Organisation och personal

Linda Pfister

doktorand vid Institutionen för nordiska språk

E-post:
linda.pfister[AT-tecken]nordiska.uu.se
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsv 3 L
Postadress:
Box 527
751 20 UPPSALA

Kort presentation

Jag är intresserad av språkets förmåga att (åter)skapa sociala sammanhang och hur språkbrukaren aktivt handlar genom språket. I synnerhet intresserar jag mig för brukstexter som rör och tilltalar flyktingbarn och hur dessa genom sin språkliga utformning blir till redskap för att upprätta olika relationer till sina mottagare.

Jag har en utbildningsbakgrund inom svenska och tyska språket och läst till lärare i mitt hemland Tyskland.

Nyckelord: forensic linguistics social semiotics systemic functional grammar discourse analysis non-literary texts linguistic performativity intersectionality racism refugees child rights

Mina kurser

Forskning

Avhandlingsprojekt

Mitt avhandlingsprojekt handlar om hur en specifik typ av brukstexter, svenska och tyska högsta behöriga domstolarnas vägledande domar, påverkar flyktingbarns situationer idag.

Rättfärdigandet av flyktingbarnets bästa i svenska och tyska prejudikat

Genom ratificeringen av barnkonventionen har såväl den svenska som den tyska staten åtagit sig att undantagslöst garantera barns rättigheter. En grundläggande konventionsprincip är barnets bästa (art. 3, 1 st.) som i nationella asylprocesser visserligen beaktas men inte ensamt är avgörande för bedömningen av en ansökan om asyl. De facto missgynnar de högsta behöriga domstolarnas domar flyktingbarn i båda länderna oftast, och ifrågasätter därmed principens bindande verkan på nationell nivå.

Målet med mitt doktorandprojekt är att studera hur flyktingbarnets bästa har rättfärdigats språkligt i svenska och tyska högsta domstolarnas vägledande domar de senaste tio åren. I detta syfte grundar sig studien på den systemisk-funktionella grammatiken – en teori om språkets förmåga att realisera betydelse i olika typer av diskurser. Den socialsemiotiska förklaringsramen möjliggör antagandet att beslutfattare intar en aktiv roll i tillämplig lagstiftning som blir synlig i domar av gällande rätt. Fokus ligger på de asymmetriska maktförhållanden som språkligt (åter)skapas mellan asylsökande barn och behöriga statliga myndigheter.

Två parallella textkorpusar sammanställs, annoteras manuellt med hänsyn till ideationella och interpersonella variabler och analyseras både kvantitativt och kvalitativt. Möjliga skillnader gällande språkliga rättfärdigandestrategier i sista instansernas domar identifieras och diskuteras. Vilka betydelser konstrueras och vilka intressen verbaliseras när flyktingbarnets bästa rättfärdigas? Väger principen lika tungt inom alla rättsfall eller finns det skillnader mellan beslut som rör ensamkommande och barn som ansöker tillsammans med sin familj, mellan beviljanden och avslag och över tid? Dessa och liknande nyckelfrågor betonar beslutfattarnas roll som centrala aktörer i etablerad rättspraxis och understryker således även vikten av ytterligare lingvistisk forskning inom och mellan nationell(a) jurisdiktion(er).

Publikationer

Carlquist, Jonas, Pfister, Linda, Åkerlund, Ulrika & Stjernström, Olof, 2017. Språk och planering. I: Plan. Stockholm: Föreningen för samhällsplanering, 2017. No 1, s.48-51.

Pfister, Linda, 2016. Migrationsverket vill veta vem du är och var du kommer ifrån! En systemisk-funktionell analys av en tysk och en svensk informationsbroschyr för ensamkommande flyktingbarn. Magisterexamensarbete, nordiska språk. Umeå universitet.

Handledare: Anna-Malin Karlsson

Biträdande handledare: Marco Bianchi 

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.