Organisation och personal

Susann Baez Ullberg

biträdande universitetslektor vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Kulturantropologiska avdelningen

E-post:
susann.baez.ullberg[AT-tecken]antro.uu.se
Telefon:
018-471 4509
Besöksadress:
Thunbergsvägen 3 H
Postadress:
Box 631
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Fil Dr i socialantropologi, specialiserad på kris-, katastrof- och miljöantropologi, särskilt i Latinamerika.     

Mina kurser

Forskning

Susann Baez Ullberg arbetar för närvarande i flera forskningsprojekt:

NYA FORMER FÖR VATTENSAMARBETE I ANDERNA: FÖRHANDLINGAR OM FÖRVALTNING AV OCH RÄTTIGHETER I VATTEN I PERUS HÖGLAND (Projekt i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och finansierat av Vetenskapsrådet): En av det 21 århundradets största utmaningar är att garantera världens invånare tillräckligt med färskvatten. Färskvatten utgör mindre än tre procent av jordens vattenförråd och på grund av klimatförändringar försvinner vattenkällor i en oroande fart. Detta projekt undersöker hur, i en situation med klimatförändring, glaciärsmältning och vattenbrist, Perus viktigaste intressenter - vattenbrukare, vattenmyndigheter och vatteningenjörer - deltar i nya former för samarbete för att förbättra hur vatten görs tillgängligt, fördelas och förbrukas. För att utforska hur vattenintressenter förvaltar och värdesätter vatten och hur deras förhandlingar över vattenrättigheter skapar nya formar för vattenjämlikhet i Perus högland tillämpas etnografisk fältmetod. Situationen i Peru utgör ett illustrativt exempel på hur vattenjämlikhet kan förverkligas. Historiskt representerar vattenbrukare, vattenmyndigheter och vatteningenjörer motsatta intressen i peruansk vattenförvaltning och deras förståelse av vattenjämlikhet är ofta motsatta. Den globala uppvärmningen och vattenbrist understryker dessa motsättningar men Perus nya vattenlag uppmuntrar också intressenterna att överbrygga motsättningarna och att förändra konventionella sätt att förvalta and värdesätta vatten. Genom att klargöra hur den nya vattenlagen för samman stridande intressenter bidrar studien till att skaffa kunskap kring hur man uppnår vattenjämlikhet och bidrar samtidigt till forskningslitteraturen om klimatförändring. Färskvatten utgör mindre än tre procent av jordens vattenresurser och på grund av klimatförändringar försvinner vattenkällor i en oroande snabb fart. Som följd härav är strider över färskvatten utbredda i hela världen och de kommer med stor sannolikhet att växa i antal de kommande åren. En av det 21 århundradets största utmaningar är därför att skaffa tillräckligt med färskvatten åt världens invånare. Det är likaså avgörande att förbättra vattenförvaltningen och att uppnå vattenjämlikhet i de många utvecklingsländer som drabbats av klimatförändring och vattenbrist. Genom att utforska hur snabb miljöförändring i Peru inte bara förvärrar existerande konflikter utan också leder till nya former av samarbete och ökad vattenjämlikhet syftar detta projekt till att söka svar på hur världens vattenbrist kan lösas. Projektet undersöker hur, i en situation med klimatförändring, glaciärsmältning och vattenbrist, Perus centrala vattenintressenter - vattenbrukare, vattenmyndigheter och vatteningenjörer - deltar i nya former för samarbete för att förbättra vattenförvaltningen och vattenutnyttjandet. För att utforska hur vattenintressenter förvaltar och värdesätter vatten och hur deras förhandlingar över vattenrättigheter skapar nya formar för vattenjämlikhet i Perus högland tillämpas etnografisk fältmetod. Situationen i Peru utgör ett illustrativt exempel på hur vattenjämlikhet kan förverkligas. 70 procent av världens tropiska glaciärer finns i Peru och de utgör källan till det mesta av det färskvatten som används till bevattning och dricksvatten på landsbygden likväl som i städerna. Det kan förväntas att alla glaciärer under 5,500 meter i Peru kommer att försvinna inom en snar framtid vilket kommer att leda till allvarliga problem i ett land där 90 procent av befolkningen ha begränsat tillgång till vatten. Historiskt representerar vattenbrukare, vattenmyndigheter och vatteningenjörer motsatta intressen i peruansk vattenförvaltning, de värderar vatten olika och deras förståelse av vattenjämlikhet är ofta motsatta. Den globala uppvärmningen och vattenbrist understryker dessa motsättningar men Perus nya vattenlag och de institutioner som den skapar uppmuntrar också intressenterna att överbrygga motsättningarna och att förändra konventionella sätt att förvalta and värdesätta vatten. Lagen har skapat en rad nya vatteninstitutioner som för samman de viktigaste intressenterna i Perus vattenförvaltning för att dessa ska kunna utarbeta former för hur landets vattenresurser bäst utnyttjas och bäst kommer invånarna till godo. Dessa institutioner är ännu nya och det är oklart hur de kommer att fungera. Genom att klargöra hur den nya vattenlagen för samman stridande intressenter bidrar studien till att skaffa kunskap kring hur man uppnår vattenjämlikhet och bidrar samtidigt till forskningslitteraturen om klimatförändring.

