Martin Mickelsson

Forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Swedesd - Centrum för forskning och utbildning om lärande för hållbar utveckling

E-post:
martin.mickelsson[AT-tecken]kbh.uu.se
Besöksadress:
MTC-huset, Dag Hammarskjöldsväg 14B, 1 tr
75237 Uppsala
Postadress:
Akademiska sjukhuset
751 85 UPPSALA

Kort presentation

FD

Lärarexamen

Bedriver det VR finansierade postdokprojektet Leva med mikrober: Hälsolitteracitet i utbildning om antimikrobiell resistens

I sin forskning utforskar Martin frågor om skalning av utbildning för hållbar utveckling och antimikrobiell resistens som en hållbarhetsutmaning. Han har varit en del av ett internationellt forskningsnätverk som arbetat i Sydafrika, Ecuador och Sverige för att utveckla Re-Solve, ett reflektionsverktyg för att möjliggöra deltagande forskningsworkshops.

Nyckelord: learning global health antimicrobial resistance environmental and sustainability education health education health literacy

Från mars 2021, postdoktor hos SWEDESD ( Centrum för forskning och utbildning om lärande för hållbar utveckling) vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Medicinska fakulteten.

Medlem i forskningsgruppen GHRIS (Global Health Research on Implementation and Sustainability.

Leva med mikrober: Hälsolitteracitet i utbildning om antimikrobiell resistens
- Internationellt postdokprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet, mars 2021-2024 (Projekt-id: 2020-04567)

Syftet med detta forskningsprojekt är att använda en deltagande forskningsprocess för att studera utbildning om antimikrobiell resistens (AMR) bland häslopraktiker för att möjliggöra människors förmåga att förstå, kritiskt utvärdera och omvandla till praktik kunskap om hälsa. Detta innebär konkret, att utforska en förståelse av utbildning kring AMR som främjar lärande bland hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med AMR-utbildning för att stödja människor att bli kapabla till att utveckla sin egen hälsolitteracitet.

Antimikrobiell resistens (AMR) har under de senaste fem åren allt oftare kommit att beskrivas som en hållbarhetsutmaning, såväl av FN som av medicinsk- och folkhälsoforskning. Paralleller dras till klimatförändringarna i fråga om AMR:s komplexitet och svårigheterna att finna lösningar. Som hållbarhetsumaning ingår AMR som FN:s tredje hållbarhetsmål med fokus på att långsiktigt säkra ett hälsosamt liv och främja välbefinnande för alla åldrar. Samtidigt som detta mål i olika grad är beroende av de övriga 16 hållbarhetsmålen har Världshälsoorganisationen uppmärksammat att hälsa är också en förutsättning för att uppnå dessa övriga hållbarhetsmål.

För att realisera den hållbarhet dessa mål strävar mot, krävs långtgående förändringar av sociala strukturer, tankar, perspektiv och åtgärder. Enligt FN:s Agenda 2030 att kvalitetsutbildning, det fjärde hållbarhetsmålet, möjliggöra dessa förändringar. Som en nyckel till denna sociala omvandling presenteras utbildning av hög kvalitet som bygger på transformativt lärande och därmed realiseringen av målet om hälsosamt liv och välbefinnande.

Projektet fokuserar på hur kunskap om AMR skapas tillsammans av hälsopraktiker i Zimbabwe och hur de möjliggör för människor att utveckla värderingar, dispositioner och förmågor att kritiskt utvärdera och agera angående AMR. Valet av Zimbabwe grundar sig på att Världshälsoorganisationen identifierat södra Afrika som den region i störst behov av utökade och mer robusta tillvägagångssätt för att anta AMR som hållbarhetsutmaning. Projektet tar upp frågor om innehållet i lärandet, hur detta lärande inträffar och hur hälsopraktiker kan övervinna implementeringsgapet mellan att veta och göra.

Till stor utsträckning är antimikrobiell resistens sammanvävt med de mer traditionella aspekterna av ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Ekologiska utmaningar skapar förändrade förutsättningar för antimikrobiell resistens med ökade risker för infektionssjukdomar, livsmedelssäkerhet samt epidemier och undernäring. Ekonomiska utmaningar, inklusive fattigdom, riskerar att påskynda antimikrobiell resistens och undergräva hållbara hälsosystem. Social hållbarhet handlar om rättvisa i tillgången till antibiotika, men även till vilken grad människors är kapabla att använda sig av hälso- och sjukvårdssystemet.

För att samla forskningsmaterial innefattar projektet ett antal workshops som möjliggör för deltagarna att tillsammans skapa kunskap och att förstå, kritiskt utvärdera och omvandla till praktik kunskap om hälsa.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Martin Mickelsson
Senast uppdaterad: 2021-03-09