Ulrika Persson-Fischier

universitetsadjunkt vid Institutionen för teknikvetenskaper, Industriell teknik

E-post:
Ulrika.Persson-Fischier[AT-tecken]angstrom.uu.se
Telefon:
018-471 7055
Mobiltelefon:
070-2553331
Besöksadress:
Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1
Postadress:
Box 534
751 21 UPPSALA

Kort presentation

Jag är doktor i antropologi, och programansvarig för det internationella masterprogrammet i Hållbar Destinationsutveckling (http://teknik.uu.se/nyheter/?tarContentId=736794&languageId=3). Jag forskar genom fältarbete med deltagande observation, och applicerar antropologiska perspektiv på allt från hållbarhet till entreprenörskap och turism. Jag ägnar mig gärna åt samverkan, pedagogisk utveckling, hållbarhet och internationalisering: http://rektorsbloggen.uu.se/2018/10/11/en-vecka-i-japan-mirai/

Akademiska meriter: PhD

Nyckelord: sustainability culture anthropology entrepreneurship tourism business financial risk management innovation in public sector siberia indigeneity ethnicity and nationalism fieldwork and participant observation collaboration university-society social ventures

Mina kurser

Biografi

Forskningsintressen: Från Sibirien till Stureplan

Min doktorsavhandling i antropologi handlar om urbefolkningar, etnicitet, social klassifikation och Ryssland, och hur antropologer själva skapar "urbefolkningar" genom sina representationer. Forskningen bygger på ett års fältarbete i Republiken Altai i Sibirien.

Efter mitt fältarbete i Sibirien har jag vänt min antropologiska blick mot fenomen som ligger närmare; finansiell riskhantering kring Stureplan, entreprenörskap, besöksnäring och kryssningsindustrin, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, och teknisk innovation i offentlig sektor. Jag är intresserad av risk, hur vi förstår och hanterar risk; miljörisk, finansrisk, sjukdomsrisk och terrorrisk, och förändring; hur vi försöker uppnå en bättre, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar värld.

Det kan tyckas som att dessa intressen ligger mycket långt från urbefolkningar i Sibirien, men så är det faktiskt inte. Jag använder samma antropologiska utgångspunkter för att närma mig båda fälten, samma etnografiska metod med deltagande observation och analyserande blick på förgivet tagna kulturella föreställningar. Genom att med metodologisk relativism försöka sätta mig in i hur världen ter sig för de aktörer jag undersöker, och sedan använda breda jämförelser och ser hur delar relaterar till helheten med ett holistiskt perspektiv försöker jag förstå varför gör människor som de gör?

För närvarande är jag intresserad av entreprenörskap, risk och osäkerhet, besöksnäringen och hur man kan uppnå hållbarhet i ett samhälle som Gotland när man plötsligt bestämmer sig för att bygga en ny kryssningskaj för att ta emot stora fartyg och många utländska resenärer som kommer att välla in i Visby över dagen, och av innovation i vården. Jag är med i det av Tillväxtverket och Hållbara Gotland finansierade forskningsprojektet "Mellan kartan och verkligheten - kryssningsturisters upplevelse".

Bakgrund

Jag har stor bredd i min verksamhet, och tycker det är väldigt stimulerande att sätta in antropologin in i nya sammanhang. Min grundutbildning i antropologi, filosofi och idé- och lärdomshistoria har jag läst vid Uppsala universitet och min doktorsgrad tog jag vid Oslo universitet. Därför är jag en kulturantropolog som disputerat i socialantropologi. Men jag har också arbetat vid andra institutioner och universitet; CEMUS, Teologiska institutionen och Teknikvetenskaper vid Uppsala universitet och Humanekologi vid Lunds universitet. Nu har jag en stor del av min verksamhet på Campus Gotland.

Undervisning

Jag har stor erfarenhet av att undervisa och handleda på både grund- och masternivå, i allt från antropologi, miljöhistoria, hållbarhet och CSR, ekologisk ekonomi, humanitärt bistånd, kvalitativ metod, och entreprenörskap. Jag har handlett en stor mängd kandidat- och masteruppsatser med många olika disciplinära hemvister.

Jag har utvecklat flertalet kurser. Jag har bland annat utvecklat en online-modul för hållbarhet, The Mission, tillsammans med min kollega Wolfgang Brunner. The Mission kan användas som ett moment om hållbarhet inom befintliga kurser och program. The Mission finns på SWEDESDs hemsida och är öppen för alla lärare att använda.

