Organisation and staff

Carl Åborg

senior lecturer at Department of Psychology

Email:
carl.aborg[AT-sign]psyk.uu.se
Telephone:
+4618-471 7986
Fax:
018-471 2400
Visiting address:
Von Kraemers allé 1A och 1C
752 37 Uppsala
Postal address:
Box 1225
751 42 UPPSALA

Also available at

My courses

Biography

This paragraph is not available in English, therefore the Swedish version is shown.

Utbildning och tidigare anställningar

Utbildning

Docent i psykologi, Uppsala universitet, 2015

Docent i psykologi, Örebro universitet, 2006

Filosofie doktor i människa-dator interaktion, Uppsala Universitet, 2003

Specialist inom Arbetslivets psykologi 1995

Leg.psykolog 1978

Psykologexamen, Uppsala Universitet, 1977

Anställningar

2013- fortf. universitetslektor i psykologi vid Uppsala Universitet

2012-2013 psykolog/handläggare, Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting

2008-2012 senior forskare, arbets- och miljömedicin, Inst. för folkhälsovet., Karolinska institutet

2003-2008 universitetslektor i psykologi vid Örebro Universitet

1980-2003 psykolog inom företagshälsovård

1977-1980 kriminalvårdspsykolog vid Hällbyanstalten, Eskilstuna

Forskning, undervisning och tredje uppgiften

Forskning

Jag har varit projektansvarig för tre forskningsprojekt med stöd av AMFO/RALF. Det första, med titeln "Datoriseringens vinnare och förlorare", (publ.1988), bedrevs i samarbete mellan Statshälsan och Arbetsmiljöinstitutet. Det andra, "Användarvänliga dataprogram", (publ. 1994), var ett samarbete mellan Statshälsans FoU-Verksamhet, Miljödata AB och CMD (Centrum för Människan och Datorn) vid Uppsala Universitet. Det tredje, ett flerårigt forskningsprojekt som studerade arbetsmiljöeffekter av införande av elektronisk dokumenthantering, avslutades och rapporterades till RALF 1998.

År 2011-2014 var jag ansvarig för ett AFA-finansierat projekt som vi kallar HELSA (Hemtjänstens Ledningssystem och Arbetsförhållanden), som studerar arbetsförhållanden, vårdkvalitet och ekonomi inom hemtjänsten.

Därutöver har jag deltagit i det AMFO-stödda projektet "Psykosociala och belastningsergonomiska effekter av arbetsorganisatoriska förändringar", (publ. 1994), ett samarbetsprojekt mellan Statshälsans FoU-Verksamhet och KTH. Samarbetet med KTH fortsatte i den RALF-finansierade studien ”Arbetsmiljö vid mobilt kontorsarbete”, där flexibla kontor och distansarbete studerades ur arbetsmiljösynpunkt. (rapporterat 1999).

Åren 2000-2002 arbetade jag på halvtid i ett forskningsprojekt vid Avdelningen för Människa-Dator Interaktion (MDI) vid IT-institutionen, Uppsala Universitet. Projektet, som bl.a. redovisats i ett specialnummer av tidskriften Behaviour & Information Technology, nr. 22,6,2003, kallades VERKA (Verksamhetsutveckling och Arbetsmiljö) och finansierades av VINNOVA, RSV och RFV. Projektets huvudsyfte var att föra in och  integrera arbetsmiljö- och hälsofaktorer i utvecklingen av arbetsorganisation och datorstöd inom Skatteförvaltningen och Försäkringskassorna.

Under perioden 2004-2007 medverkade jag i ett forskningsprojekt rörande effekter på bl.a. demokrati, effektivitet och arbetsmiljö av en omorganisation inom en kommun. Projektet bedrevs av statsvetare och psykologer vid Örebro Universitet och jag ansvarade för den del som behandlade arbetsorganisation och arbetsmiljö. Förutom en slutrapport och ett antal delrapporter till uppdragsgivaren, Uppsala kommun, har en vetenskaplig rapportering gjorts av mig på EFMD:s konferens i Nottingham, UK, våren 2005 (EFMD=European Foundation for Management Development).

De senaste åren har jag också deltagit i två andra AFA-finansierade projekt, ett om företagshälsovårdens (FHV) hälsoundersökningar och ett om FHV:s arbete med tidig arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa två projekt har också slutrapporterats under 2014 (ref 27 och 28).

