Gustaf Marcus

Postdoktor i franska vid Institutionen för moderna språk, Romanska språk

E-post:
gustaf.marcus[AT-tecken]moderna.uu.se
Telefon:
018-471 1426
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3 L
Postadress:
Box 636
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Postdoktor i fransk litteraturvetenskap sedan 2020. Mitt projekt, A Medium-Sized World: Michel Houellebecq, Globalization, and the Poetics of Milieu, handlar om hur Michel Houellebecq skildrar den samtida globaliseringen i fotografier, dikter, essäer och romaner. Med utgångspunkt i ekokritik och -fenomenologi samt global riskteori undersöker jag hur skönlitteraturen kan närma sig frågor om plats, platstillhörighet och kosmopolitism i det globaliserade samhället.

Nyckelord: contemporary literature globalization french literature visual culture comparative literature michel houellebecq space photography and literature

Jag forskar inom fransk och komparativ litteraturvetenskap och intresserar mig speciellt för hur skönlitteraturen förhåller sig till breda kulturella och sociala frågeställningar om modernitet, estetiska teknologier, visuell kultur och normalitet. Ofta studerar jag skönlitterära texter i förhållande till andra typer av kulturella uttryck som reklam eller vetenskapliga diskurser.

Mitt nuvarande projekt, A Medium-Sized World: Michel Houellebecq, Globalization, and the Poetics of Milieu, handlar om hur den franska författaren Michel Houellebecq skildrar och begripliggör den samtida globaliseringen i fotografier, dikter, essäer och romaner. Jag undersöker hans verk som ett ambivalent försök att förhålla sig till en värld som blir mer och mer abstrakt i takt med globaliseringens förändring av vår livsvärld. Med utgångspunkt i bland annat ekofenomenologi (Michel Collot) samt global riskteori (Anthony Giddens, Ulrich Beck, Ursula K. Heise) är syftet att visa hur skönlitteraturen kan närma sig frågor om plats, platstillhörighet och kosmopolitism i det globaliserade samhället.

Ett annat forskningsintresse är skönlitteraturens förhållande till den moderna reklamen. Jag har undersökt hur författare som August Strindberg, Knut Hamsun, Rachilde och de franska surrealisterna inspirerades av och i vissa fall själva medverkade i den tidiga professionaliserade reklamen under 1800-talet och början av 1900-talet. Reklamens framställningsformer sågs som ett direkt uttryck för en modern urban kultur och de inspirerade nya estetiska praktiker i den tidiga modernismen. Samtidigt gav reklamen upphov till djupare frågeställningar om autenticitet, värde och förhållandet mellan inre person och offentlig persona hos de studerade författarna. Projektet genomfördes bland annat som gästforskare vid Études nordiques på Sorbonne och i anslutning till det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Littépub (http://littepub.net/).

Ett tredje intresseområde är normalitetens historia sedd genom skönlitteraturen. I avhandlingen Paria (Carlsson Bokförlag: 2018) undersökte jag hur svenska författare runt sekelskiftet 1900 förhöll sig till frågor om normalitet och abnormitet. Utgångspunkten för undersökningen är berättelserna om brottslingar som blev populära under slutet av 1800-talet. Brottslingsgestalten förändrades vid den här tiden från att ha uppfattats som en ond människa som skulle straffas till att vara en onormal eller sjuk person som behöver rehabiliteras och normaliseras. Den här förskjutningen är ett exempel på en övergripande normalisering av samhället, där föreställningar om normalitet och abnormitet blev ett sätt att styra människor (denna tanke utvecklas i Michel Foucaults texter om biomakt och governmentalitet).

I avhandlingen visas hur författarna tog inspiration från normaliseringen så som den kom till uttryck i tidens vetenskaper, som kriminalantropologi och psykiatri, och medierades med hjälp av nya visuella teknologier, som stereoskopbilder, kompositporträtt eller biometriska fotografier. Dessutom undersöks hur normalitetens inneboende ambivalens (den är både ett sätt att repressivt styra och ett sätt att bota eller frigöra) kommer till uttryck i verken. De skönlitterära texterna framstår som ambivalenta och mångtydiga: de ger uttryck för ett repressivt styrande eller exkluderande av det avvikande, samtidigt som styrningens mål är ett bejakande av en ny subjektivitet som i sin tur kan bli utgångspunkt för en kritik mot normaliseringen.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Gustaf Marcus
Senast uppdaterad: 2021-03-09