Organisation och personal

Jenny Jansson

forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Forskare och lärare

E-post:
Jenny.Jansson[AT-tecken]statsvet.uu.se
Telefon:
018-471 3331
Besöksadress:
Gamla Torget 6
Postadress:
Box 514
751 20 UPPSALA
Tillgänglig:
Atterbomska huset, Valvgatan 4

Nyckelord: trade union movement labor movement organizational identity e-archive social media sweden germany

Mina kurser

Biografi

Detta stycke finns inte på svenska, därför visas den engelska versionen.

My research interests include class formation, identity formation in the trade union movement, labor leaders during the interwar period in Europe, and the labor movement in the age of digitalization.

During 2016 I was a visiting scholar at the Institute for Social Movements, Ruhr-Universität Bochum in Germany, and at the European University Institute, Florence, Italy.

 

CV

Education

Ph.D. (Fil. dr) in political science (2012), Uppsala university

MA (Magister) in political science (2006), Uppsala university

History, Russian, and Classical Archaeology and Ancient History, Uppsala University (1999 - 2000)

 

Employments

2012- researcher and teacher at Department of Government, Uppsala university

2006-2012 PhD student and teacher at Department of Government, Uppsala university.

2011 visiting scholar at the Institute for Labor and Employment, University of California, Berkeley

2009 Research Coordinator for Uppsala Forum on Peace, Democracy and Justice.

2004 Desk officer at the Nordic-Baltic group, Ministry for Foreign Affairs, Government's Office, Stockholm

 

Prizes

From Movement to Organization was appointed Best Article by a Recent PhD 2013 by the journal Labor History

Manufacturing Consensus was appointed best phd disseration 2012 by the journal Labor History

Forskning

Currently I have three projects:

Managers of discontent? Labor leaders' role in identity formation processes

The project aims to analyze labor leaders’ role in the class formation process in three European countries during the interwar period: Germany, Britain, and Sweden.

The labor movement played a crucial role in the development of democracy and the welfare state in the 20th century. However, there were profound differences between the European labor movements in terms of size, cohesion, ideology, and influence. In some countries, such as the Nordic countries, the labor movement became coherent, strong and influential. In other countries, such as Germany and France, the labor movement split in different factions that fought each other. There are different explanations to the relative strength, cohesiveness and ideology of the labor movements in Europe. The most common explanations take its point of departure in structural variables. However, a new approach to understand the national differences between labor movements focuses on the leaders´ role in the labor movement and their abilities to construct a cohesive identity in the movement. In this project I examine the labor leaders´ function in the  identity formation process in three labor movements, the German, the British, and the Swedish in the early decades of the 20th century. The study not only contributes to our understanding of the labor movement and the role of labor leaders, it also highlights how identity can be used by conscious actors for mobilization which is an important contribution and a highly relevant issue applicable to any social movement.

The project is a three-year international post doc and includes one year at the Institute for Social Movements, Ruhr-Universität in Bochum, Germany and one year at Birkbeck, University of London.

The project is funded by VR.

 

Labor gone Digital? (DigiFacket)

Project time frame: 2015-2018
Funded by: Riksbankens Jubileumsfond
Project co-workers: Jenny Jansson (project leader), Katrin Uba, Anders Westholm, Jens Andersson

Project description:

The Internet has become an increasingly important forum for political activism and social movements (SM). Actions themselves have moved on-line. The situation is challenging for those interested in citizens’ democratic practices, because the material published on-line are not systematically archived. Digitalization will make it very hard to do research on our contemporary movements in the future. In this project we aim to take some first important steps towards solving this problem. We will set up an automated script that collects and stores material from the Swedish labour movement’s online activities, such as their webpages, social media, blogs etc. Since this is a pioneer project when it comes to storing online activities in Sweden and creating a searchable database, we will start collecting material on one movement only. We have chosen the labour movement because the labour movement has been the backbone of the Swedish civil society, is a well-defined movement, and has excellent traditional archive material that is likely to be helpful to us with respect to coding. Once the system works we can easily add other movements to the database, which is our ambition. The material will be coded in order to make it easy to search for anyone interested in doing research on the labour movement. Similar databases exist in other countries. Hence, the database can be used for international comparisons.