Under flera år hade jag ett forskningssamarbete med Universitetet Jaume I i Castellon, Spanien, rörande begreppet ”flow”; hur det kan mätas och dess ev. koppling till datorstödd aktivitet (arbete och spel). Jag rapporterade några resultat från det projektet på den tredje europeiska konferensen om ”Positive Psychology”, i Portugal våren 2006.

Dessutom har jag haft undervisnings- och forskningssamarbete med Hamburg Universitet, vilket bl.a. lett till planeringen av ett gemensamt forskningsprojekt, kallat ”Individual and collective coping with work-family conflict in Germany and Sweden”.  En första delstudie inom det projektet har presenterats av mig vid ”The 13th European Congress of Work and Organizational Psychology” i Stockholm maj 2007. Projektet finns redovisat i boken ”Contemporary Occupational Health Psychology, volume 1” (se ref. 25).

Övriga vetenskapliga meriter

Extern granskare av två doktorsavhandlingar i psykologi, framlagda vid Universitetet Jaume I i Castellon, Spanien.  Sakkunnig vid en lektorstillsättning vid Luleå tekniska universitet och två lektorstillsättningar vid Örebro Universitet.  Medlem av betygsnämnden vid tre doktorsdisputationer, vid Linköpings universitet, Umeå universitet och Karolinska institutet, samt fakultetsopponent vid en disputation för doktorsgraden vid Lunds universitet.

Under årens lopp har jag medverkat med ca 20 muntliga presentationer vid internationella vetenskapliga konferenser, bl.a.: WWDU (Work With Display Units) 1989, 1992, 1994 och 2002, ICOH (International Congress on Occupational Health) 1996, 1998 och 2000, IEA (International Ergonomics Association) 1997, HCI I (Human-Computer Interaction International) 1999, 2001 och 2003, WWCS (Work With Computer Systems) 2004 och 2007, Ethicomp 2005, EFMD (European Foundation for Management Development) 2005, Positive Psychology 2006 och ”EAWOP-kongressen”,  The European Congress of Work and Organizational Psychology, i Stockholm 2007 och i Santiago de Compostela, Spanien, 2009.

Jag var medlem i ”scientific committe” för WWCS 2007 (Work With Computer Systems)

och medverkade i de vetenskapliga förberedelserna av den nordiska ergonomikonferensen NES 2012, bl.a. som granskare av abstracts.

Jag har varit granskare/”reviewer” åt några vetenskapliga tidskrifter, senast ”Social Science and Medicine” och ”International Archives of Occupational and Environmental Health”.

Mellan 1988 och 1998 deltog jag som svensk expert i Internationella standardiseringsorganisationen, ISO:s, ergonomistandardisering. Jag deltog huvudsakligen i arbetet med två standarder; den omfattande (17 delar) standarden ”Ergonomic requirements for office work with display terminals”, där jag bidrog aktivt i de delar som behandlar kognitionsergonomi, samt standarden ”Ergonomic principles related to mental workload”. Sedan år 2013 deltar jag i revideringen av den sistnämnda standarden.

Undervisning

Under min tid som FHV-psykolog har jag kunnat utnyttja mina erfarenheter och kontakter inom både FHV-branschen och den akademiska världen vid utveckling och genomförande av kurser och konferenser där forskningsrön presenterats för och diskuterats med chefer och fackliga företrädare från företag och organisationer. Några exempel är en serie seminarier med rubriken ”IT och Facket”, som jag genomfört tillsammans med Statstjänstemannaförbundet (ST) och prof. Bengt Sandblad, MDI-avdelningen, IT-inst. vid Uppsala Universitet, samt en 4-dagarskurs kallad ”Granskning av arbetsmiljö vid IT-stött arbete”, som Bengt Sandblad och jag under hösten 2004 höll för inspektörer vid Arbetsmiljöverket.

Vid Örebro Universitet har jag undervisat i arbets- och organisationspsykologi på Psykologprogrammet, PA-programmet (Personal och Arbetsliv) och Psykologi B.

På psykologprogrammet undervisade jag i ”Arbetslivspsykologi”, 8 poäng, på termin 3, samt i kvalitativ forskningsmetod, inom ramen för en större metodkurs, på termin 8. Jag var kursansvarig för Psykologi B-kursen ”Arbets- och Organisationspsykologi” och undervisade där på delkurserna ”Arbetsgruppens psykologi”, 4 poäng, och ”Arbets- och Organisationspsykologi”, 8 poäng.  På PA-programmet har jag undervisat om arbetslivspsykologi under den teoretiska delen (10 poäng) av den s.k. PIM-kusen (PIM=Personalarbetets Innehåll och Metod).

