Bruno Debaenst

Hej! Jag är en belgisk (flamländsk) rättshistoriker. Sedan 2018 arbetar jag som lektor och docent i rättshistoria vid Juridiska fakulteten på Uppsala universitet. Jag är intresserad av belgisk, svensk och komparativ rättshistoria. Mitt specialområde ligger inom socialrättshistoria.

Mitt namn uttalas på svenska som "Debånst".

Jag är akademiskt utbildad som historiker (1999), jurist (2003) och kriminolog (2006). Mellan 2003 och 2008 skaffade jag mig erfarenhet inom juridisk praxis som advokat (advocaat) vid Gents advokatsamfund. År 2005 blev jag heltidsassistent vid Gents institut för rättshistoria (Instituut voor Rechtsgeschiedenis, juridiska fakulteten) och specialiserade mig som rättshistoriker. Ett år senare, 2006, inledde jag min doktorsavhandling om juridifiering av arbetsplatsolyckor under 1800-talet i Belgien. Jag avslutade och försvarade framgångsrikt min avhandling 2010 (= mer än ett år före slutet av min assistenttjänst).

I retrospekt visade sig ämnet juridifiering av arbetsplatsolyckor vara extremt rikt. Som historiker intresserade jag mig både för arkivkällorna och de historiska och kontextuella elementen. Som jurist hade jag de nödvändiga färdigheterna att studera och förstå de rättsliga aspekterna från olika rättsområden, såsom (tidig) socialrätt, civilrätt (särskilt kontrakts- och skadeståndsrätt), straffrätt osv. Min erfarenhet som advokat hjälpte mig att förstå rättspraxis, vilket visade sig mycket användbart i min forskning.

År 2012 fick jag extern finansiering från Flanderns vetenskapliga råd (FWO - Fonds voor Wetenschappelijk Onderzoek) för en treårig postdoktorandforskning, denna gång med fokus på internationella aspekter av mitt ämne. Projektet syftade till att identifiera utlösarna och katalysatorerna för juridifieringsprocessen i dess olika stadier och komplexiteter genom att analysera de rättsliga utvecklingarna av arbetsplatsolyckor i ett antal industrialiserade länder under andra hälften av 1800-talet. Under denna period utvecklades arbetsplatsolyckor från enkla händelser ("malheurs", Guds olyckor) till "rättsliga fakta", det vill säga händelser som medför rättsliga konsekvenser. Dessa förändringar är nära kopplade till industrialiseringen som skapade "moderna arbetsplatsolyckor" som en följd av industriell risk. Mitt projekt undersökte fyra dimensioner av juridifiering av industriella arbetsplatsolyckor: den administrativa (säkerhetsföreskrifter och inspektioner för att förebygga arbetsplatsolyckor), den rättsliga (rättegångar om arbetsplatsolyckor som genomförs av offer eller deras anhöriga för att få kompensation för lidna skador), den doktrinära (ansvarsfrågan och arbetsavtalet) och den lagstiftningsmässiga dimensionen (lagstiftning om arbetsplatsolycksfallsförsäkring). Genom detta arbete hoppades jag kunna erbjuda tydligare teoretiska insikter i juridifiering, ett begrepp som i aktuell juridisk forskning ofta är för vagt för att vara praktiskt användbart för forskare.

Jag har också forskat om den privata internationella organisationen för arbetsplatsolyckor och socialförsäkringar (1889-1914). Denna organisation speglar inte bara utvecklingen av den s.k. (tidiga) moderna välfärdsstaten, utan bidrog även aktivt till den. Den fungerade som ett forum där experter på området kunde mötas och utbyta idéer, och på så sätt skapade specifika nationella och internationella epistemiska gemenskaper.

Förutom mina huvudsakliga forskningsämnen som beskrivits ovan, och som min publikationslista visar, har jag gjort många utflykter inom andra områden av socialrättens historia. På detta sätt har jag arbetat med Belgiens historia av arbetsavtal, arbetsdomstolar, socialrättsliga tidskrifter, den straffrättsliga repressaljen av strejkande arbetare osv. Jag har också arbetat med ett antal orelaterade ämnen inom andra rättsområden, såsom processrätt (pro Deo-systemet, vrederechters), familjerätt och humanitär rätt (Europadomstolens beslut i fallet Marckx 1979) samt konstitutionell rätt (Act of Abjuration 1581 och den belgiska påverkan på utlämningsreglerna).

Min pågående forskning fokuserar på följande huvudsakliga områden:

Uppkomsten av moderna välfärdsstater

Denna forskning undersöker perioden före Första världskriget, en tid då socialförsäkringar spreds i de västerländska industrialiserade och industrialiserande länderna. Genom att använda perspektivet och källorna från internationella konferenser om arbetsplatsolyckor och socialförsäkringar, som hölls mellan 1889 och 1914, strävar jag efter att få djupare insikter i denna fängslande utvecklingsprocess.

Internationella organisationer som katalysatorer för rättslig utveckling

Internationella organisationer erbjuder en unik synvinkel för att bedriva komparativ rättslig historisk forskning. De fungerar inte bara som speglar som återspeglar rättsliga framsteg, utan spelar ofta också en aktiv roll i spridningen av rättsliga idéer. Dessutom kan de studeras som internationella epistemiska gemenskaper, komplexa nätverk av experter som innehar auktoritativ expertis och kompetens inom specifika områden och därigenom formar kunskap med relevans för policyfrågor.

Tillstånd och utsikter för svensk rättsvetenskaplig historia

Som belgisk rättshistoriker med expertis inom belgisk rättshistoria framstår världen av svensk (och skandinavisk) rättshistoria som både främmande och fascinerande för mig. Jag avser utnyttja min utomståendes perspektiv, som följer av min ovana med denna kontext, för att avtäcka intressanta och innovativa forskningsvägar inom området för svensk rättshistoria.