Niklas Norén

universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

E-post:
niklas.noren[AT-tecken]edu.uu.se
Telefon:
018-471 2490
Besöksadress:
von Kraemers allé 1 A
752 37 Uppsala
Postadress:
Box 2136
750 02 Uppsala

Akademiska meriter: FD

Mina kurser

Biografi

Jag är lektor i didaktik och arbetar framförallt med svenskämnets didaktik, och med social interaktion i olika kommunikativa verksamheter. För närvarande forskar jag framförallt om barn och ungdomars lärande och bruk av kommunikationsstödjande hjälpmedel i vardaglig interaktion, om elevers digitala skrivande i grundskolans mellanår, samt om elevers ämnesspecifika och ämnesöverskridande samtalspraktiker i grundskolans mellanår. Jag undervisar på grund- och avancerad nivå, samt handleder på grund-, magister-, master- och forskarnivå. Jag är ansvarig för inriktningen specialpedagogik inom Masterprogrammet i utbildningsvetenskap. Jag är kursledare och lärare inom Speciallärarprogrammet. Jag ingår i forskargrupperna CLIP, STOLP, och PS vid EDU. Jag ingår i de internationella forskarnätverken NISCI och TranSComm. Jag är webbadmin för forskarnätverket OFTI. Jag deltar i EDU:s kursplaneutskott, samt sitter i EDU:s styrelse.

Forskning

Mina huvudsakliga forskningsintressen kretsar kring hur mening och sociala handlingar skapas och organiseras. Jag är intresserad av de (etno)metoder och resurser (språkliga och kroppsliga) som samtalsdeltagare använder för att skapa mening i samspel med andra i olika kommunikativa verksamheter, med ett särskilt intresse för ämnesspecifika samtalspraktiker i skolan. Jag arbetar med videodata från naturligt förekommande samtal i vardagliga och institutionella verksamheter och använder framförallt EMCA i analysarbetet.

Jag forskar om hur barn och ungdomar som inte har ett eget talspråk, t.ex. till följd av cerebral pares, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning, lär sig och använder samtalsstödjande redskap i vardagliga och institutionella aktiviteter, med ett särskilt intresse för deltagande och turtagningspraktiker. Just nu forskar jag om talande deltagares bruk av hjälpmedlen i vardaglig interaktion och de handlingar som utförs då, mot bakgrund av att omgivningens så kallade modellerande praktiker har lyfts fram som centrala för barns språkutveckling.

Jag forskar även om grammatiska konstruktioners form, funktion och betydelse i vardagliga och institutionella samtal. Apokoinou eller pivåkonstruktioner skrev jag om i ett avhandlingsarbete som avslutades 2007. Jag har även forskat om frågehandlingar som multimodala kommunikativa projekt, responsiva/reaktiva frågor, pre- och postlokeringar, elliptiska yttranden, parentetiska inskott och satsflätor. Gemensamma frågor är vilka språkliga och kroppsliga resurser som dessa fenomen är uppbyggda av (deras inre syntax, i en vid mening), vilka lokala kroppsliga och språkliga kontexter de interagerar med (deras yttre syntax, i en vid mening), hur de organiseras interaktionellt, sekventiellt och dynamiskt i samtalskontexter, samt vilka handlingar och lokala kommunikativa projekt de bidrar till att lösa tillsammans med andra deltagare.

Jag forskar dessutom om affekt och emotioner i samtal och interaktion. Affekt betraktas inte som uttryck för inre mentala (kognitiva) emotiva tillstånd eller som en aspekt av enskilda språkliga och kroppsliga resursers betydelsepotential, utan som sociala handlingar som hanterar något i interaktionen mellan människor. Det emotiva betraktas som inbyggt in i ett pågående kommunikativa projekt (t.ex. i en lokal sekvens eller episod). Affekt görs relevant av något som inträffat innan och det hanteras av deltagarna i momentet eller sekvensen som följer.

Ett forskningsintresse handlar att öka kunskapen om, samt utveckla ett metaspråk för, samtalandets betydelse för barns utveckling av olika ämnesspecifika språkandeformer i skolans årskurser 1-6. Tidigare forskning visar att ämnesspecifika språkandeformer kräver särskilda kompetenser av elever. Tidigare nationell och internationell forskning har framförallt fokuserat på skrivande och läsande i olika ämnen, medan forskning om samtalandes roll ännu är begränsad. Det huvudsakliga empiriska materialet kommer att vara videoinspelningar av klassrumsinteraktion, och analyser kommer att göras med en kombination av samtalsanalytiska och diskursanalytiska verktyg.

Just nu forskar jag om elevers digitala skrivande i grundskolans tidiga år, med särskilt fokus på hur eleverna använder talsyntesen i skrivverktyget Skolstil, framförallt ur interaktionella perspektiv.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.