Jag har också undervisat i ”Arbets- och Organisationspsykologi” 5 poäng vid Institutionen för Idrott och Hälsa.

2004-2007  undervisade jag i kvalitativ metodik på Psykologi C.

Hösten 2004 medverkade jag i vidareutbildning i handledning avseende kvalitativ metodik vid Högskolan i Kalmar.

Jag har varit kursansvarig och undervisat på de första kurserna i Arbets- & organisationspsykologi på Karolinska institutets nystartade psykologprogram, på KI:s nystartade magisterprogram ”Arbete & Hälsa”, där jag ansvarar för den beteendevetenskapliga delen, samt på en fristående kurs på KI, ”Företagshälsovård för beteendevetare”.  Under åren på KI har jag ägnat i genomsnitt 40% av min arbetstid åt undervisning.

Nu är jag ansvarig för  kursen i Arbets- och Organisationspsykologi inom psykologprogrammet på Uppsala universitet. Jag handleder varje termin två-tre psykologexamensuppsatser.

Erfarenhet av undervisning vid utländska universitet har jag från Universitetet i Castellon, Spanien och Hamburgs Universitet, Tyskland.

Handledning

Jag har varit huvudhandledare för två doktorander fram till disputation i Yrkesmedicin vid Karolinska institutet; Leg psykolog Ulrich Stoetzer, som disputerade på avhandlingen ”Interpersonal relations at work. Organization, Working conditions and Health.”,  våren 2010 och leg psykolog Peter Bergman, som disputerade på avhandlingen ”Developing Working Conditions” våren 2011, samt varit biträdande handledare för en doktorand (Eva Olsson) som disputerade i Människa-Dator Interaktion vid IT-institutionen, Uppsala Universitet, våren 2004.

Under min tid som FHV-psykolog har jag fungerat som PTP-handledare åt 5 stycken psykologer.

Jag har varit handledare för en deltagare på Arbetslivsinstitutets arbetsmiljöutbildning för fackliga förtroendemän och för 3 deltagare på Uppsala Universitets fördjupningskurs i ergonomi åt Arbetsmarknadsverket.

Under min tid vid Örebro Universitet har jag handlett studenter på C- och D-nivå i psykologi, och varit examinator för C-uppsatser, samt varit handledare och examinator på psykologexamensuppsatser. Under tiden på K.I.handledde  jag studenter som skriver magisteruppsatser på KI:s program Arbete & Hälsa. F.n. handleder jag varje termin ett antal studenter som skriver psykologexamensuppsats på Uppsala universitet.

Kursutveckling och utbildningsadministration

Fr.o.m. våren 2005 t.o.m. vt  2007 var jag utbildningsledare (huvudansvarig) för PA-programmet (Personal och Arbetsliv) vid Örebro Universitet.

Vid Örebro universitet var jag också kursansvarig för Psykologi B-kursen ”Arbets- och Organisationspsykologi” 20 poäng och 2005- 2007 för PA-programmets inledande resp. avslutande, profilskapande, kurser; ”Beteendevetenskapliga grunder” 20 poäng och ”PIM” (PIM=Personalarbetets Innehåll och Metod) 20 poäng.

Under 2006 och 2007 deltog jag i utvecklandet av en mångvetenskaplig forskarskola i ”Modellering och simulering” vid Örebro universitet, där jag utvecklade två forskarutbildningskurser, en i människa-dator interaktion och en i arbetsorganisation & ledarskap.

Jag var projektansvarig inom Örebro universitet för ett utvecklingsprojekt med Mälardalens högskola, syftande till utveckling av ett gemensamt, tvärvetenskapligt masterprogram inom arbetslivsområdet.

Vid Karolinska institutet arbetade jag med utveckling och genomförande av flera olika utbildningar. Jag medverkade vid utveckling av de första kurserna i Arbets- & organisationspsykologi på KI:s psykologprogram, samt var därefter kursansvarig för en av delkurserna och undervisade på båda delkurserna i Arbets- & organisationspsykologi.

