Organisation och personal

Mattias Legnér

professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

E-post:
mattias.legner[AT-tecken]konstvet.uu.se
Telefon:
018-471 83310498-108331
Besöksadress:
Campus Gotland, Cramérgatan 3
62157 Visby
Postadress:
Uppsala universitet, Campus Gotland
62167 Visby

Kort presentation

Professor och bitr prefekt i kulturvård. Docent i historia.

Forskningsledare för Kulturarvsnoden.

Samordnare av Magisterprogram i kulturvård 90 hp.

Nyckelord: kulturvård kulturarvsnoden energy efficiency undefined conflict research cultural heritage conservation energy policies

Mina kurser

Biografi

Jag är professor vid avdelningen för Kulturvård, Konstvetenskapliga institutionen, sedan 2013, och samordnare för Magisterprogrammet i kulturvård. Jag har tidigare varit studierektor och ämnesansvarig i kulturvård, och är sedan 2012 ansvarig för Magisterprogrammet i kulturvård som från hösten 2017 växlas upp till en internationell master i Cultural Heritage and Sustainability

Jag är vidare projektledare för Kulturarvsnoden vid Campus Gotland, som är ett samarbete mellan fyra institutioner vid Historisk-filosofiska institutionen om forskning kring kulturarv. Det handlar dels om s.k. kulturarvsproduktion (hur blir kulturarv till), dels om förvaltningen av kulturarvsvärden.

Min ämnesbakgrund är i historia. Jag disputerade vid Stockholms universitet på avhandlingen Fäderneslandets rätta beskrivning. Mötet mellan antikvarisk forskning och ekonomisk nyttokult i 1700-talets Sverige. Sedan dess har jag verkat som forskare och lärare vid olika lärosäten i Sverige (Linköpings universitet m.fl.), USA (Johns Hopkins University, Oberlin College), Italien (Politecnico di Milano) och sedan 2013 vid Uppsala Universitet.

Innan jag kom till kulturvården (2008) undervisade jag länge i historieämnet, som jag fortfarande brinner för. Inom kulturvården behövs historiska metoder och kunskaper för att vi ska kunna reflektera över och förhålla oss kritiskt till kulturarv i vår egen samtid. Förutom att jag publicerar vetenskapliga arbeten skriver jag sedan många år tillbaka recensioner och essäer för press.

Forskning

Min forskning behandlar bruket, förvaltningen och tolkningen av byggnader och byggda miljöer. Ett historiskt perspektiv är genomgående i min forskning.

Jag har behandlat återanvändningen av industriella områden i städer i, offentlig förvaltning av byggnader, uppfattningar om och tolkningar av stadsmiljöer, inklusive innemiljöer i hus, och lokal historieskrivning i äldre tid. 

Till min senaste forskning hör frågor dels om hur socialt konstruerade krav på inomhusklimatet utvecklades och påverkade det byggda kulturarvet under 1800- och 1900-talen, dels om hur kulturarv på gott och ont kan bli en resurs i och efter svåra konflikter. Några helt aktuella forskningsresultat är boken Kulturarvet och komforten. Inomhusklimatet och förvaltningen av kulturhistoriska byggnader och samlingar 1850–1985 (2015, tillsammans med Mia Geijer), och artiklarna "Heritage under attack: motives for targeting cultural property during armed conflict", International Journal of Heritage Studies (2017) (tillsammans med J. Brosché, J. Kreutz and A. Ijla), "Attacker mot kulturarv i väpnade konflikter: En forskningsöversikt", Militärhistorisk tidskrift (2016),  och "Kulturarvsbruk i väpnade konflikter", Historisk tidskrift 136 (2016).

För närvarande leder jag ett fyraårigt projekt finansierat av Energimyndigheten som behandlar hur Sveriges byggda kulturarv har påverkats av statliga styrmedel för energieffektivisering sedan 1970-talet. Jag bedriver också forskning om hur kulturarv används och tolkas i konfliktområden.

 

Forskningsledning

Kulturarv för fred? En undersökning av Kulturarv utan Gränsers internationella arbete 1995–2012. Magnus Bergvalls stiftelse, projektbidrag 2016-17.

En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden. Energimyndigheten, projektbidrag 2015–2018.

Attacker på kulturarv: orsaker och konsekvenser sedda ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Uppsala universitet, strategiskt forskningsanslag för Campus Gotland 2016. Ett samarbete mellan Konstvetenskapliga institutionen och Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Kulturarvsnoden: En forskningsnod vid Campus Gotland. Uppsala universitet, forskningsanslag 2016–2018.

Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader. Energimyndigheten, projektbidrag 2011-2015.

Förvaltningsplaner för kulturhistoriskt värdefulla byggnader (pilotstudie). Riksantikvarieämbetet, projektbidrag 2014.

Kulturarvet och komforten. Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet. Vetenskapsrådet, projektbidrag 2010-2015.

Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser. Linköpings universitet 2006-2008.

 

Böcker

Legnér, M., Geijer, M. 2015. Kulturarvet och komforten. Inomhusklimatet och förvaltningen av kulturhistoriska byggnader och samlingar 1850–1985. Krilon förlag.

Legnér, M., Lilja, S. (red.) 2010. Living cities : an anthology in urban environmental history. Formas förlag.

Legnér, M., Ponzini, D. (red.) 2009. Cultural Quarters and Urban Transformation: International Perspectives. Gotlandica förlag.

Legnér, M. 2009. Historic rehabilitation of industrial sites : cases from North American and Swedish cities. Department of Culture Studies: Linköping University.

Legnér, M. 2008. Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser : Norrköping, Baltimore och Milano. Centrum för kommunstrategiska studier: Linköpings universitet.

Legnér, M. 2010. Abraham Abrahamsson Hülphers och 1700-talets ortsbeskrivningar. Gotland University Press.

Legnér, M. 2004. Fäderneslandets rätta beskrivning: Mötet mellan antikvarisk forskning och ekonomisk nyttokult i 1700-talets Sverige. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Svenska litteratursällskapet i Finland.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.