Jenny Björklund

Jenny Björklund är professor i genusvetenskap.

Pågående forskning: representationer av barnlöshet, reproduktiva beslut i relation till klimatförändringar och miljöfrågor, och genus i AI och maskininlärning.

Övriga forskningsintressen: moderskaps- och familjestudier, queerteori, kulturstudier och 1900- och 2000-talslitteratur.

Senaste bok: Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature (Palgrave Macmillan, 2021)

Jag undervisar i genusvetenskap på samtliga nivåer samt handleder doktorander. Jag leder ett work package i MotherNet, ett nätverk av forskare som studerar samtida moderskap i Europa, ett projekt som finansieras av EU’s Horizon 2020 (grant agreement 952366).

Jag disputerade 2004 vid Uppsala universitet och har forskat och undervisat i genusvetenskap, litteraturvetenskap och skandinavistik vid flera olika lärosäten i Sverige och USA, såsom Uppsala universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och UCLA.

Mellan 2012 och 2020 var jag redaktör (tillsammans med Ulrika Dahl) för den nordiska LHBTQ-tidskriften lambda nordica.

Min pågående forskning handlar om 1) representationer av barnlöshet, 2) reproduktiva beslut i relation till klimatförändringar och miljöfrågor och 3) genus i AI och maskininlärning.

Representationer av barnlöshet

Jag forskar om barnlöshet och icke-moderskap inom ramen för MotherNet, ett projekt som finansieras av EU’s Horizon 2020 (grant agreement 952366). Jag är redaktör (med Dovilė Kuzminskaitė och Julie Anne Rodgers) för volymen Negotiating Non-Motherhood: Representations, Perceptions, and Experiences (som kommer att ges ut av Palgrave Macmillan). Antologin fokuserar på representationer av och föreställningar om kvinnor som inte har barn, men också deras erfarenheter, och dessa analyseras i relation till genusnormer, pronatalistisk politik och patriarkala strukturer. Ofrivillig och frivillig barnlöshet har ofta studerats separat och inom olika discipliner, men vi undersöker icke-moderskap bortom uppdelningen ofrivillig/frivillig och inkluderar olika definitioner och förståelser av kvinnor som inte blir mödrar. Vi för samman en mängd olika perspektiv från olika nationella kontexter och olika discipliner, såsom litteraturvetenskap, kulturstudier, genusvetenskap, sociologi och antropologi för att närma oss ämnet icke-moderskap. I den här volymen, och i andra sammanhang, skriver jag om representationer av icke-moderskap i svensk 2000-talslitteratur.

Reproduktiva beslut i relation till klimatförändringar och miljöfrågor

Hur förhåller vi oss till familjebildning när klimatförändringar och miljöförstöring hotar människors hälsa och liv?Den frågan är utgångspunkten för forskning som jag bedriver tillsammans med Maja Bodin, FD i reproduktiv hälsa. Vi har publicerat en artikel om hur vanliga människor resonerar kring reproduktiva val i relation till klimatförändringar och miljöfrågor, och vi söker medel för ett större projekt som innefattar fokusgruppsdiskussioner med aktivister samt en mediestudie.

Genus i AI och maskininlärning

I detta tvärvetenskapliga projekt – ett samarbete med Hannah Devinney och Henrik Björklund från Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet – sammanför vi metoder från genusvetenskap, litteraturvetenskap och datavetenskap för att undersöka hur ojämlikhet och stereotypa föreställningar reproduceras i text, hur de tar sig in i maskininlärningsalgoritmer och hur vi kan analysera och minimera ojämlikhet i dessa algoritmer. Som del av större AI-system används maskininlärning i allt större utsträckning som beslutsstöd av företag och myndigheter, och maskininlärningsalgoritmer blir på så vis involverade i beslut som kan vara livsavgörande för människor. Därför är det viktigt att undersöka hur dessa beslut tas och hur rättvisa de är. Maskininlärningsmodeller tränas på textdata som produceras av människor, och deras tendens att reproducera mänskliga fördomar och stereotyper får stora sociala konsekvenser och måste betraktas som ett samhällsproblem. Det övergripande målet med detta projekt är därför att bidra till skapandet av mer jämlika maskininlärningsmodeller av den typ som används för att processa mänskligt språk (NLP).

