Emma Sohlgren

Doktorand vid Institutionen för musikvetenskap

E-post:
emma.sohlgren[AT-tecken]musik.uu.se
Telefon:
018-471 7891
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3H
Postadress:
Box 633
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Jag är doktorand på Institutionen för Musikvetenskap och i mitt avhandlingsprojekt undersöker jag hur italiensk opera introducerades i Sverige under Frihetstiden 1719–1772.

Nyckelord: musicology music history eighteenth century opera

Jag tog min kandidatexamen i musikvetenskap på University of Cambridge 2009–2012. Efter det studerade jag italienska på Stockholms universitet och som utbytesstudent på University deli studi di Padova i Italien och undervisade i musik och musikteori på Lilla akademiens Musikgymnasium i Stockholm. Mellan 2018–2020 tog jag min masterexamen i musikvetenskap på Uppsala universitet och i min masteruppsats studerade jag uppföranden och omarbetningar av Glucks opera Orfeo ed Euridice i London, Florens och Neapel under 1770-talet. Jag påbörjade mina doktorandstudier i Uppsala våren 2021.

I mitt doktorandprojekt undersöker jag hur italiensk opera introducerades i Sverige under mitten av 1700-talet och hur det kan sammankopplas med de olika maktanspråk som olika individer och grupper hade under frihetstidens svaga kungamakt. Vem importerade italiensk opera till Sverige och varför?

Drottning Lovisa Ulrikas operauppsättningar under 1750-talet har uppmärksammats i tidigare forskning, men förekomsten av arior och operor i andra sociala sammanhang, till exempel på offentliga konserter och pjäser eller i privata musiksamlingar, var troligen av stor betydelse för den bredare spridningen av operan och lade grunden för dess utveckling i Sverige under den senare delen av 1700-talet och under 1800-talet.

Genom att studera ett tidigare delvis outforskat källmaterial kan vi få en större förståelse för operans roll i Sverige under frihetstiden och för hur den italienska operan och musiken kan ha använts både i och utanför hovet för att stärka politiska intressen eller individers status. Detta kan i sin tur ge nya perspektiv på hur opera seria användes och bidra till den pågående diskussionen om operans sociala funktion i Europa generellt under den här tiden, samt belysa större processer som kulturellt utbyte och appropriering och musikens roll som identitets- och statusmarkör.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Emma Sohlgren
Senast uppdaterad: 2021-03-09