Katina Thelin

I min forskning har jag bland annat intresserat mig för variationen i pedagogers och skolledares sätt att förstå olika aspekter av sitt arbete, men också för möjligheten och betydelsen av att utveckla gemensamma sätt att se och att lära tillsammans som grund för utveckling, något som avspeglar sig i min avhandling med titeln Mellan varumärke och gemensamt raster -­ Skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet blev klar hösten 2013. I avhandlingen beskrivs variationen i sättet att se en verksamhetsidé och arbetet med en sådan, såsom den framträder i en grupp skolchefer med övergripande ansvar för pedagogisk verksamhet.

Betydelsen av variation och svårigheten att använda den på det sätt som föreslogs i avhandlingen aktualiserades även i en studie som bygger på erfarenheter som gjordes i två skolor i Sundsvall under perioden 2009‑2012. I det utvecklingsarbete som bedrevs på skolan skapades förutsättningar för skolans medarbetare att i lärgrupper arbeta systematiskt med att utveckla kunskap som grund för utveckling. Studien visade att lärarnas motivation att delta i gemensam systematisk kunskapsbildning till stor del var beroende av de frågor som stod i fokus för arbetet och att kvaliteten i och resultatet av arbetet var beroende av gruppens förmåga att hantera och använda variation.

Jag har också intresserat mig för den så kallade karriärstjänstereformen, vilket hittills resulterat i en mindre studie riktad mot variationen i sättet att se förstelärarens roll i relation till skolutveckling. Resultatet av studien har presenterats på nationella och internationella konferenser samt bildat utgångspunkt för min medverkan i Skolverkets Podd om karriärstegsreformen 2017.

Sedan jag kom till Uppsala universitet 2016 har mitt vetenskapliga arbete huvudsakligen varit inriktat mot om skolans ledarskap, dess villkor och utvecklingsmöjligheter. Med syftet att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som utvecklats genom arbetet i olika forskningscirklar och samtidigt bidra till ökad kunskap om forskningscirkelledarens arbete med och roll i en forskningscirkel, genomförde jag under våren 2016 en studie där jag uppmärksammade forskningscirkelledarens praktik och de villkor som håller den på plats. Resultatet visade att forskningscirkelledarpraktiken kan delas upp och beskrivas i två delpraktiker; en förberedelsepraktik och en genomförandepraktik. Den senare av dessa båda låter sig i sin tur beskrivas med utgångspunkt i det pedagogiska och det vetenskapliga projekt som håller ihop praktiken. Beroende på hur forskningscirkelledaren hanterar dessa projekt konstitueras olika forskningscirkelledarroller.

I en annan studie, togs utgångspunkten för studiet av skolans ledarskap i rektorsprogrammets undervisningspraktik och mer specifikt de självstudier som deltagare i rektorsprogrammet genomför inom ramen för sin utbildning. Resultatet av arbetet presenteras och diskuteras i en artikel i tidskriften Learning and Teaching: the International ournal of Higher Education in Social Science.

För närvarande är arbetar jag med ett par olika projekt. Det ena fokuserar emotionernas betydelse för och i praktiken. Uppmärksamheten riktas mot det sätt på vilket rektorer och verksamhetschefer beskriver sitt kännande i situationer där ledningspraktiken tar form. Det andra projektet fokuserar rektorers rörlighet (byten av skola/arbetsplats) som ett möjliggörande och begränsande villkor för hållbart ledarskap i skolan.