Min senaste bok: mammor som lämnar sina familjer

Utgångspunkten i min senaste bok, Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature (Palgrave Macmillan, 2021), är frågan om vad det betyder att så många mammor i svensk 2000-talslitteratur lämnar sina familjer. Jag analyserar litterära representationer av mammor som lämnar sina familjer och sätter dem i relation till sociopolitiska diskurser om moderskap, familj och jämställdhet i det samtida Sverige. Medan tidigare forskning om moderskap i litteraturen framför allt bygger på feministisk teori och teorier om moderskap utgår jag från en queerteoretisk tradition som utforskar misslyckande och negativitet som sätt att göra motstånd. Det queerteoretiska ramverket gör det möjligt att upptäcka nya teman – normbrytande aspekter, misslyckande och ambivalens – i litteratur om moderskap. Genom att lyfta fram de normkritiska aspekterna av romanerna visar jag hur litterära representationer av i huvudsak heterosexuella mammor som lämnar sina familjer kan ses som motstånd mot normer i det svenska samhället, t.ex. involverat föräldraskap, kärnfamiljen och pronatalism.

Här är en länk till boken.

Här intervjuas jag om projektet i P1:s Kulturnytt.

Mina forskningsintressen innefattar även queerstudier, kropp, materialitet och rum samt modernismens kvinnliga författare:

Queerstudier

Ett av mina centrala forskningsintressen är queerstudier med fokus på svensk skönlitteratur. Det har bland annat resulterat i monografin Lesbianism in Swedish Literature: An Ambiguous Affair (Palgrave Macmillan, 2014) där jag spårar den svenska litterära diskursen kring lesbiskhet i Sverige från 1930-talet fram till 2000-talets början och visar hur skönlitteraturen både bekräftar och utmanar föreställningen om att attityderna till homosexualitet har blivit mer toleranta. Å ena sidan visar litteraturen att under 1930-talet fanns andra, mer progressiva, sätt att förstå lesbiskhet på än vad som framgår av den sociopolitiska diskursen, som främst knyter lesbiskhet till medikalisering. Å andra sidan antyder den subtila medikaliseringen av lesbiskhet och de många representationerna av homofobi i millennieskiftets skönlitteratur att bilden av det LHBTQ-vänliga och progressiva Sverige inte stämmer helt. Projektet bidrar på så vis till en fördjupad och mer nyanserad bild av hur kärlek mellan kvinnor har förståtts i Sverige under 1900-talet.

Min forskning inom queerfältet inkluderar även queera perspektiv på film (Lukas Moodyssons Fucking Åmål) och nordisk skönlitteratur (Vigdís Grímsdóttirs Z: En kärlekshistoria och Henrik Ibsens Hedda Gabler) samt mer teoretiskt inriktad forskning, särskilt om queera läsningar.

Kropp, materialitet och rum

Här visar jag hur det kan vara fruktbart att analysera text- och filmmaterial med hjälp av teorier om kropp och rum. Samtidigt har min forskning inom det här fältet en teoriutvecklande ambition genom att jag använder kulturella representationer för att utveckla olika begrepp inom feministisk teori och/eller queerteori. Jag har bland annat skrivit om hur begrepp och teorier från feministisk fenomenologi kan kombineras med queerteori och användas för att förstå komma-ut-processen i några svenska ungdomsromaner. I en annan text utvecklar jag María Lugones begrepp world-travelling med hjälp av feministisk fenomenologi i en läsning av Lukas Moodyssons film Mammut.

Modernismens kvinnliga författare

I min doktorsavhandling studerar jag tre kvinnliga lyriker – Ella Hillbäck, Rut Hillarp och Ann Margret Dahlquist-Ljungberg – och deras relation till den svenska fyrtiotalsmodernismen. Jag har också publicerat forskning om Stella Kleve, Edith Södergran och Eva Neander.

Redaktörserfarenhet

Mellan 2012 och 2020 var jag redaktör (tillsammans med Ulrika Dahl) för den nordiska LHBTQ-tidskriften lambda nordica. Jag har också varit redaktör för flera antologier, till exempel New Dimensions of Diversity in Nordic Culture and Society (med Ursula Lindqvist, Cambridge Scholars Publishing, 2016).