Organisation och personal

Anna-Malin Karlsson

professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik (08), 12 vid Institutionen för nordiska språk

E-post:
anna-malin.karlsson[AT-tecken]nordiska.uu.se
Telefon:
018-471 6879
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsv 3 L
Postadress:
Box 527
751 20 UPPSALA

Kort presentation

2015 startade det VR-finansierade projektet Hälsoitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället, som handlar om kommunikation kring hjärtfel hos barn. Projektet kommer att avslutas under våren 2018. Se projektets hemsida.

Jag undervisar i bl.a. sociolingvistik, text- och diskursanalys och tillämpad språkvetenskap, leder högre seminarier och handleder doktorander och uppsatsarbeten.

Varje månad skriver jag språkspalt i Svenska Dagbladet (länk).

Akademiska meriter: FD

Mina kurser

Biografi

Jag anställdes vid Uppsala universitet den 1 april 2012 och kom då närmast från Södertörns högskola där jag var professor i modern svenska mellan 2008 och 2012. Jag disputerade vid Stockholms universitet 2002 och blev docent där 2004. Vid SU var jag också lektor och forskarassistent (finansierad av VR).

Se även mitt cv som kan laddas ner från denna sida.

Forskning

Min forskning handlar om hur språket formar vår bild och förståelse av de sociala sammanhang vi ingår i. Jag är också intresserad av funktionell grammatik, och av samspelet mellan texter och samtal i olika verksamheter.

Pågående projekt

Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället (VR 2015-2017)

Tillsammans med Theres Bellander, Ulla Melander Marttala, Mats Landqvist och Zoe Nikolaidou.

Mer information: projektets hemsida

 

Tidigare projekt

Omsorg som språkarbete (FAS 2010-2012)

Tillsammans med Zoe Nikolaidou (Södertörn) och Gunilla Jansson (Stockholms universitet).

Projektet fokuserar andraspråkstalares arbetssituation på arbetsplatser i äldreomsorgen. För arbete inom vård och omsorg innebär det som ibland kallas den nya arbetsordningen det att arbetsuppgifterna utökas med exempelvis dokumentation och kontaktmannaskap. När kraven på språklig och kommunikativ kompetens ökar riskerar de som inte uppfyller dem att bli utan arbetsuppgifter och på sikt hamna utanför arbetslivet. Det övergripande syftet med projektet är att bidra till en såväl vidgad som fördjupad förståelse för vad som brukar beskrivas som bristfälliga kunskaper i svenska och de problem med marginalisering som är förknippade med detta. Hur påverkar de ökande kraven de anställdas möjligheter att delta i centrala arbetspraktiker på arbetsplatsen? Vilka problem uppstår och hur löses de? Projektet består av två delstudier I delstudie 1 (som genomförs vid Södertörns högskola) undersöks skriftpraktiker medan delstudie 2 fokuserar samtalspraktiker. Målet är att utveckla metoder för medvetandegörande och kunskapsutveckling som verksamheten kan använda.

Grammatiska metaforer i svenskan

Projektet inleddes som ett forskarassistentprojekt finansierat av Vetenskapsrådet (2007-2008). Utgångspunkten är den systemisk-funktionella grammatikens teori om hur vi skapar betydelse genom språket. Begreppet grammatisk metafor beskriver här hur överförd betydelse kan skapas med hjälp av lexikogrammatiken; genom att uttrycka en processbetydelse som ett substantiv (som "målning") tingifierar vi den och genom att utforma påståendehandlingar som frågor förändrar vi vår relation till mottagaren. Grammatiska metaforer har hittills främst förknippats med vetenskapliga register, men såväl teorin i sig som senare forskning talar för att grammatiskt överförd betydelse skapas inom alla tänkbara verksamheter, bara behovet av att uttrycka sig "icke-vardagligt" (inkongruent, med en SFL-term) finns. En av de övergripande frågorna för projektet är: Hur används svenska språkets resurser för att skapa specialiserad betydelse i olika sammanhang?  Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ny empiri diskutera och problematisera ett av de mer omhuldade begreppen inom SFL: kongruens (och inkongruens).

CELiNE, Content Embedded Literacy Education for the 'New Economy' (EU-projekt, Leonardo, 2008-2009)

Projektet grundade sig på idén att skriftbruk i den nya arbetsordningen genomsyrar de flesta yrken och att läsande och skrivande är inbäddade i andra arbetsuppgifter. Syftet var att utveckla metoder för läs- och skrivträning i yrkesutbildningar. Jag ledde den svenska delen av projektet fram till 31 december 2008.

Text och arbete i den nya ekonomin (Vetenskapsrådet 2005-2007, förlängt till 2009)

I projektet undersöktes hur kunskap och perspektiv i komplicerade arbetsprocesser medieras och förhandlas genom skrivna texter. Av särskilt intresse var arbete inom heterogena projektgrupper. Liksom i projektet Skriftbruk i arbetslivet utgick vi från teorier och arbetssätt inom New Literacy Studies men förde även in interaktionsanalys samt verksamhets- och aktivitetsanalys.

Mer information: Projekthemsida Text och arbete; www.amkarlsson.se/textocharbete

Skriftbruk i arbetslivet (Vetenskapsrådet 2002-2004)

Projektet undersökte skriftanvändningens roll och plats i vanliga svenska yrken: undersköterska, byggnadsarbetare, lastbilsförare, butiksbiträde, förskollärare, IT-supportspecialist och fordonsmekaniker. Teoretiskt och metodiskt byggde det på arbete inom New Literacy Studies. Observation och intervjuer kombinerades med analyser av arbetsplatsen som skriftbruksmiljö samt (multimodal och språklig) analys av använda texter.

Mer information: Projekthemsida Skriftbruk i arbetslivetwww.amkarlsson.se/skriftbruk

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.