Jenny Jansson

forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Forskare och lärare

E-post:
Jenny.Jansson[AT-tecken]statsvet.uu.se
Telefon:
018-471 3331
Besöksadress:
Gamla Torget 6
Postadress:
Box 514
751 20 UPPSALA
Tillgänglig:
Atterbomska huset, Valvgatan 4

forskare vid Personalorganisationer, TCO-OFR/S; ST inom universitets- och högskoleområdet, 214-01 sektionen vid Uppsala universitet

Besöksadress:
Thunbergsv. 7 A
Postadress:
Box 533
751 21 UPPSALA

Nyckelord: trade union movement labor movement organizational identity e-archive social media sweden germany

Mina kurser

Biografi

Detta stycke finns inte på svenska, därför visas den engelska versionen.

My research interests include class formation, identity formation in the trade union movement, labor leaders during the interwar period in Europe, and the labor movement in the age of digitalization.

During 2016-2018 I am a visiting scholar at the Institute for Social Movements, Ruhr-Universität Bochum in Germany.

CV

Education

Ph.D. (Fil. dr) in political science (2012), Uppsala university

MA (Magister) in political science (2006), Uppsala university

History, Russian, and Classical Archaeology and Ancient History, Uppsala University (1999 - 2000)

Employments

2012- researcher and teacher at Department of Government, Uppsala university

2006-2012 PhD student and teacher at Department of Government, Uppsala university.

2011 visiting scholar at the Institute for Labor and Employment, University of California, Berkeley

2009 Research Coordinator for Uppsala Forum on Peace, Democracy and Justice.

2004 Desk officer at the Nordic-Baltic group, Ministry for Foreign Affairs, Government's Office, Stockholm

Prizes

From Movement to Organization was appointed Best Article by a Recent PhD 2013 by the journal Labor History

Manufacturing Consensus was appointed best phd disseration 2012 by the journal Labor History

Forskning

Currently I have four projects:

Varsel om stridsåtgärd

Projekttid: 2019-2021

Finansiär: Forte

Projektgrupp: Jenny Jansson (projektledare), Katrin Uba

Det här projektet syftar till att undersöka en viktig del av den svenska löneförhandlingsprocessen, nämligen varsel om stridsåtgärder. Enligt svensk lag måste ett varsel om stridsåtgärd läggas innan arbetsmarknadens parter får starta strejk eller lockout, men de flesta varsel leder inte till arbetsinställelse. Varsel utgör ett påtryckningsmedel som kan användas i förhandlingssituationen när parterna nått ett dödläge och kan således betraktas som en typ av konflikt mellan arbetsmarknadens parter som skiljer sig från den vedertagna förståelsen av konflikt, nämligen arbetsinställelse. Vi hävdar att idag när arbetsinställelser är ovanliga har varsel blivit ett bättre mått på arbetsmarknadskonflikter men forskare har hittills inte systematiskt undersökt vilken roll varsel spelar i kollektivavtalsförhandlingar.
Detta projekt undersöker vem, när och varför man lägger varsel, samt konsekvenserna av varsel i Sverige. Vi samlar in information om samtliga varsel om stridsåtgärd som lagts under tidsperioden (1980-2018), som inkluderar en period med många arbetsinställelser (1980-talet) och en period med få (1990-2000-talen). För att kunna undersöka orsaker och konsekvenser av varsel kommer det omfattande materialet om varsel kombineras med information från utvalda kollektivavtal, samt relevanta data om arbetslöshet, inflation och löneutveckling.
Projektet lämnar viktiga teoretiska och empiriska bidrag till arbetsmarknadsforskningen genom att: 1) behandla varsel som ett alternativ till strejk och därmed problematisera vad en arbetsmarknadskonflikt är; 2) för första gången tillgängliggöra empiriskt data om varsel i Sverige under en längre tidsperiod; 3) beskriva hur kollektivavtalsförhandlingar går till, vilka sektorer som använder varsel, vad man strider om och hur detta förändrats över tid. Våra resultat nyanserar inte bara den vedertagna bilden av den ”fredliga svenska arbetsmarknaden” men öppnar även för kommande jämförande studier om maktbalansen på arbetsmarknaden.

