Goran Miljan

forskare vid Historiska institutionen, Hugo Valentin-centrum

E-post:
goran.miljan[AT-tecken]valentin.uu.se
Telefon:
018-471 7435
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3D, 1 tr
Postadress:
Box 521
751 20 Uppsala

Kort presentation

Detta stycke finns inte på svenska, därför visas den engelska versionen.

Goran Miljan is a comparative historian and a researcher at the Hugo Valentin Centre, Uppsala University. His research interest is in comparative history of fascism, Holocaust, and social memory in Central and South Eastern Europe.

Akademiska meriter: FD

Nyckelord: history of childhood and youth radicalisation fascism knowledge production holocaust and genocide studies holocaust memory culture social memory

Mina kurser

Forskning

De oönskade medborgarna: Förintelsen och ariseringen av judisk egendom I Rumänien och Oberoende staten Kroatien (NDH), 1940–1945

Projektledare: Goran Miljan

Finansiering: Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond

Forskningsinriktning: Förintelsestudier

Projektstart: Den 1 juli 2019

Tvångsöverföringen av judisk egendom till ”ariska” ägare (arisering) var en avgörande aspekt i exkluderingen av judarna från de europeiska samhällena före och under Förintelsen. Samma process förekom i stater som samarbetade med axelmakterna, Rumänien och Oberoende staten Kroatien (NDH) under Andra världskriget. Som aktiva deltagare i Förintelsen medverkade de båda regimerna i det storskaliga berövandet av judiska tillgångar i syfta att omforma samhällena och de föreställda maktstrukturerna genom att distribuera tjänster, företag och fast egendom till den ”dominerande” etniska gruppen.

Projektet undersöker ariseringen som genomfördes i Rumänien och Oberoende staten Kroatien under Andra världskriget på både policy- och handlingsnivå. Genom att fokusera på antisemitism, lagstiftning, byråkrati, tillämpning av policy, och icke-judisk såväl som judiska reaktioner undersöker projektet de ideologiska, politiska och juridiska faktorer som formade ariseringen i de tre urbanområden som hade de största judiska populationerna: Bukarest, Iasi och Czernovitz i Rumänien samt Zagreb, Osijek och Varaždin i NDH.

Projektet kommer, framförallt genom att visa hur ariseringen av minoriteters tillgångar används i nations- och statsbyggnadssyfte under Andra världskriget, tillhandahålla ett komparativt perspektiv på ariseringen i ovan nämnda axelmakter. Det komparativa perspektivet kommer att komplettera tidigare forskning om dynamiken och de ömsesidiga influenserna mellan fascism, Förintelsen och nationaliserings policys i centrala och sydöstra Sydeuropa. Genom att använda ej tidigare använt arkivmaterial, komparativ metod och ledande forskning om fascism och arisering, kommer projektet inte bara att behandla de strategier som användas för att tillskansa sig judisk egendom utan även judiska och icke-judiska medborgares respons.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.