Ann Grubbström

universitetslektor vid Kulturgeografiska institutionen

E-post:
Ann.Grubbstrom[AT-tecken]kultgeog.uu.se
Besöksadress:
Ekonomikum, Kyrkogårdsg. 10
Postadress:
Box 513
751 20 UPPSALA

Kort presentation

Docent vid kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

Akademiska meriter: FD

Mina kurser

Biografi

Jag arbetar just nu med forskningsprojektet:

Att sluta räkna kroppar – nya tankar för en jämställd skogssektor

Projektet handlar om hur vi kan nå jämställdhet i skogssektorn och fokuserar SLU:s skogsutbildningar. Utgångspunkten är att ta fram mer kunskap om vad jämställdhet innebär för olika grupper istället för att räkna kroppar. På så sätt vill vi utmana synen på vad jämställdhet i skogen innebär.

Trots en politisk agenda för en jämställd skogssektor där kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att vara aktiva aktörer inom skogen kvarstår könssegregationen inom SLU:s utbildningar. Majoriteten av studenterna är män och få kvinnor når professorsnivån. Dessutom vittnar skogsbranschens Me-too upprop #slutavverkat om härskartekniker, diskriminering, sexism, trakasserier och konservativa normer. Problemen är alltså kända och även om vi ser en förändring i positiv riktning så går det långsamt. Vi behöver därför utveckla nya metoder för jämställdhetsarbetet.

I projektet, som pågår under tre år, utgår vi ifrån följande frågor:

Hur definieras jämställdhet?

Hur påverkar definitionerna jämställdhetsarbetet?

På vilket sätt påverkar sättet på vilket jämställdheten definieras möjligheterna att nå jämställdhetsmålen inom sektorn?

Vårt underlag för att utveckla metoder för jämställdhetsarbetet sker i tre olika steg; analys av policydokument, intervjuer och fokusgrupper samt workshops:

Analys av policydokument

Policydokument som berör jämställdhet i skogen och skogens utbildningar ska analyseras för att lyfta fram på vilket sätt jämställdhet definieras och motiveras. Det kan få olika effekter för jämställdhetsarbetet om jämställdhet exempelvis motiveras med att kvinnors kompetens inte tas till vara eller om motivet snarare är att fler kvinnor innebär att den konservativa kulturen förändras och moderniseras.

Intervjuer och fokusgrupper

Genom intervjuer och fokusgrupper vill vi få ökad kunskap om hur studenter, lärare, och personer med ledningsuppdrag på olika nivåer ser på den kultur och de normer som präglar branschen. Vi vill också studera de mekanismer som gör det möjligt för dessa normer att existera och vad som krävs för att de ska kunna omförhandlas.

Workshops

Vi bedriver praktiknära forskning där vi vill presentera och diskutera våra resultat med de som arbetar med eller berörs av frågor som rör jämställdhet. I tre workshops där representanter från jägmästarprogrammet, skogsmästarprogrammet och näringen möts kommer vi att diskutera våra resultat och utmana synen på vad jämställdhet i skogen innebär. Workshoparna kommer att ge nya kontaktytor mellan SLU:s utbildningar och skogssektorn och utveckla nya metoder för jämställdhetsarbetet.

Projektledare

Stina Powell. Forskare, avdelningen för miljökommunikation, 018-672509, stina.powell@slu.se

Deltagare

Ann Grubbström. Forskare, avdelningen för miljökommunikation, 076-8366280
ann.grubbstrom@slu.se

Projekttid

2018-2021

Extern finansiär

Stiftelsen Skogssällskapet

Tidigare projekt:

Sverige söker Bonde. Unga lantbrukares framtida strategier i en föränderlig näring (Stiftelsen Lantbruksforskning)

Antalet lantbruk i Sverige minskar i snabb takt, varje vecka är det omkring 30 lantbrukare som avslutar sin verksamhet. Obekväma arbetstider, liten flexibilitet och små ekonomiska marginaler skrämmer unga människor från att starta och ta över verksamheter. Mycket tyder på att Sverige i framtiden får en betydande roll som livsmedelsproducent. Dessutom förväntas företagare inom de gröna näringarna bidra till förnybara energikällor liksom produktion av varierande landskap och upplevelser.

