Cajsa Bartusch Kätting

Forskare och ledare av forskargruppen USER - Uppsala Smart Energy Research Group

I ljuset av insikten att ett smart elnät aldrig blir smartare än dess användare är USERs övergripande syfte att öka den allmänna kunskapen om elkonsumenters och prosumenters roll i förverkligandet av visionen om framtidens smarta elnät. Forskningen fokuserar främst på efterfrågeflexibilitet, men även decentraliserad produktion, lagring och elbilar samt därmed relaterade produkter och tjänster.

En ökad efterfrågeflexibilitet är ett viktigt led i den globala strävan att begränsa miljöförstöringarna och klimatförändringarna. Dessa ambitioner ligger i sin tur till grund för de politiska ambitionerna att minska utsläppen av växthusgaser samt att öka energieffektiviseringen och andelen förnyelsebara energikällor. En viktig premiss för realiseringen av dessa mål är så kallade smarta elnät. Dessa förväntas möjliggöra övergången från en fossilberoende till en eldriven fordonspark samt den storskaliga integrationen av el från exempelvis sol och vind i energisystemet, vilket i sin tur både påverkar och ställer krav på elkonsumenters beteende. För att klara omställningen till ett uthålligt energisystem måste det således skapas förutsättningar för elkonsumenter att medverka till en effektivare elanvändning och bidra med egenproducerad el. Mot den bakgrunden är det övergripande syftet med forskningen att bedöma potentialen och öka kunskapen om elkonsumenters drivkrafter, hinder och behov i dessa avseenden. Forskningen är i hög grad tillämpad, kombinerar ett flertal olika metodtillämpningar och bedrivs inom ramen för en rad olika samverkansprojekt:

Användarnas roll i implementeringen av smarta elnät

Kapacitetsbristen i elnäten hotar att bromsa samhällsutvecklingen. En bidragande lösning på problemet anses vara en ökad flexibilitet i användarledet. Den teoretiska potentialen är känd, men kunskapen om elkonsumenters medvetenhet och acceptans i det här sammanhanget är mycket begränsad. Mot den bakgrunden syftar projektet till att öka kunskapen om elkonsumenters och prosumenters drivkrafter och hinder att bidra med direkt och indirekt flexibilitet samt vilken roll informationskampanjer, energirådgivning, individuell återkoppling och effekttariffer kan spela i det avseendet. De teoretiska ansatserna härrör från disciplinerna socialpsykologi och social marknadsföring, medan de empiriska utgångspunkterna utgörs av ett antal samverkansprojekt mellan bland andra elnätsbolag och kommuner.

april 2019 – mars 2024

Huvudsaklig finansiär: Familjen Kamprads stiftelse inom programmet Resistans och effekt – om smarta elnät för de många människorna

Projektledare: Cajsa Bartusch

Projektdeltagare: avdelningen Industriell teknik på Institutionen för teknikvetenskaper, Institutionen för psykologi, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH och Internationella miljöinstitutet på Lunds universitet

Samarbetspartners: STUNS Energi, Uppsala Kommun, Uppsalahem, Stockholms stad, Ellevio och Sustainable Innovation

On, off eller mittemellan i flerbostadshus

Det övergripande målet med projektet är att öka kunskapen om passiva prosumenters roll i det smarta elnätet och att utveckla en modell för bedömning av de miljörelaterade konsekvenserna av lokala energisystem med solelproduktion och energilagring. Den empiriska utgångspunkten är ett mikronät med en grupp fastigheter som omfattar ett mindre antal hyreslägenheter, ett dagis, ett gruppboende, ett äldreboende och ett fastighetsskötarkontor med elbilsladdning. Syftet med projektet är att studera om och i så fall hur de som bor och arbetar i mikronätet interagerar med det i den meningen att de bidrar till att optimera egenanvändningen av solelen samt vilken effekt ekonomiska incitament och återkoppling på energianvändningen och dess miljöbelastning har på efterfrågeflexibiliteten.

september 2017 – december 2019

Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet SamspEL

Projektledare: Cajsa Bartusch

Projektdeltagare: avdelningen Industriell teknik på Institutionen för teknikvetenskaper, Institutionen för psykologi, RISE Interactive och avdelningen för Industriell ekologi på Institutionen för hållbar utveckling, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH

Samarbetspartners: Eksta Bostads AB och Ferroamp AB

Holistiska affärsmodeller och IT-tjänster för prosumenter

Ändamålet med projektet är att öka kunskapen om elkonsumenters behov av information och återkoppling när de blir prosumenter samt att utveckla affärsmodeller och IT-tjänster som gör det lättare för dem att vara aktiva i det smarta elnätet. Målet är ytterst att öka andelen mikroproduktion med solceller i energisystemet genom att utveckla ett holistiskt koncept med affärsmodeller, informationspaket, adekvata elnätstariffer och elhandelsavtal samt ändamålsenliga IT-tjänster, som förenklar den process som föregår en investering i solceller samt underlättar och optimerar den dagliga driften av desamma ur prosumentens perspektiv.

juli 2015 – juni 2018

Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad inom samverkansprogrammet Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende (E2B2) samt STandUP for Energy

Projektledare: Cajsa Bartusch

Projektdeltagare: avdelningarna Industriell teknik och Fasta tillståndets fysik på Institutionen för teknikvetenskaper, Institutionen för psykologi, forskargruppen Green Leap på KTH samt Transformator Design

Samarbetspartners: Sala-Heby Energi, HESAB, Kraftpojkarna och Svenska Energigruppen

Marknadsstyrd effekttariff inom eldistribution

Projektet syftar till att följa upp implementeringen av en marknadsstyrd effekttariff i kundsegmentet 35-63A - som framför allt omfattar bostadsrättsföreningar, lantbruk, restauranger, tvätterier och små industrier, såsom snickerier och mekaniska verkstäder - genom att studera dess effekt på lastkurvan, kundernas uppfattning om och förståelse för den, de ekonomiska konsekvenserna av den för nätägaren och kunderna, dess korrelation med spotpriset, potentialen att öka dess tidsupplösning till timnivå, möjligheten att öka kundernas ekonomiska incitament med en kostnadsbaserad energiskatt samt att bedöma dess potential i övriga kundsegment.

februari 2017 – januari 2018

Slutrapport: Marknadsstyrd effekttariff

Huvudsaklig finansiär: Energiforsk inom programmet Smarta elnät

Projektledare: Cajsa Bartusch

Projektdeltagare: avdelningen Industriell teknik på Institutionen för teknikvetenskaper

Samarbetspartners: Sandviken Energi, Gävle Energi och övriga elnätbolag som omfattas av nätverket Elinorr

Marknadsbaserade styrmedel i bostadssektorn

Avsikten med projektet är att estimera energieffektiviserings- och besparingspotentialen avseende elanvändningen i bostadssektorn hos affärsmodeller för ökad förbrukningsflexibilitet och individuell feedback, kvantifiera de ekonomiska och miljörelaterade konsekvenserna av desamma samt att öka kunskapen om elkonsumenters drivkrafter och incitament för effektivare elanvändning.

oktober 2013 – juni 2017

Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende samt STandUP for Energy

Projektledare: Cajsa Bartusch

Projektdeltagare: avdelningarna Industriell teknik och Fasta tillståndets fysik på Institutionen för teknikvetenskaper samt Institutionen för psykologi

Samarbetspartners: Sollentuna Energi & Miljö, Boo Energi, Sala-Heby Energi, Hebygårdar, Svenska Energigruppen, esmart Scandinavia

Prosumenter och energimedvetenhet

Projektets övergripande syfte är att studera hur elkonsumenters energimedvetenhet påverkas av att de börjar producera el med solceller samt att identifiera eventuella ”överspillningseffekter”, i form av ändrade attityder och beteenden, inom andra energi- och miljörelaterade områden.

januari 2016 – mars 2017

Slutrapport: Prosumenter och energimedvetenhet

Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten och Energiforsk inom Solelprogrammet

Projektledare: Simon Strandberg, STUNS Energi

Projektdeltagare: STUNS Energi, avdelningen Industriell teknik på Institutionen för teknikvetenskaper och Institutionen för psykologi

Elkonsumenters attityder, värderingar och incitament för ökad förbrukningsflexibilitet

Studien syftar till att öka kunskapen om hushålls drivkrafter för ökad förbrukningsflexibilitet, som kan ligga till grund för en ändamålsenlig segmentering av kunder med avseende på möjligheten att påverka effektuttaget samt utformningen av nya affärsmodeller, produkter och tjänster.

januari – juni 2014

Slutrapport: Elkonsumeters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet

Huvudsaklig finansiär: Elforsk, numera Energiforsk, inom programmet Smart Grids 2010-2014

Projektledare: Cajsa Bartusch

Projektdeltagare: avdelningen Industriell teknik på Institutionen för teknikvetenskaper och Institutionen för psykologi

Samarbetspartners: Sollentuna Energi & Miljö och Boo Energi