Mattias Legnér

professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

E-post:
mattias.legner[AT-tecken]konstvet.uu.se
Telefon:
018-471 83310498-108331
Besöksadress:
Campus Gotland, Cramérgatan 3
621 57 Visby
Postadress:
Uppsala universitet, Campus Gotland
621 67 Visby

Kort presentation

Professor i kulturvård och docent i historia. Ordinarie ledamot i Historisk-filosofiska fakultetens rekryteringsgrupp, suppleant i fakultetens befordringsgrupp.

Nyckelord: energieffektivisering inomhusklimat kulturvård kulturarvsnoden 20th century conflict research cultural heritage sweden 1900-tal conservation history nordic culture kalla kriget heritage management post-conflict reconstruction early modern history world war ii cultural property kulturegendom

Mattias Legnér disputerade vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, 2004. Han har därefter undervisat i historia vid Högskolan på Gotland och varit anställd som forskarassistent vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet (2006-08), och även varit verksam i USA som stipendiat vid Department of History, Oberlin College (STINT, 2010) och vid Institute for Policy Studies, Johns Hopkins University (Riksbankens Jubileumsfond 2006-07). Han blev universitetslektor i kulturvård 2008, docent i historia 2011 och är sedan 2013 professor i kulturvård.

Doktorsavhandlingens titel är Fäderneslandets rätta beskrivning. Mötet mellan antikvarisk forskning och ekonomisk nyttokult i 1700-talets Sverige (2004). Efter disputationen har Legnérs forskning behandlat hur byggnader, föremålssamlingar och arkiv har identifierats, värderats och förvaltats ur ett historiskt perspektiv. Forskningen kretsar sedan en längre tid kring två områden: dels energihushållning i hus i såväl modern som äldre tid, dels vad konflikter gör med kulturarv och vice versa.

Det första området berör hur människan har skapat och levt i sin inomhusmiljö. Fokus har legat på att undersöka hur förväntningar och skapandet av inomhusklimat med hjälp av teknik har skapats på social väg, och hur denna konstruktion av mänskliga krav på inomhusmiljön har format det som i dag betraktas som byggt kulturarv. Denna forskning har varit möjlig att bygga upp genom finansiering beviljad av Energimyndigheten (se nedan). Legnér har på det sättet skapat en nisch eftersom så få humanister har varit involverade i Energimyndighetens forskning.

Den andra riktningen behandlar kulturarvsprocesser i konflikter. Hur förändras människors förhållningssätt till det förflutna när samhället skakas av motsättningar? Legnér startade ett samarbete med freds- och konfliktforskningen i Uppsala, och har sedan gått vidare både med att skapa mig en översikt av samspelet mellan hur materiellt kulturarv behandlas i konflikter och hur attityder till det har förändrats. Konkret har jag undersökt hur en från början svensk organisation, Kulturarv utan Gränser, har sett på och genomfört arbete med kulturarv på Balkan sedan 1995. Det är en vanlig missuppfattning att kulturarv återuppbyggs efter krig, men egentligen förändrar krig hela idén om vad som är ett lands kulturarv och hur det bör tolkas och värderas. Återuppbyggnadsarbetet blir då ett sätt att omdefiniera en del materiellt kulturarv samtidigt som mycket annat glöms bort eller medvetet raderas ut, ofta i maktpolitiska syften. För närvarande undersöker jag svenska beredskapsplaner för att skydda kulturarv i krig från första världskriget till och med i dag. Genom att undersöka sådana planer kan vi få insyn i hur olika samhällssektorer, i detta fall försvarsmakt och kulturmyndigheter, ser på samarbete och vad som är bevarandevärt. I krig har kulturarv ofta offrats genom collateral damage (oavsiktliga skador), men det har från samhällsinstitutioner också funnits en medvetenhet om att mycket kanske måste offras i ett kommande krig. Bevarande för framtiden har alltså planerats med katastrofala förluster som en tänkbar möjlighet.

Större externfinansierade projekt erhållna i konkurrens

Legnér har sedan början av 2000-talet erhållit totalt ca 23 mkr i forskningsfinansiering i ansökningar som varit konkurrensutsatta.

Sedan 2011 deltar Legnér som projektledare i Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara (sparaochbevara.se) och har erhållit finansiering för tre större projekt. I det nu pågående projektet (ett samarbete med Chalmers tekniska högskola) undersöks hur styrmedel för energianvändning respektive bevarande av kulturvärden fungerar i relation till fyra kommuners bostadsbebyggelse (Stockholm, Göteborg, Gävle, Gotland).

Legnér har vidare haft projektfinansiering från Vetenskapsrådet i ett närliggande projekt som handlade om kulturhistoriskt värdefulla byggnader och samlingar i Sverige har förvaltats med avseende på såväl bevarandemål som krav på komfort och inomhusklimat för människor. Perspektivet var historiskt och täckte in perioden från 1800-talets mitt till slutet av 1900-talet. En komfortrevolution ägde rum under perioden. Projektets budget var 2,82 miljoner och det pågick 2010–14. Mellan åren 2010 och 2019 resulterade projektet i inte mindre än sexton publikationer. En av de viktigaste är boken Kulturarvet och komforten. Inomhusklimatet och förvaltningen av kulturhistoriska byggnader och samlingar 1850–1985 (2015) tillsammans med Mia Geijer. En annan är ett längre kapitel om Nationalmuseum i antologin Addressing the Climate in Modern Age's Construction History: Between Architecture and Building Services Engineering, utgiven av Springer 2019.

2016-18 var han forskningsledare för ett vetenskapligt samarbete vid Uppsala Universitet kallat Kulturarvsnoden. Det var ett samarbete mellan fyra institutioner och Region Gotland, som skulle samla och stärka kulturarvsforskningen vid Campus Gotland och bidra till samverkan med regionen vad gäller förvaltningen av världsarvet Visby.

Projekt

Bränsleekonomi och uppvärmning vid Skoklosters slott på 1600-talet, Carl Göran Adelswärds stiftelse, stipendium 2021-2023.

Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå? Energimyndigheten, projektbidrag 2020-2023.

En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden.Energimyndigheten, projektbidrag 2015–2019.

Attacker på kulturarv: orsaker och konsekvenser sedda ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.Uppsala universitet, strategiskt forskningsanslag för Campus Gotland 2016. Ett samarbete mellan Konstvetenskapliga institutionen och Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Kulturarvsnoden: En forskningsnod vid Campus Gotland. Uppsala universitet, forskningsanslag 2016–2018.

Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader. Energimyndigheten, projektbidrag 2011-2015.

Förvaltningsplaner för kulturhistoriskt värdefulla byggnader (pilotstudie). Riksantikvarieämbetet, projektbidrag 2014.

Kulturarvet och komforten. Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet. Vetenskapsrådet, projektbidrag 2010-2015.

Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser. Tema Q, Linköpings universitet 2006-2008.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Mattias Legnér
Senast uppdaterad: 2021-03-09