Organisation och personal

Rebecca Stern

universitetslektor vid Juridiska institutionen, Professorer, lärare, forskare

E-post:
Rebecca.Stern[AT-tecken]jur.uu.se
Telefon:
018-471 7432
Besöksadress:
Trädgårdsgatan 1,20. Västra ågatan 26
Postadress:
Box 512
751 20 UPPSALA

Kort presentation

Senior Lecturer and Associate Professor in International Law. Main research interests include human rights, the human rights of children in particular, asylum law, and the relationship and interaction between international and national law. Member of the steering group of the Lund/Uppsala Migration Law Network L/UMIN (www.migrationlawnetwork.org). January-May 2018 guest professor at MInnesota Law School.

Nyckelord: human rights child rights asylum law implementation international law migration law

Mina kurser

Biografi

f. 1974

Jur.kand.1999

Jur. dr. i folkrätt 2006

Docent i folkrätt 2014

Interna uppdrag

Styrgruppsmedlem, Lund/Uppsala Migration Law Network (L/UMIN)

Ledamot av valberedningen, juridiska fakulteten

Externa uppdrag

Ledamot, Migrationsverkets etiska råd

Styrelseledamot, Institutet för framtidsstudier

Utmärkelser

Martin H:son Holmdahl-stipendiet för arbete med mänskliga rättigheter (2014)

Undervisning

Democracy and Human Rights in a European Context 15 hp (fördjupningskurs, kursföreståndare)

Migrationsrätt 15 hp (fördjupningskurs, kursföreståndare)

Internationella organisationer (fördjupningskurs, lärare)

Termin 6 (lärare)

Handledning

Huvudhandledare för doktorand Emily Diab (folkrätt)

Biträdande handledare för Maria Bexelius (folkrätt), Ignacio Vita (folkrätt) och Isa Cegrell Karlander (processrätt), Uppsala universitet, samt för Matthew Scott (folkrätt) och Lisa Kerker (offentlig rätt), Lunds universitet.

Forskning

Pågående forskning:

Barnkonventionen som nationell lag: någon skillnad för asylsökande barn?

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är ratificerad av i princip alla världens länder. Barnkonventionen är tillämplig på alla barn som befinner sig inom en stats jurisdiktion vilket innebär att konventionen och de rättigheter den omfattar gäller även för barn som söker asyl. Idag befinner sig mer än 60 miljoner människor på flykt i världen, varav hälften är barn. Barnkonventionen, med sin betoning av barnet som rättighetsbärare och självständig individ, har en viktig roll att spela för att de barn som befinner sig i en asylprocess där rätten till internationellt skydd ska bedömas sak få sina rättigheter tillgodosedda och uppfyllda.

Den betydelse barnkonventionen får på nationell nivå beror i betydande omfattning på vilken rättslig status konventionen har i nationell rätt. En folkrättslig konvention kan inkluderas i nationell rätt på olika sätt. Det som förordas av FN:s barnrättskommitté är inkorporering, det vill säga att konventionen görs till nationell lag och därmed blir tillämplig i individuella fall i domstol och hos myndigheter.

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att undersöka betydelsen av barnkonventionens rättsliga ställning i nationell rätt för hur rättigheterna i konventionen får genomslag för barn i asylprocessen, med särskilt fokus på betydelsen av inkorporering.

Forskningsprojektet pågår mellan 2017 och 2020 och finansieras av Ragnar Söderbergs stiftelse.

Jag arbetar för närvarande även med ett projekt om Europakonventionens artikel 3 och dess tillämpning på hälsorelaterade fall i relation till principen om non-refoulement.

Tidigare forskningsprojekt (urval):

- Implementation of Article 12 of the Convention on the Rights of the Child - how is this adressed and explained by State parties and the CRC Committee? Partly financed by the Stockholm Centre for the Rights of the Child, Stockholm University. (2015-2017)

- Är det på riktigt? Genuinitetsprövning vid åberopande av asylskäl. Finansierat genom Europeiska flyktingfonden och Migrationsverket. (2013-2015)

- Dubbla skyddsnät - komplement eller konflikt? En studie av begreppet alternativt skyddsbehövande ur svenskt, EU-rättsligt och folkrättsligt perspektiv. Finansierat av Vetenskapsrådet. (2010-2012, slutredovisat 2015).

- Vad krävs för att få skydd? En studie av gränsdragningsproblem mellan olika grunder för uppehållstillstånd. Finansierat av Europeiska flyktingfonden och Migrationsverket (2010-2011).

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.