SVEDDA SAMHÄLLEN: MENING, MINNEN OCH MORALISERING EFTER SKOGSBRANDEN (Projekt i samarbete med forskare vid Försvarshögskolan och finansierat av FORMAS): Naturkatastrofer är extraordinära händelser som innebär stora utmaningar för de drabbade, för beslutsfattare och för samhället i stort. Nutida klimatförändringar riskerar att naturkatastrofer inträffar oftare och att de blir värre i både styrka och omfattning. Statistiskt sett har antalet dödsoffer efter katastrofer minskat över hela världen under de senaste åren, men samtidigt har de materiella och ekonomiska förlusterna ökat. När ett land drabbas av en naturkatastrof påverkas såväl enskilda hushåll som hela samhällets ekonomi. Sådana effekter kan hålla i sig lång tid efter själva katastrofen. För att bättre kunna hantera och minska skadorna av sådana kritiska händelser i framtiden är det därför viktigt att studera de effekter de har i samhället och hur människor och organisationer hanterar sådana situationer. Denna kunskap syftar till att stärka samhällets beredskap för att hantera extraordinära naturkatastrofer när de händer. Västmanland skogsbrand har haft förödande effekter på både den naturliga och byggda miljön som kommer att synas i landskapet under många år framöver. De psykologiska och sociala konsekvenser som denna katastrof har inneburit för samhället i stort, för olika sociala grupper och för enskilda individer är kanske inte omedelbart synliga, men de kan också sträcka sig långt in i framtiden och påverka lokalsamhällens och regioners utveckling på olika sätt. Målet med projektet ?Svedda samhällen: mening, minne och moralisering? är att studera effekterna av Västmanlandsbranden i de lokalsamhällen som drabbades, huvudsakligen under det första året efter händelsen. Syftet med forskningsprojektet är att förstå hur människor och organisationer har klarat och återhämtat sig från denna naturkatastrof och på så vis kunna peka ut vilka faktorer som bidrar till och/eller hindrar människors återhämtning och samhällens återuppbyggnad, både på kort sikt och i ett längre tidsperspektiv. Tidigare forskning både från Sverige och andra länder har visat att de individuella och samhälleliga effekterna av katastrofer grundar sig både i människors direkta erfarenheter av att vara drabbade och av att hantera situationen som beslutsfattare, och i hur man efteråt pratar om och diskuterar det som har hänt. Sådana diskussioner tenderar att föras i många olika sociala sammanhang, exempelvis i massmedia och i sociala media, men också inom de organisationer som deltagit i hanteringen av händelserna och hemma hos de människor som drabbats. Detta projekt analyserar hur man på lokal och regional nivå upplever och minns Västmanlandsbranden och hur den hanterades, vad den har betytt för drabbade människor och för dem som hanterade den, och hur man värderar de olika insatserna som gjordes under och efter katastrofen. Forskningsmaterialet samlas in på flera olika sätt för att få en så bred och mångsidig förståelse för detta som möjligt. Vi kartlägger hur media både på lokal och nationell nivå rapporterat under och efter katastrofen, och vi analyserar de rapporter och utvärderingar av händelserna som genomförts. Vi deltar i möten i de offentliga och privata organisationer som varit involverade i katastrofhanteringsarbetet och återuppbyggnaden. Vi intervjuar beslutsfattare som varit delaktiga i krishanteringen och personer som drabbats. Vi deltar också i de drabbades vardagsliv som ännu präglas av återhämtning och i de minnesceremonier som kommer att hållas på årsdagen efter branden. Resultaten från denna studie förväntas vara relevanta för samhället på flera sätt. Genom att samarbeta med människor i lokalsamhällena hoppas vi att vår forskning kan bidra positivt till återhämtningen. Resultaten kommer också att kunna användas till att förbättra riktlinjer och rutiner för katastrofhantering och återuppbyggnad på lokal och regional nivå, då projektet bidrar med kunskap som kan tillämpas i både samhällsplanering och riskreducering.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.