Jules Kielmann

doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen

E-post:
jules.kielmann[AT-tecken]littvet.uu.se
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3 P
Postadress:
Box 632
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Detta stycke finns inte på svenska, därför visas den engelska versionen.

In my PhD-thesis "Amalia von Helvig as a Writer and Cultural Transmitter between early 19th Century Germany and Sweden" (working title), I examine how different discourses of gender and nationality intersect in the work of the German writer and translator Amalia von Helvig, born von Imhoff (1776–1831).

Mina kurser

Biografi

Antagen till doktorandutbildning fr.o.m. 1 september 2016

Hösttermin 2019/2020: forskningsvistele vid School of English Literature, Languages and Linguistics, Newcastle University (Internationaliseringsstipendium Kungl. Vitterhetsakademien)

Skrivarlinje prosa och poesi, projektår, Biskops Arnö (2015–2016)

Redaktör för August Strindbergs Samlade Verk vid Stockholms universitet (2013-2014)

Master of Arts i Skandinavisk litteratur- och kulturhistoria vid Freiburgs universitet, Tyskland (2013)

Bachelor of Arts i Skandinavistik och tysk litteratur vid Freiburgs universitet, Tyskland (2010)

Forskning

Avhandlingsprojekt

Amalia von Helvig (1776–1831) som författare och kulturell förmedlare mellan Sverige och Tyskland.
Ämnen: kvinnor som professionella författare, intertextualitet, kulturell transfer, nätverk, översättning, medeltidsreception

Efter att ha gift sig med en svensk militär flyttade den tyska författaren Amalia von Helvig, född Imhoff (1776–1831), under 1800-talets första decennier fram och tillbaka mellan Sveriges och Tysklands litterära centra. Med utgångspunkt i det klassicistiska Weimar kom hon att bosätta sig i Stockholm, Heidelberg, Uppsala och Berlin och byggde successivt ett omfångsrikt nätverk över nationsgränserna, som omfattade bland annat författarjättar som Goethe och Schiller, bröderna Schlegel, Fouqué och syskonen von Arnim, kretsen av Uppsala-romantiker kring Malla Silfverstolpes salong med Geijer och Atterbom, men även förläggare, översättare, filologer och historiker. Erfarenheterna från sina vistelser i Sverige och de intensiva relationerna sina svenska vänner påverkade både Helvigs verksamhet som kulturell förmedlare mellan Sverige och Tyskland genom översättningen av svensk litteratur, men även hennes egen känslomässiga nationella identitet och litterärt skrivande.

I min avhandling undersöker jag Helvigs roll som författare och kulturell förmedlare. Hennes skönlitterära produktion, översättningar av samtida svenska författare och ett gediget brevmaterial utgör grunden för min undersökning av kvinnligt yrkesskrivande i spänningsfältet av olika diskurser kring kön, skapande och nation omkring 1800. I komparativa närläsningar analyserar jag, hur Helvig förhaller sig till tidens estetiska strömningar och litterära föregangare, hur hon positionerar sig som författare mot bakgrunden av samhällets föreställningar om kön och konstutövande, och vilket kritiskt och/eller normbekräftande potential hennes verk möjligen bär. Jag analyserar även de bilder av ”Tyskland” och ”Norden” och idén om det ”germanska” med ett delat historiskt förflutet, som Helvig i samklang med tidens patriotiska tankeströmningar medskapar. Synliggörandet av en kvinnlig aktör på det litterära fältet kring 1800, kartläggningen och analysen av de strukturer som ligger till grund för Helvigs utveckling som författare och kulturell förmedlare samt hennes successiva bortfall ur litteraturhistorien, är några av avhandlingens syften.

I sina verksamheter som författare, översättare, recensent och hennes strävan att främja den svenska litteraturens spridning i Tyskland fungerar Helvig som ”culturell transmitter” (Petra Broomans 2009). I artikeln ”Från ’valfrändskap’ till ’stamfrändskap’. Det svensk-tyska kulturutbytet under 1800-talet” (1999) skisserar Bernd Henningsen 1800-talets transnationella idéutbyte inom vetenskap, konst och litteratur och dess följder för skapandet av nationstanken och betonar dess reciproka karaktär. Att undersöka ett sådant ”kulturellt identitetskretslopp” med Helvigs verksamhet och hennes transnationella litterära nätverk som konkret exempel är ett annat av avhandlingens syften.

Forskningsintressen

Romantiken, självbiografiskt skrivande, genus- och queerteori, 1800-talet, kulturell transfer.

Publikationer

Medförfattare till Ann-Sofie Lönngren m. fl., "Makt, myter, materialitet. En flerspråkig reflektion över kunskapsproduktionens villkor i tider av politisk turbulens" / "Power, Myths, Materiality. A Multilingual Reflection over the Conditions for Knowledge Production in Times of Political Turbulence" i Lambda Nordica nr 4, 2017

Textkritisk kommentar till August Strindbergs Samlade verk 68, Tal till svenska nationen. Folkstaten. Religiös renässans. Tsarens kurir. Stockholms universitet, Stockholm 2014.

Deltagande i konferenser och workshops (urval)

17 maj 2019
U4-Workshop, Georg-August-Universität Göttingen med tema "Travel Writing",
Föredrag: ”Kennst Du des hohen Nordens innre Seele? Images of the North in Amalia von Helvig's writings”

1 – 7 juli 2017
Oxford International Summerschool in Digital Humanities, Oxford University, workshop om TEI (Text Encoding Initiativ), verktyg för digital publicering

14 – 17 juni 2017
Konferens ”Rethinking Scandinavia”, Center for Scandinavian Studies, Lund
Föredrag: ”une empreinte de desordre – Etnotyper och deras funktion i Lovisa Trolle-Wachtmeisters och Theresine af Ugglas’ resedagböcker”

26 april 2017
Department of Scandinavian Studies, Berkeley, University of California
Presentation avhandlingsprojekt

13 – 14 september 2012
Konferens ”Ästhetischer Transfer: LiLi-Tagung zum Austausch ästhetischer Konzepte zwischen Skandinavien und Deutschland 1800–1914” på Freiburg Institute for Advanced Studies, Freiburg universitet, Tyskland
Föredrag: ”Dagny Juels literarisches Werk im Kontext der europäischen Décadence”

20 november – 4 december 2011
Konferens ”Der deutsch-skandinavische Kulturaustausch um 1900”, Universitet Århus, Danmark
Föredrag: ”Schwedens modernster Dichter” – Die deutschsprachige Rezeption der Werke Carl Jonas Love Almqvists im Kontext der schwedischen Almqvist-Renaissance um die Jahrhundertwende

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.