Jag har utvecklat och är ansvarig för den internationella masterutbildningen i Hållbar Destinationsutveckling, som startade hösten 2018 på Campus Gotland. Se: http://teknik.uu.se/nyheter/?tarContentId=736794&languageId=3

Denna utbildning är internationell och tvärvetenskaplig, och lärare från tre vetenskapsområden och många discipliner är involverade. Denna mångvetenskap är en av utbildningens styrkor. Hållbarhet uppnås bara när de sociala, de ekologiska och de ekonomiska dimensionerna samverkar och lyfter varandra. Mångvetenskap är alltså en förutsättning för hållbarhet. Ohållbarhet har uppstått just för att vi haft tendensen att dela upp verkligheten i olika tårtbitar, där olika experter hanterat de olika dimensionerna, utan att de förstått varandra eller samverkat. Att arbeta tillsammans på sådant sätt att de olika kompetenserna understödjer varandra är därför både nödvändigt, ovant och därför svårt och mycket roligt!

En annan styrka med utbildningen är att den ges på Campus Gotland. Detta är ingen slump. Gotland är en destination, en av de viktigaste i hela Östersjön. Gotland är också en region där många olika hållbarhetsinitiativ sker. Utbildningen sker alltså mitt bland både destinationsutveckling och hållbarhetsarbete, och utbildningen kommer att ske i nära samverkan med allt detta. Studenterna kommer alltså att få pröva på hållbar destinationsutveckling redan under utbildningen. Gotland blir caset som vi arbetar med i denna internationella utbildning, och detta konkreta exempel kommer göra det lättare att se det generiska i dessa processer, som sedan studenterna tar med sig hem och är applicerbart på destinationsarbete världen över.

Jag har utvecklat programmet i samarbete med SWEDESD, Internationellt center för lärande för hållbar utveckling vid Uppsala universitet, så programmet har en genomgripande hållbarhetspedagogik där studenterna får lära sig kompetenser för hållbarhet.

I samarbete med SWEDESD har jag också initierat samarbete med de andra utbildningsprogrammet vid campus som också har hållbarhet som tema. I september 2018 genomförde därför sex olika program en gemensam exkursion där studenterna under 3 dagar fick jobba med hållbarhet. Se en film om detta: https://www.youtube.com/watch?v=Bo7bRujMp60

Genom projektet LISTO vid Internationella Kansliet (http://www.uu.se/om-uu/internationalisering/samarbetsprojekt/) kommer jag under våren 2019 genomföra en global kurs i entreprenörskap som blir en unik lärandeerfarenhet för studneterna. Kursen ges samtidigt vid campus Gotland, Nederländerna, Spanien, Argentina, Uruguay och Argentina. Studenterna har lärare från alla länder och arbetar i grupper med studenter från alla länder, för att undersöka förutsättningar för entreprenörskap i alla dessa olika delar av världen. Kursen blir tekniskt avancerad med videokonferensen med sex olika deltagande universitet samtidigt, men den mest spännande blir de globala, mänskliga mötena som tekniken möjliggör.

Jag anordnar Innovation Day på Campus Gotland. Innovation Day är en unik lärandemöjlighet för studenter då de får jobba i tvärvetenskapliga team, och samarbeta med studenter som går helt andra program än vad de själva gör, och se hur det bidrar till nya perspektiv. De får också jobba med en öppen utmaning, som kommer från en aktör i samhället, offentlig organisation eller företag. År 2016 jobbade vi med hållbar besöksnäring, och företag från Gotlands besöksnäring. År 2017 jobbade vi med att skapa goda arbetsplatser, och olika avdelningar inom Gotlands lasarett. Studenterna jobbar med processverktyget design thinking för att hitta konkreta lösningar på de problem som de identifierar efter att ha varit ute och sett verksamheten på företaget eller organisationen, och intervjuat medarbetare där. Dagen avslutas med att studenterna får pitcha sina lösningsförslag för varandra, för problemägarna och andra intressenter.

Jag driver och utvecklar Entreprenörskolan tillsammans med min kollega Göran Lindström. Entreprenörskolan är ett 1-årigt program för studenter inom teknik, naturvetenskap och bio-medicin. Pedagogiken bygger på att studenterna arbetar med öppna problem utan en singulär lösning, att lära av misstag, att jobba med riktiga affärsutvecklingsproblem utanför universitetet, att arbeta i tvärvetenskapliga grupper, kommunikation, nätverkande och förebilder. Genom detta får studenterna teoretiska kunskaper, strategier att handla samt identitet som entreprenörer. Därför är Entreprenörskolan inte en utbildning om entreprenörskap utan en utbildning i entreprenörskap. Den närmaste planen för Entreprenörskolan är att öppna den för internationella studenter, och i framtiden göra om den till ett två-årigt masterprogram öppet för studenter vid alla discipliner för att göra den genuint tvärvetenskaplig, och, om möjligt, få egna lokaler till Entreprenörskolan. I framtiden önskar vi att Entreprenörskolan kan bli universitetets samlingspunkt för initiativ kring entreprenörskap, som förutom detta program kan vara ett paraply för flertalet olika kurser på olika nivåer, moduler som kan vara del av befintliga kurser och program, samt extracurrikulära aktiviteter. Då kan Entreprenörskolan bli en samlingspunkt för både utbildning, forskning och samverkan, en miljö dit företag också vill söka sig. Då kan vi åstadkomma Samverkan genom utbildning, då det viktigaste universitetet har att erbjuda samhället och företag är duktiga studenter.

