Organisation och personal

Susann Baez Ullberg

biträdande universitetslektor vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Kulturantropologiska avdelningen

E-post:
susann.baez.ullberg[AT-tecken]antro.uu.se
Telefon:
018-471 4509
Besöksadress:
Thunbergsvägen 3 H
Postadress:
Box 631
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Fil Dr i socialantropologi, specialiserad på kris-, katastrof- och miljöantropologi, särskilt i Latinamerika.     

Mina kurser

Forskning

Susann Baez Ullberg arbetar för närvarande i flera forskningsprojekt:

Vattenverk: Infrastruktur och expertis i Peru

Färskvatten utgör mindre än tre procent av jordens vattenförråd och på grund av klimatförändringar försvinner vattenkällor i en oroande fart. En av det 21a århundradets största utmaningar är att garantera världens invånare vatten, varför det är viktigt att förbättra vattenförvaltningen och uppnå vattenjämlikhet, inte minst i de många utvecklingsländer som drabbas särskilt hårt av klimatförändringar och vattenbrist. Genom att utforska hur miljöförändringar och politiska reformer i Peru inte bara förvärrar existerande konflikter utan också leder till nya former av samarbete syftar denna forskning till att bidra med kunskap om hur världens vattenbrist kan hanteras.

Studien genomförs inom ramen för forskningsprojektet Nya former för vattensamarbete i Anderna: Förhandlingar om förvaltning av och rättigheter i vatten i Perus högland i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och finansierat av Vetenskapsrådet (VR) (2015-2018). Detta projekt undersöker hur olika statliga och privata aktörer deltar i nya samarbetsformer för att hantera hur vatten görs tillgängliggörs, fördelas och används under rådande klimatiska, politiska och sociala omständigheter.

Studien undersöker hur experter som verkar inom vattensektorn i Peru producerar tillämpar sin kunskap och organiserar sitt dagliga arbete. Etnografiskt fokuserar studien på det så kallade Majes Siguas-projektet i Arequiparegionen i södra Peru. Detta är ett stort infrastrukturprojekt som samlar vatten i dammar på höglandet (4000 m ö h) och leder det genom tunnlar och kanaler ner till torrområdena nära kusten för att möjliggöra och expandera intensivt jordbruk där. Projektet inleddes och byggdes på 1970 och 80-talet, och är nu under utbyggnad. För studien har jag genom etnografiskt fältarbete under 2016 och 2017 följt de experter (ingenjörer, arkitekter, ekonomer, jurister, sociologer, kemister, miljövetare) som arbetar med att operera den existerande infrastrukturen och med att planera och genomföra utbyggnaden. Undersökningen befinner sig nu i analysfasen och använder sig av antropologisk forskning inom flera områden; vatten, infrastruktur; kunskap; organisation, för att analysera det etnografiska materialet.

SVEDDA SAMHÄLLEN: MENING, MINNEN OCH MORALISERING EFTER SKOGSBRANDEN (Projekt i samarbete med forskare vid Försvarshögskolan och finansierat av FORMAS): Naturkatastrofer är extraordinära händelser som innebär stora utmaningar för de drabbade, för beslutsfattare och för samhället i stort. Nutida klimatförändringar riskerar att naturkatastrofer inträffar oftare och att de blir värre i både styrka och omfattning. Statistiskt sett har antalet dödsoffer efter katastrofer minskat över hela världen under de senaste åren, men samtidigt har de materiella och ekonomiska förlusterna ökat. När ett land drabbas av en naturkatastrof påverkas såväl enskilda hushåll som hela samhällets ekonomi. Sådana effekter kan hålla i sig lång tid efter själva katastrofen. För att bättre kunna hantera och minska skadorna av sådana kritiska händelser i framtiden är det därför viktigt att studera de effekter de har i samhället och hur människor och organisationer hanterar sådana situationer. Denna kunskap syftar till att stärka samhällets beredskap för att hantera extraordinära naturkatastrofer när de händer. Västmanland skogsbrand har haft förödande effekter på både den naturliga och byggda miljön som kommer att synas i landskapet under många år framöver. De psykologiska och sociala konsekvenser som denna katastrof har inneburit för samhället i stort, för olika sociala grupper och för enskilda individer är kanske inte omedelbart synliga, men de kan också sträcka sig långt in i framtiden och påverka lokalsamhällens och regioners utveckling på olika sätt. Målet med projektet ?Svedda samhällen: mening, minne och moralisering? är att studera effekterna av Västmanlandsbranden i de lokalsamhällen som drabbades, huvudsakligen under det första året efter händelsen. Syftet med forskningsprojektet är att förstå hur människor och organisationer har klarat och återhämtat sig från denna naturkatastrof och på så vis kunna peka ut vilka faktorer som bidrar till och/eller hindrar människors återhämtning och samhällens återuppbyggnad, både på kort sikt och i ett längre tidsperspektiv. Tidigare forskning både från Sverige och andra länder har visat att de individuella och samhälleliga effekterna av katastrofer grundar sig både i människors direkta erfarenheter av att vara drabbade och av att hantera situationen som beslutsfattare, och i hur man efteråt pratar om och diskuterar det som har hänt. Sådana diskussioner tenderar att föras i många olika sociala sammanhang, exempelvis i massmedia och i sociala media, men också inom de organisationer som deltagit i hanteringen av händelserna och hemma hos de människor som drabbats. Detta projekt analyserar hur man på lokal och regional nivå upplever och minns Västmanlandsbranden och hur den hanterades, vad den har betytt för drabbade människor och för dem som hanterade den, och hur man värderar de olika insatserna som gjordes under och efter katastrofen. Forskningsmaterialet samlas in på flera olika sätt för att få en så bred och mångsidig förståelse för detta som möjligt. Vi kartlägger hur media både på lokal och nationell nivå rapporterat under och efter katastrofen, och vi analyserar de rapporter och utvärderingar av händelserna som genomförts. Vi deltar i möten i de offentliga och privata organisationer som varit involverade i katastrofhanteringsarbetet och återuppbyggnaden. Vi intervjuar beslutsfattare som varit delaktiga i krishanteringen och personer som drabbats. Vi deltar också i de drabbades vardagsliv som ännu präglas av återhämtning och i de minnesceremonier som kommer att hållas på årsdagen efter branden. Resultaten från denna studie förväntas vara relevanta för samhället på flera sätt. Genom att samarbeta med människor i lokalsamhällena hoppas vi att vår forskning kan bidra positivt till återhämtningen. Resultaten kommer också att kunna användas till att förbättra riktlinjer och rutiner för katastrofhantering och återuppbyggnad på lokal och regional nivå, då projektet bidrar med kunskap som kan tillämpas i både samhällsplanering och riskreducering.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.