Benjamin Portal

Post doc. vid Institutionen för medicinsk cellbiologi, Forskargrupp Mia Lindskog

E-post:
benjamin.portal[AT-tecken]neuro.uu.se
Besöksadress:
BMC
Husargatan 3
751 23 Uppsala
Postadress:
Box 571
751 23 UPPSALA

Kort presentation

Från Frankrike, tog jag min examen vid Paris-Saclay Universitet i neurofarmagologi. Jag var intresserad av astrocyternas connexins 43 rollen i depression och försvarade min doktorsexamen 2019 vid Center for Integrative Biology of Toulouse, Research Center for Animal Cognition (University of Toulouse III - Paul Sabatier).

På år 2020 började jag att arbeta i Mia Lindskogs labb och nu är jag intresserad för astrocyternas rollen i utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

Nyckelord: depression microdialysis farmakologi alzheimers sjukdom elektrofysiologi beteende astrocyter

Min huvud forskning fokuserar om den viktiga rollen av glial celler, för den mesta astrocyter, på hjärnas sjukdomar.

Tack vare ett treårigt stipendium från den franska regeringen, inriktade jag min doktorandarbete vid Forskning Centrum om Djur Kognition (Toulouse, Frankrike) på den astrocystiska hemikanalernas rollen vid verkningsmekanismen hos antidepressiva mediciner (främst SSRI). Vi kombinerade beteendeobservationer, mikrodialys och konventionella molekylärbiologiska verktygen och karakteriserade vi betydelsen av dessa proteiner i fysiologiska och patologiska tillstånden samt i verkningsmekanismen för fluoxetin (Prozac®), ett allmänt använt SSRI för behandling av depression.

Efter min doktoralexamen i 2019 gick jag in i Maria Lindskogs labb på Karolinska institutet som postdoktorand. Tack vare Wenner-Gren-stipendiet för utländska forskaren, startade jag ett helt nytt projekt om astrocyternas roll i Alzheimers sjukdom. Nu är jag knuten till Uppsala Universitet, där mitt labb är beläget, och fortsätter detta projekt, särskilt genom lokalt samarbete med Anna Erlandsson (Uppsala universitet), Per Nilsson och Maria Ankarcrona (Karolinska institutet) och Hjalmar Brissmar (SciLife labs i Stockholm).

Alzheimers sjukdom upptäcktes i 1900-talet och är numera väldokumenterad, framför allt tack vare observationer efter döden. Många molekylära förändringar har avslöjats i denna neurodenerativa sjukdom, som främst kännetecknas av en betydande minnesförlust. Bland annat är Tau neurofibrillary tangles och Amiloïd-beta (Aβ) de viktigaste identifierade markörerna för patologin. Ungefär 25 % av alla former av Alzheimers sjukdom är genetiska och tyvärr finns det hittills ingen sjukdomsförändrande medicin. Den pågående forskningen syftar därför till att identifiera nya avläsningsmetoder som är intressanta för behandling av sjukdomen.

De sena staderna av Alzheimers sjukdom är mycket väl beskrivna. I det sammanhanget tros Tau neurofibrilarry tangles och Aβ-avlagringar vara orsaken till neuronala försämringar, vilket leder till demens. En nyligen genomförd studie visade emellertid på tidiga funktionella förändringar i fast-spiking GABA-ergiska neuroner i hippocampus hos unga transgena möss, som är en modell för välkända former av Alzheimers sjukdom [1]. Medan neuronala försämringar är relativt väldokumenterade, är astrocyternas roll i denna patologi ännu inte klarlagd.

Vårt forskningsprojekt är uppbyggt kring tre huvudfrågor:

1. Vad är astrocyternas rollen före Aβ-avlagringen ?

2. Vad är astrocyternas efter Aβ-avlagringen ?

3. Kan Astrocyter vara ett farmakologiskt mål för behandling av Alzheimers sjukdom ?

De två första frågorna syftar till att karakterisera astrocyternas betydelse vid olika tidpunkter. Dessa studier utförs antingen in vitro eller in vivo i musmodeller av den välkända formen av Alzheimers sjukdom [2]. Genom att kombinera elektrofysiologi (t.ex. patch clamp-recording, field recording) och klassiska molekylärbiologiska tekniker (t.ex. western blot, högupplöst och konfokal mikroskopi) kan vi registrera antingen neuronal aktivitet eller astrocyternas glutamatergiska strömmar, vilket är kopplat till en relevant molekylär karakterisering. Eftersom de kan ta upp glutamat antar vi att astrocyternas funktion är nedsatt vid Alzheimers sjukdom. I mål 3 undersöker vi astrocytiska glutamattransportörer som en möjlig måltavla för farmakologisk behandling av Alzheimers sjukdom.

1. Arroyo-Garcia, L.E., et al., Impaired spike-gamma coupling of area CA3 fast-spiking interneurons as the earliest functional impairment in the App(NL-G-F) mouse model of Alzheimer's disease. Mol Psychiatry, 2021.

2. Saito, T., et al., Single App knock-in mouse models of Alzheimer's disease. Nat Neurosci, 2014. 17(5): p. 661-3.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Benjamin Portal
Senast uppdaterad: 2021-03-09