, Austria. In 2020, he was promoted to Full professor in the History of Science and Ideas at the University of Gothenburg, Sweden. In January 2021, professor Önnerfors was appointed Dean of Class I, "Humanities" of the European Academy of Sciences in Salzburg, Austria.

De tre begreppen människor, möten och medier sammanfattar mina huvudsakliga intressen i att försöka förstå historiska och samtida processer för hur idéer – normativa så som icke-normativa – ingriper och påverkar livet, samhällen och verkligheten. Denna relation kan vara konfliktfylld eller inte, driven av storslagna visioner lika mycket som enskilda praktiker. Som idéhistorisk forskare har jag alltid varit intresserad av individer och grupper som står på innovativa skärningspunkter mellan kulturer, som skapar miljöer av ömsesidig inspiration och som är verksamma med att skriva fram och sprida sina idéer och föreställningar på olika sätt.

Min tyngdpunkt i den akademiska forskningen ligger i europeisk tidigmodern tid fram till moderniseringens genombrott, från slutet av 1600- till mitten av 1800-talet. I denna period har jag studerat fenomen av kulturell överföring (främst mellan Sverige och Tyskland) så som översättningar, presshistoria och internationella nätverk samt socialiseringsfenomen (förformer till det vi idag kallar civila samhället): ordenssällskap generellt samt frimureriet i synnerhet. Dessa sociala fenomen har gett idéspridningen i Europa en tydlig social bas, något som är viktigt för västerlandets normativa utveckling. Jag är övertygad om att denna period är fundamental för att förstå centrala idékomplex i samtiden så som framväxten av mänskliga rättigheter och en politisk kultur som ligger till grund för både svenska, europeiska och globala politiska förhållanden. 2017 utkom min bok, Freemasonry – A Very Short Introduction i Oxford University Press utgivningsserie VSI som omfattar fler än 600 titlar författade av internationellt ledande experter inom sina respektive forskningsfält. Boken sammanfattar min forskargärning inom området som fortfarande utgör ett återkommande drag i min forskningsprofil.

Men vid sidan om min mer historiskt inriktade forskargärning har jag sedan min docentur 2012 börjat odla ett intresse och utvecklat en plattform för att studera samtidshistoriska globala politiska utmaningar med mer samhällsvetenskapliga förhållningssätt. Genom terrordådet i Oslo och på Utøya 2011 förändrades den sedan 9/11 förhärskande synen på terrorism, extremism och radikalisering. Det var nu uppenbart att vad som traditionellt betraktas som högerinriktade idéströmningar hade formerat sig och bildade grogrunden för radikaliseringen av det politiska klimatet i (och utanför) Europa. För att avkoda det radikaliserade språk som kan kopplas till framväxten av både populistiska partier, politiker och extrema rörelser krävs det ett mer holistiskt tillvägagångssätt som tar historiska idéer och kontinuiteter i beaktande. Den europeiska och transatlantiska nya högern anknyter medvetet till historiska förlagor, både intellektuella och organisatoriska. Med bildandet av den tyska rörelsen PEGIDA 2014 flyttades mittfåran i den politiska retoriken. Denna radikaliseringsprocess har jag undersökt i ett flertal artiklar och bokkapitel och kopplat till fenomen som populism och tron på konspirationsteorier. Mellan 2016 och 2020 deltog jag i det EU-finansierade projektet ”Comparative Analysis of Conspiracy Theories” (COMPACT, conspiracytheories.eu) som har genererat ett rikhaltig nytt forskningsfält. För Routledge Handbook of Conspiracy Theories (2020) var jag medredaktör för kapitlet om medier och dissemination samt medförfattare till ett kapitel om konspirationsteoriers visuella kultur. Dessutom är jag medförfattare till den kollektivt skrivna boken Conspiracy Theories and the Nordic Countries (Routledge, 2021) och huvudredaktör för boken A Continent of Conspiracies: Conspiracy Theories in and about Europe (Routledge, 2021) för vilka jag har medförfattat inledningen och avslutningen och skrivit ett kapitel om konspirationsteorier i de tyska terroristmanifesten 2019 och 2020. Jag planerar att utvidga arbetet om konspirationsteoriernas visuella kultur till ett bokprojekt.

Mer om min forskning här:

https://uppsala.academia.edu/professorAndreasÖnnerfors

https://www.researchgate.net/profile/Andreas_Oennerfors

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Andreas Önnerfors
Senast uppdaterad: 2021-03-09