Jag är med i projekt med internationella kansliet, som syftar till att utveckla universitetets verksamhet inom utbildning, forskning och samverkan, genom internationella samarbeten. EVENT-projekt utvecklar högre utbildning i Vietnam, LISTO-projektet utvecklar ett internationellt klassrum för entreprenörskap med universitet i Latinamerika,http://listoproject.eu/, och MIRAI är ett samarbete mellan svenska lärosäten och universitet i Japan, http://www.mirai.nu/. Se rektorsbloggen: http://rektorsbloggen.uu.se/2018/10/11/en-vecka-i-japan-mirai/

Forskning

Mina forskningsintressen är vida, och sträcker sig från urbefolkningar i Sibirien genom ettårigt fältarbete, till kritisk granskning av hur antropologin är medskapare av sina studieobjekt och upprätthåller praktiker och föreställning vi tror oss ha lämnat bakom oss, till hur kultur påverkar energianvändning, till hur innovation för e-vård av diabetiker tas emot av av vårdsektorn genom förståelse av hur de materiella, sociala och symboliska dimensionerna av arbetet hänger ihop, till hur finansiell riskhantering fallerar därför att den den inte hanterar kultur och osäkerhet, till hur en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar besöksnäring kan byggas upp, till entreprenörskap inom de möjligheter och den osäkerhet byggandet av en ny kryssningskaj i Visby medför, till hur valberedningar och styrelser kan arbeta bättre, och mycket mer.

Hur kan man hantera en så diversifierad mängd forskningsfält? Även om fälten är olika, så närmar jag dem med samma antropologiska metoder och teorier, och det är vad som möjliggör att jag kan ägna mig åt så vitt skilda ämnen. I min forskning använder jag antropologiska metoder med långvarigt fältarbete och deltagande observation, där jag genom att göra det de människor jag studerar gör, tillsammans med dem, får en förståelse för hur världen fungerar utifrån deras perspektiv. Sedan anlägger jag antropologiska perspektiv och centrala begrepp som kultur, emiskt/etiskt, jämförelse, metodologisk relativism och holism. Detta ger insikter om varför människor gör som de gör i olika sammanhang, vilket skapar unik förståelse för olika delar av världen. Sådana insikter är inte bara avgörande för att förstå människor, utan också om man vill bygga förändring på kunskap.

Till min avhandling genomförde jag ett årslångt fältarbete i Sibirien, där jag inte bara studerade urbefolkningar, utan också hur antropologer är medskapare av sitt studieobjekt, urbefolkningar, på sätt som inte alltid är i dessa människors bästa intresse.

Jag är forskare inom programmet Hållbara Besök, ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom Uppsala universitet involverande 30-talet forskare inom 9 institutioner och 4 vetenskapsområden. Från olika perspektiv studerar vi byggnationen och konsekvenserna av den nya kryssningskajen, som byggs i Visby för att ta emot större kryssningsfartyg och utveckla besöksnäringen. Jag fokuserar på entreprenörskap och innovation, och hur privata och offentliga aktörer på Gotland tillsammans försöker skapa en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar besöksnäring. Jag använder antropologiska metoder med fältarbete och deltagande observation, och anlägger antropologiska perspektiv med kultur, emiskt/etiskt, jämförelse, metodologisk relativism och holism som centrala begrepp. En studie jag deltar i kartlägger betydelsen av nätverk i processerna på Gotland nu, och vilken roll nätverket Gotland Cruise Network spelar. En annan studie kartlägger kryssningsturisters rörelsemönster under sin vistelse i Visby och på Gotland, och hur man kan göra för att styra rörelserna för att ge turisterna en bättre upplevelse och skapa jämnare flöde i Visby och på Gotland, för mindre slitage samt för att turisternas besök skall komma alla näringsidkare till godo. Projektet kallas "Mellan kartan och verkligheten: kryssningsturister upplevelser" och finansieras av Tillväxtverket och Hållbara Gotland, Region Gotland.

Jag beforskar hur teknisk innovation inom diabetesvård och det som kallas e-hälsa eller distansvård tas emot av vårdsektorn, och hur innovation i vården kan understödjas. Jag forskar om hur implementering av innovationer i sjukvården kan ske, genom ett fältarbete i Landstinget Dalarna.

Jag forskar om två sociala företag i Uppsala, och hur de försöker skapa hållbarhet genom sin verksamhet.

Jag beforskar den finansiella marknaden, och hur finansiell riskhantering förhåller sig till kultur och osäkerhet. Detta studerar jag i samverkan, genom att föreläsa för finansiella aktörer som till exempel finansinspektionen, bankstyrelser och branchorganet PRMIA.

Genomgående teman för min forskning är strategier för att hantera osäkerhet, risk och möjligheter för att skapa förändring, ett bättre, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Det studerar jag bland annat genom mitt fokus på entreprenörskap och finansiell riskhantering.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.