Karin Hagren Idevall

forskare (Tjänstledig) vid Institutionen för nordiska språk

E-post:
karin.hagren.idevall[AT-tecken]nordiska.uu.se
Telefon:
018-471 6870
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3L
Postadress:
Box 527
751 20 UPPSALA
Tjänstledig:
2019-10-01 - 2020-03-31

Kort presentation

Min forskning berör språkets funktion som meningsskapande i relation till individen och samhället. Jag är särskilt intresserad av hur språket normaliserar, diskriminerar och marginaliserar bl.a utifrån tillskriven ras, nationalitet, religion, kön och sexualitet. Huvudsakliga metoder: diskursanalys, aktörnätverksteori, appraisal.

Disputerad 8 juni 2016. Postdoktor sedan februari 2017. Har undervisat på kurser på A-, B- C-och avancerad nivå, samt handlett C- och masteruppsats och doktorand.

Mina kurser

Biografi

Avhandling

Disputerade 8 juni 2016 med sammanläggningsavhandlingen Språk och rasism: Privilegiering och diskriminering i offentlig, medierad interaktion. Avhandlingen handlar om hur rasism kommer till uttryck genom språket i olika samhälleliga diskussioner och debatter. Materialet är bland annat hämtat från kommentarsfält till nyhetsartiklar online, Instagram och TV. Jag har undersökt både språklig diskriminering och privilegiering, det vill säga hur språket positionerar människor olika, där vissa positioner framställs negativt och behandlas som mindre önskvärda, medan andra behandlas som den önskvärda normen.

Avhandlingen visar bland annat hur vi genom språkliga kategoriseringar som bygger på föreställningar om skillnader skapar hierarkier mellan olika grupper baserat på etnisk härkomst, religion, nationalitet, kultur och hudfärg. Svenskhet och vithet konstrueras som den förgivettagna och privilegierade normen. Avhandlingen visar också hur rasism normaliseras genom rättfärdigande strategier. Språket har dock även en förmåga att ifrågasätta, utmana och förändra normer, maktrelationer och förtryck, och i avhandlingen undersöks även antirasistiskt motstånd.

Postdok-projekt

I mitt pågående postdok-projekt undersöker jag hur svenskhet har konstruerats över tid i texter som på olika sätt skriver om Sverige och svenskar. De texter som analyseras är bland annat Svenska Turistföreningens årsskrift (1896-2013), Svenska familjejournalen (1870-1885), Herman Lundborgs populärvetenskapliga böcker om rasbiologi (1910- och 20-tal) och samhällsorienterande information till nyanlända (nutida). Undersökningens material spänner från mitten av 1800-talet och fram till idag och ställer frågor som: hur konstrueras svenskhet genom språket? Hur ser den svenskhet ut som konstrueras? Vem framställs som svensk och vem framställs som icke-svensk? Har det förändrats över tid? Med projektet hoppas jag även kunna besvara frågor om hur nationalism och rasism skapas och upprätthålls i relation till varandra.

Undervisning

Jag har undervisat på följande kurser vid Uppsala universitet, Södertörns högskola och Stockholms universitet:

Genusteori och språk, avancerad nivå

Språkvetenskap i genusperspektiv, C

Textens grammatik, B

Textanalys och textproduktion, B

Språk, genus och diskursanalys, A

Texter och samtal, A

Mötet med skriftspråket, A

Diskursanalys av samhällets texter, C

Metod och teori, C

Utöver det har jag handlett uppsatser på c- och avancerad nivå.

Forskning

I mitt postdok-projekt undersöker jag hur svenskhet har konstruerats i olika typer av folkbildande och upplysande texter, från 1850-talet fram till idag. Studien är diskursanalytisk och syftar till att ta reda på hur man talat om Sverige, svenskar och det svenska, vilka egenskaper och normer som definierar svenskhet och vilka människor som inkluderas och exkluderas från svenskheten. De texter som undersöks är sådana som är inriktade mot att ge kunskap om Sverige och det svenska, exempelvis tidskrifter om turism i Sverige, populärvetenskapliga böcker om rasbiologi och informationsmaterial för nyanlända.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.