Germund Larsson

Disputerade 2018 med avhandlingen Förbrytelser och förvisningar: bestraffningssystemet i de svenska läroverken 1905-1961. Har efter det varit anställd som lektor vid ett flertal olika universitet och högskolor och undervisat inom lärarprogrammen, ABM-området och handlednings- och examinationsuppdrag inom militärhistoria. Men även bedrivit egen forskning. Forskare inom projektet: Tillit och motstånd: Ett utbildningshistoriskt perspektiv på svenska föräldrars relation till skolan 1861–2012

Forskningsprojekt

I alla tider har föräldrar engagerat sig i både sina egna barns skolgång och i skolan som institution. Under 1800-talet fanns ett visst missnöje och en skepsis från föräldrar gentemot folkskolan. Barns fostran och utbildning hade traditionellt sett skett i hemmet, under överseende av föräldrarna. Genom att folkskolan infördes flyttades ett fostrans- och utbildningsansvar gradvis över på skolan, och föräldrar förlorade en del av kontrollen över sina barn. Under 1900-talet växte ett starkt välfärdssamhälle fram och den svenska statens och kommuners ansvar för barn ökade. Parallellt med grundskolans framväxt ser vi även en stark föräldraorganisation, med t.ex. grundandet av Riksföreningen Hem och skola. Under det sena 1900-talet förändrades spelplanen något, när utvecklingen gick från ett starkt organiserat föräldrakollektiv till ett mer individualiserat föräldraengagemang, när fria skolvalet kom att stå i fokus och föräldraföreningarnas betydelse minskade. Projektets övergripande syfte är att beskriva föräldrars relation till den svenska skolan, med ett särskilt fokus på deras tillit till skolan som institution och hur denna har förändrats över tid. Genom arkivstudier av olika typer av källmaterial kommer vi kunna följa hur föräldrars relation till skolan förändrats från 1860-talet och fram till 2012. Vägledande för vår studie är följande frågeställningar: Vilka skolfrågor har föräldrar engagerat sig i? Hur har föräldrar organiserat sig? I vilka sammanhang har föräldrar fört fram sina åsikter om skolan, och hur? Vilka konfliktlinjer har funnits mellan föräldrar och skola? Det övergripande målet med forskningsprojektet är att utveckla och fördjupa kunskaper om samspelet mellan familjer och skolan som institution, vilket kommer kunna komma såväl historisk som samtida utbildningsvetenskaplig forskning till gagn.

Projektmedlemmar

Forskningsledare: Sara Backman-Prytz, lektor Barn- och ungdomsvetenskap Uppsala universitet

Forskare: Joakim Landahl, professor Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Forskare: Germund Larsson, forskare Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet

Avgränsning i tre övergripande perioder

I syfte att analytiskt avgränsa projektet har vi preliminärt urskilt tre övergripande perioder som i sin tur ligger till grund för delstudier. Principen för hur perioderna har konstruerats är framförallt föräldrars art av organisering, men en viktig utgångspunkt är att denna är intimt sammanvävd med andra typer av faktorer i skola och samhälle.

Vi vill också betona att denna periodisering är grov och att det bakom den ryms en betydande heterogenitet. Föräldrars relation till skolan har i skilda perioder sett väldigt olika ut, där faktorer som klass, kön och etnicitet liksom olika typer av skolformer kraftigt påverkat hur föräldrar förhållit sig till skolan, en variation som vi kommer söka blottlägga och analysera inom ramen för respektive period.

Den första perioden domineras av att föräldrars art av organisering är lokalt baserad och småskalig. Föräldrars engagemang i skolfrågor tar sig här uttryck i att de i egenskap av skolföräldrar är ett kollektiv, och som sådant är de i numerärt överläge i relation till exempelvis läraren, men deras numerär överstiger sällan klassens storlek.

Under den andra perioden uppstår en form av nationell organisering av föräldrar. 1945 bildas Målsmännens riksförbund, som 1969 byter namn till Riksförbundet Hem och skola. Genom denna förändring får föräldrar på ett tydligt sätt en röst, och kommer att bli representerade i utbildningspolitiska sammanhang.

Den tredje perioden betingas av en serie utbildningspolitiska reformer som på olika sätt kom att underminera föräldrars nationella kollektiva organisering, och istället uppmuntra andra former av interaktion med skolan, baserat inte minst på det fria skolvalet.

Studiens bidrag

Ett viktigt bidrag med studien är att skapa kunskaper om hur föräldrars relation till skolan hänger samman med förändringar i skola, samhälle och föräldrars kollektiva organisering. Genom den långa tidsperioden blir det möjligt att urskilja både förändring och kontinuitet.