Vid Karolinska institutet deltog jag också aktivt i utvecklandet av ett nytt flervetenskapligt magisterprogram kallat ”Arbete & Hälsa”. Jag var ansvarig för den beteendevetenskapliga delen i det programmet, samt kursansvarig för två delkurser inom den beteendevetenskapliga inriktningen och en delkurs inom den inriktning som riktar sig till sjuksköterskor. Förutom att jag ansvarat för utvecklingen av kurserna i den beteendevetenskapliga delen av magisterprogrammet har jag också deltagit i utvecklandet av kurser för de inriktningar som riktar sig till ergonomer och sjuksköterskor.

Jag har också, tillsammans med företrädare för Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), medverkat i planeringen av en delkurs på detta program som kallas ”MTO” (Människa Teknik Organisation).

Jag utvecklade och ansvarade för en fristående kurs på KI höstterminen 2010, ”Företagshälsovård för beteendevetare”, 15 hp.

F.n. är jag ansvarig för kursen i Arbets- och Organisationspsykologi på psykologprogrammet vid Uppsala universitet och arbetar med vidareutveckling av denna.

Omvärldskontakter och samverkan med det omgivande samhället (tredje uppgiften)

Förutom det som antyds om kontaktskapande och samverkan under föregående rubriker vill jag tillägga några rader om min erfarenhet av dels nationell, dels internationell, samverkan. Under åren har jag upparbetat ett både brett och djupt kontaktnät inom arbetsmiljö- och ergonomi-området i Sverige. Det har skett bl.a. genom flera omfattande samarbetsprojekt mellan FHV och olika forskningsinstitutioner och ett aktivt deltagande i områdets föreningsliv, t.ex. som styrelsemedlem i ESS (Ergonomisällskapet Sverige) och Sveriges psykologförbund.  Under mitt mångåriga arbete som programansvarig och FoU-ansvarig på Statshälsan/Previa har jag lagt ner mycket tid och kraft på att skapa kontakt och samverkan mellan FHV och FHV:s intressenter (kunder, ägare och samarbetspartners) å ena sidan och den akademiska forskningen å andra sidan. Under Statshälsotiden, och även i betydande grad under Previatiden, skedde det i nära samarbete med arbetsmarknadsparterna inom statliga sektorn, ofta inom ramen för SAN (Statens Arbetsmiljönämnd)/Utvecklingsrådet för statliga sektorn.

Resultatet av denna samverkan har redovisats i böcker, skrifter, broschyrer och utbildningsmaterial.

De forskningsprojekt jag deltagit i har möjliggjorts genom nära kontakter med arbetsgivare och fackliga organisationer i de studerade organisationerna, samt med etablerade forskare vid olika institutioner och universitet.

2006-2008  var jag medlem i Örebro läns landstings vetenskapliga referensgrupp.

Min anställning vid avdelningen för arbets- och miljömedicin, Inst. för folkhälsovetenskap resp. Institutet för Miljömedicin, på Karolinska institutet, innebar samverkan med Stockholms läns landsting, på vars uppdrag jag bl.a. ansvarade för framtagande av faktabladet ”Stress i arbetet” och rapporten ”Arbetsförhållanden inom vård och omsorg under New Public Management” och hade delansvar för rapporten ”Arbetsförhållanden, levnadsvanor och hälsa inom vård och omsorg. En jämförelse mellan anställda inom landsting, kommun och privat sektor i Stockholms län”.  Under åren 2010 och 2011 har jag på uppdrag av Försäkringskassan arbetat med en utvärdering av förordningen om bidrag till företagshälsovård.

Erfarenhet av internationellt samarbete har jag bl.a. fått genom mitt långvariga (10 år) uppdrag som expert inom den internationella standardiseringsorganisationen, ISO, som nämnts ovan. Dessutom har jag sedan 1997 varit med i ett europeiskt nätverk som bildades under en sommarskola i Budapest med rubriken ”New information technology and work psychology”. Sommarskolan ledde till en kontinuerlig, fortfarande aktiv, kommunikation mellan många av deltagarna, och till hittills tre seminarier (i Dubrovnik, Berlin och Castellon) samt forsknings- och utbildnings-samarbete som behandlats ovan.

Vetenskapliga publikationer (ännu ej publicerade)

  • Ståhl, C., Åborg, C., Toomingas, A., Parmsund, M., Kjellberg, K., (2014), The influence of social capital on employers use of occupational health services, submitted

Publications

Please contact the directory administrator for the organization (department or similar) to correct possible errors in the information.