Labor gone Digital? (DigiFacket)

Project time frame: 2015-2018
Funded by: Riksbankens Jubileumsfond
Project co-workers: Jenny Jansson (project leader), Katrin Uba, Anders Westholm, Jens Andersson

Project description:

The Internet has become an increasingly important forum for political activism and social movements (SM). Actions themselves have moved on-line. The situation is challenging for those interested in citizens’ democratic practices, because the material published on-line are not systematically archived. Digitalization will make it very hard to do research on our contemporary movements in the future. In this project we aim to take some first important steps towards solving this problem. We will set up an automated script that collects and stores material from the Swedish labour movement’s online activities, such as their webpages, social media, blogs etc. Since this is a pioneer project when it comes to storing online activities in Sweden and creating a searchable database, we will start collecting material on one movement only. We have chosen the labour movement because the labour movement has been the backbone of the Swedish civil society, is a well-defined movement, and has excellent traditional archive material that is likely to be helpful to us with respect to coding. Once the system works we can easily add other movements to the database, which is our ambition. The material will be coded in order to make it easy to search for anyone interested in doing research on the labour movement. Similar databases exist in other countries. Hence, the database can be used for international comparisons.

Visit the projects’ webpage here.

Partiskolningens didaktik

Projektdeltagare: Henrik Nordvall, Linköpings universitet (projektledare) och Jenny Jansson

Målet med detta projekt är att undersöka omfattning, inriktning och variation i utförandet av utbildningsverksamhet organiserad av de politiska partierna i Sverige. Trots att den utbildningsverksamhet som partierna själva organiserar sannolikt har en stor betydelse för hur nyckelpersoner i det demokratiska systemet socialiseras, saknas mer ingående kunskap om denna utbildnings karaktär: hur den är organiserad, vad den innehåller och hur den utformas för att skola såväl partimedlemmar som partiföreträdare. Denna lucka har vi för avsikt att fylla i detta projekt genom att ge en empiriskt grundad bild av det vi kallar den svenska partiskolningens didaktik.

Projektet drivs av ett didaktiskt kunskapsintresse i bemärkelsen att vi avser undersöka undervisningspraktiker, deras planläggning och genomförande. Projektet avser bidra med kunskap gällande både omfattningen av partierna utbildningsverksamhet och de kvalitativa variationerna beträffande denna verksamhets iscensättning; variationer avseende så väl syfte, innehåll, upplägg och målgrupper. När det gäller frågan om verksamhetens omfattning utgör partiernas relation till studieförbund och folkhögskolor, som historiskt pekats ut som betydelsefulla i sammanhanget, en viktig aspekt. Variationer av didaktiska arrangemang avser vi i ett första steg belysa i form att av kvalitativt urskiljbara praktiker och bakomliggande didaktiska idéer bland partierna generellt. I ett andra steg avser vi söka analysera möjliga samband mellan dessa urskilja didaktiska variationer och andra skillnader av olika slag: mellan partier, mellan geografiska områden, mellan olika politiska traditioner, kulturer och ideologier. Vi förväntar oss att projektet ska ge en både överblickande och fördjupande bild av det icke-formella utbildningslandskap som det svenska partiväsendet och den partipolitiskt orienterade folkbildningen kan sägas utgöra. De frågeställningar projektet avser besvara är:

  • Vilken omfattning har utbildningsverksamheten i de olika partierna och vilken relation har den till den institutionaliserade folkbildningen (studieförbund och folkhögskolor)?
  • Vilka typer av mål har partierna och deras utbildningsansvariga med sina utbildningsarrangemang och hur förhåller sig dessa mål till olika varianter av upplägg och genomförande av verksamheten?
  • Hur kan de olika arrangemangen för undervisning som partierna iscensätter förstås som bildningsvägar för individer som söker tillträde till det politiska fältet och till politiska positioner?

Dessa tre frågeställningar, vars besvarande sammantaget förväntas ge en både överblickande och fördjupande bild av det svenska partipolitiska utbildningslandskapet, anknyter till tre pågående diskussioner i litteraturen om relationen mellan utbildning/folkbildning och demokrati. Den första frågeställning förväntar vi oss bland annat ge en bild av vilken betydelse folkbildningen i Sverige, i form av statsbidragsfinansierade folkhögskolor och studieförbund, har för partiernas utbildningsverksamhet. Den andra frågeställningen fokuserar på vilken betydelse studierna får för partiorganisationen och dess ledning när det gäller exempelvis kunskapsförsörjning, styrning och produktion av identitet som historiskt inriktad forskning visat varit av betydelse. Är partistudier (fortfarande) ett centralt verktyg för detta? Den tredje frågeställningen anknyter till en hypotes om att de svenska partiernas interna utbildningar utgör en kompenserande faktor som gör att svenska politiker tenderar vara mer socialt och utbildningsmässigt representativa i relation till befolkningen än jämförbara länder. Genom att klargöra hur utbildningar inom svenska partier ser ut avser detta projekt att undersöka rimligheten i en sådan hypotes.

Projektet finansieras av VR.

INVOTUNES

Project time frame: 2018-2019

INVOTUNES is funded by the Commission and aims to examining national trade unions involvement in the European semester. The European Social Observatory (Ose) is the lead partner. Eight case studies in eight countries will be conducted, I am part of the Swedish country team. More info on the project is available here.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.