Visit the projects’ webpage here.

 

Partiskolningens didaktik

Projektdeltagare: Henrik Nordvall, Linköpings universitet (projektledare) och Jenny Jansson

Målet med detta projekt är att undersöka omfattning, inriktning och variation i utförandet av utbildningsverksamhet organiserad av de politiska partierna i Sverige. Trots att den utbildningsverksamhet som partierna själva organiserar sannolikt har en stor betydelse för hur nyckelpersoner i det demokratiska systemet socialiseras, saknas mer ingående kunskap om denna utbildnings karaktär: hur den är organiserad, vad den innehåller och hur den utformas för att skola såväl partimedlemmar som partiföreträdare. Denna lucka har vi för avsikt att fylla i detta projekt genom att ge en empiriskt grundad bild av det vi kallar den svenska partiskolningens didaktik.

Projektet drivs av ett didaktiskt kunskapsintresse i bemärkelsen att vi avser undersöka undervisningspraktiker, deras planläggning och genomförande. Projektet avser bidra med kunskap gällande både omfattningen av partierna utbildningsverksamhet och de kvalitativa variationerna beträffande denna verksamhets iscensättning; variationer avseende så väl syfte, innehåll, upplägg och målgrupper. När det gäller frågan om verksamhetens omfattning utgör partiernas relation till studieförbund och folkhögskolor, som historiskt pekats ut som betydelsefulla i sammanhanget, en viktig aspekt. Variationer av didaktiska arrangemang avser vi i ett första steg belysa i form att av kvalitativt urskiljbara praktiker och bakomliggande didaktiska idéer bland partierna generellt. I ett andra steg avser vi söka analysera möjliga samband mellan dessa urskilja didaktiska variationer och andra skillnader av olika slag: mellan partier, mellan geografiska områden, mellan olika politiska traditioner, kulturer och ideologier. Vi förväntar oss att projektet ska ge en både överblickande och fördjupande bild av det icke-formella utbildningslandskap som det svenska partiväsendet och den partipolitiskt orienterade folkbildningen kan sägas utgöra. De frågeställningar projektet avser besvara är:

  • Vilken omfattning har utbildningsverksamheten i de olika partierna och vilken relation har den till den institutionaliserade folkbildningen (studieförbund och folkhögskolor)?
  • Vilka typer av mål har partierna och deras utbildningsansvariga med sina utbildningsarrangemang och hur förhåller sig dessa mål till olika varianter av upplägg och genomförande av verksamheten?
  • Hur kan de olika arrangemangen för undervisning som partierna iscensätter förstås som bildningsvägar för individer som söker tillträde till det politiska fältet och till politiska positioner?

Dessa tre frågeställningar, vars besvarande sammantaget förväntas ge en både överblickande och fördjupande bild av det svenska partipolitiska utbildningslandskapet, anknyter till tre pågående diskussioner i litteraturen om relationen mellan utbildning/folkbildning och demokrati. Den första frågeställning förväntar vi oss bland annat ge en bild av vilken betydelse folkbildningen i Sverige, i form av statsbidragsfinansierade folkhögskolor och studieförbund, har för partiernas utbildningsverksamhet. Den andra frågeställningen fokuserar på vilken betydelse studierna får för partiorganisationen och dess ledning när det gäller exempelvis kunskapsförsörjning, styrning och produktion av identitet som historiskt inriktad forskning visat varit av betydelse. Är partistudier (fortfarande) ett centralt verktyg för detta? Den tredje frågeställningen anknyter till en hypotes om att de svenska partiernas interna utbildningar utgör en kompenserande faktor som gör att svenska politiker tenderar vara mer socialt och utbildningsmässigt representativa i relation till befolkningen än jämförbara länder. Genom att klargöra hur utbildningar inom svenska partier ser ut avser detta projekt att undersöka rimligheten i en sådan hypotes.

Projektet finansieras av VR.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.