Lantbrukarrollen är både entreprenören men också förvaltaren av ett arv -sociala, ekonomiska och kulturella faktorer bidrar till att forma dessa roller. I detta projekt undersöks hur unga lantbrukare och gymnasieelever ser på sina roller nu och i framtiden. Genusrelationer, socialt betingade förväntningar och normer har betydelse för hur strategier formas i relation till kontinuitet och företagande. Handlingsutrymme, företagandets hållbarhet och möjlighet till utveckling är centrala aspekter.

Övriga deltagare var Susanne Stenbacka (projektledare) och Sofie Joosse, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

Generationsväxling och resursöverföring i jordbruket 1870-2000 (VR2004-2742) tillsammans med Mats Morell, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, Ildikó Asztalos Morell, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Iréne Flygare, Agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Projektet belyser former och strategier för generationsväxling och resursöverföring i jordbruket i Sverige, Estland och Ungern 1870-2000 ur ekonomiskt, genus- och kulturanalytiskt perspektiv. Utgångspunkten är familjejordbruket som dominerat jordbruket i Västeuropa under 1900-talet och spelat stor roll i öst, inte minst som ideal för hur jordbruk bedrivs. Projektet studerar överföringen av materiella resurser, främst jord, men också överföringen av immateriella resurser, kunskaper omvärldsrelationer och världsuppfattning, som antas reproducera driftsformen och relationerna mellan kön och generationer. Projektet fokuserar för det första på decennierna kring sekelskiftet 1900 då nya skikt av familjejordbrukare etablerades i Ungern och Estland som följd av friköpslagstiftning och jordreformer och då tendensen mot minskad betydelse för resursöverföring inom släkt verkar brytas i Sverige. För det andra fokuserar projektet på efterkrigstiden, då strukturomvandlingen i väst och kollektiviseringen i öst förändrade villkoren för jordbruket och resursöverföring inom familjens ram. Slutligen studeras hur den aktuella jordbrukspolitiken påverkar möjligheterna till, och betydelsen av inomfamiljär resursöverföring och vilken betydelse kontinuiteten och släkten haft i 1990-talets nyetablering av privata jordbruk i Estland och Ungern. Projektet arbetar framför allt genom livshistoriska djupintervjuundersökningar, men utnyttjar även skriftligt material, bl.a. rättsligt material och folkbokföring.

Skog och mark som resurser i Estland (FORMAS 2004-1579)tillsammans med Göran Hoppe, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet, Olof Stjernström, Kulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet,Hans Jörgensen, Ekonomisk-historiska Institutionen, Umeå Universitet

Projektet består av två delstudier med en tydlig gemensam kärna. Grundfrågeställningen gäller förändringar i markägande och markanvändning som en följd av sovjetsystemet och dess upplösning och den snabba övergången till en marknadsekonomi. Frågor som hur markanvändningen ser ut idag, vilka processer som driver dessa förändringar samt individuella motiv för förändrad markanvändning är centrala i projektet. Projektet syftar till att studera landsbygdsfastigheter i Estland ur ett longitudinellt perspektiv med avseende på ägande- och brukningsformer samt ägarens ekonomiska, sociala och emotionella relation till fastigheten. Studien tar sin utgångspunkt i fastigheten. Den ena delstudien rör markanvändning och ägande i kustregionen. Den andra delstudien rör skogsfastigheter och ägandets betydelse i sydöstra Estland. Frågor som rör markanvändning och markägande är av generellt intresse. I Norden diskuteras exempelvis vilken betydelse ett ökat utboägande har i det rationella skogsbruket. Den estniska kustbygden är, precis som i Norden, utsatt för ett hårdare exploateringstryck för boende, fritidsändamål och turism. Framförallt är det fritidshusexploateringen som för närvarande är mest påfallande i Estlands kustbygder.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.