Organisation och personal

Louise Berglund

universitetslektor vid Historiska institutionen

E-post:
louise.berglund[AT-tecken]hist.uu.se
Telefon:
018-471 1547
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsv 3 A
Postadress:
Box 628
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Universitetslektor i historia, särskilt medeltidshistoria. Samordnar Historiska institutionens verksamhet inom lärarutbildningarna. Forskar inom senmedeltidens politiska och religiösa historia, framför allt med projektet Lysande damer: Birgittinska modeller för auktoritet och kvinnligt regentskap under senmedeltiden.  

Akademiska meriter: FD, Docent

Mina kurser

Biografi

Jag disputerade i historia Uppsala 2003, och blev docent i historia vid Örebro universitet 2015. År 2014 blev jag jag Särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet. Sedan 2017 är jag lektor i historia, särskilt medeltidshistoria, vid Uppsala universitet.

Inom min forskning är jag framför allt intresserad av hur politisk och religiös makt fungerat och samverkat under medeltiden. I min forskning har jag analyserat Vadstena kloster och birgittinorden, primärt med avseende på kommunikation av centrala politiska idéer. Jag har också studerat abbedissors positioner i medeltida kloster. Nu är jag sedan flera år intresserad av hur medeltida drottningar och andra medlemmar av eliten fungerade i den politiska kulturen, som var starkt beroende av andliga institutioner men också av internationella kontakter, allianser, kommunikationsmöjligheter och juridiska strukturer. I det sammanhanget strävar jag efter att anlägga ett transnationellt perspektiv, utan att tappa de faktiska politiska enheterna ur sikte.

När jag läste historia, antropologi och retorik vid Uppsala universitet skrev jag en uppsats som behandlade modern egyptisk historia. Jag insåg då att i all forskning om förhållanden i Egypten tillmäts religionen en stark förklaringspotential, men att det inte ser ut så i forskning om europeiska förhållanden. Denna anakronism sporrade mig att ge mig in i studiet av hur politik och religion samverkat men också skapat konkurrens och konflikter. Under min studietid tillbringade jag en termin i Kairo på ett Minor Field Studies Scholarship (1992), därefter ett läsår vid Centre d’Études Médiévales vid Université Catholique de Louvain-la-Neuve, Belgien (1995-1996), och avslutade med att under en termin bedriva min forskning i Louvain och i Paris (1998).

Mitt pågående forskningsprojekt Lysande damer finansieras av Riksbankens jubileumsfond inom anslagsformen Sabbatical, och bedrivs på heltid 2015-2016. Jag har tillbringat ett läsår vid Saxo-institutet, Köpenhamns universitet, samt vid universitetet i Louvain-la-Neuve. Hösten 2016 och våren 2017 var jag gästforskare vid Somerville College, Oxford.

Som doktorand undervisade jag vid lärosätena i Uppsala, Falun och Östersund. Senare fick jag anställning vid Örebro universitet, och från 2017 är jag tillbaka i Uppsala. Jag lägger stor vikt vid undervisning och har bland annat vunnit Pedagogiska priset (2006), varit studierektor och ansvarat för utvecklingen av historieämnet inom den nya lärarutbildningen. Höstterminen 2012 undervisade jag vid Chinese University of Hong Kong inom STINTs program Excellence in Teaching (nu benämnt Teaching Sabbatical).  Jag har bidragit med ett kapitel i läroboken En samtidig världshistoria, och skrivit Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod tillsammans med Agneta Ney. Båda böckerna är utgivna på Studentlitteratur.

Jag har varit medlem i redaktionsrådet för Historisk tidskrift (2005-2010), och ledamot av Historiska föreningens styrelse (2010-2016).

Forskning

Lysande damer: Birgittinska modeller för auktoritet och kvinnligt regentskap under senmedeltiden.

Vilken tillgång hade kvinnor till den politiska makten under senmedeltiden? Detta projekt avser att kasta nytt ljus över denna fråga. Makt och auktoritet kommer att diskuteras med hjälp av en analys av fyra kvinnor, vars liv korsades på många sätt. Under senmedeltiden utvecklades nya modeller för kvinnlig auktoritet, och en av de främsta i den processen var heliga Birgitta. Hennes egna strategier kommer att analyseras i relation till trettonhundratalets ändrade andaktspraktiker. Tre drottningar, Blanka av Namur (c. 1320-1363), Margareta (1353-1412) och Filippa (c. 1394-1430) analyseras som sekulära representanter för kvinnlig auktoritet och regentskap. De representerar utvecklingen av nya auktoritetsmönster för drottningar. Det kommer att ge nya perspektiv på hur auktoritet och regentskap korsade varandra inom de nordiska rikena vid denna tid. Jag kommer att integrera studiet av drottningskap i en analys av förändrad kvinnlig auktoritet på den ideologiska nivån samt i samtida förändringar i förhandling och kommunikation. Projektet kommer att använda sig av ett rikt källmaterial, som de många bevarade medeltidsdiplomen, krönikor, böcker och materiell kultur. Resultatet ska bli en ny förståelse av hur auktoritet, drottningars handlande och genus kan förstås i den konfliktfyllda period som är känd som Kalmarunionen.

Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond, inom stödformen RJ Sabbatical, 2015-2017.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.