Organisation och personal

Katina Thelin

universitetslektor vid Avdelningen för rektorsutbildning

E-post:
katina.thelin[AT-tecken]rut.uu.se
Mobiltelefon:
070-1679729
Besöksadress:
Von Kraemers Allé 1
Postadress:
Box 2136
750 02 UPPSALA

Kort presentation

Fil Dr i pedagogiskt arbete och universitetslektor knuten till Rektorsutbildningen sedan januari 2016. I tjänsten ingår undervisning i Rektorsprogrammet och Masterutbildningskursen Pedagogiskt förändringsledarskap i samband med interaktiv forskning. Är också engagerad i arbetet med forskningscirklar vid FoSam och har ansvar för samordningen av STEPs seminarieserie med inriktning Educational Leadership.

 

 

Mina kurser

Biografi

Har tidigare erfarenhet av arbete i magister‑ och masterutbildningen i Utbildningsledning och skolutveckling vid Karlstads universitet och som vetenskaplig ledare i Centrum för kunskapsbildning i Sundsvall.

Har även arbetat med skolutveckling och forskning inom ramen för ett riksomfattande Skolutvecklingsnätverk (Nätverket för Problembaserad skolutveckling) och var under en kortare period vetenskaplig ledare i Nätverket för lärandebaserad skolutveckling. I dessa nätverk deltog utöver den forskningsgrupp vid Karlstads universitet som jag tillhörde, ett stor antal pedagoger, skolledare och förvaltningschefer från hela Sverige. När nätverket var som störst ingick ca 900 enheter i nästan 50 kommuner i nätverket. Nätverket utgjorde ett mötesplats för samproducerad kunskap, då det i nätverket bedrevs praktiknära forskning med utgångspunkt i deltagarnas vardagspraktik. Kunskapsbildningen utgjorde ett exempel på vad som brukar kallas deltagarorienterad interaktiv forskning.

Är i grunden gymnasielärare med ämnesinriktningen svenska/filosofi och har arbetat som lärare framförallt på gymnasiet och på komvux, men har även erfarenhet av arbete i grundskolan och som utvecklingspedagog i förskolan.

Forskning

I min forskning har jag framförallt intresserat mig för variationen i pedagogers och skolledares sätt att förstå olika aspekter av sitt arbete, men också för möjligheten och betydelsen av att utveckla gemensamma sätt att se och att lära tillsammans som grund för utveckling, något som avspeglar sig i min avhandling med titeln Mellan varumärke och gemensamt raster -­ Skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet blev klar hösten 2013. I avhandlingen beskrivs variationen i sättet att se en verksamhetsidé och arbetet med en sådan, såsom den framträder i en grupp skolchefer med övergripande ansvar för pedagogisk verksamhet.

Betydelsen av variation och svårigheten att använda den på det sätt som föreslogs i avhandlingen aktualiserades även i en studie som bygger på erfarenheter som gjordes i två skolor i Sundsvall under perioden 2009‑2012. I det utvecklingsarbete som bedrevs på skolan skapades förutsättningar för skolans medarbetare att i lärgrupper arbeta systematiskt med att utveckla kunskap som grund för utveckling. Studien visade att lärarnas motivation att delta i gemensam systematisk kunskapsbildning till stor del var beroende av de frågor som stod i fokus för arbetet och att kvaliteten i och resultatet av arbetet var beroende av gruppens förmåga att hantera och använda variation.

Jag har också intresserat mig för den så kallade karriärstjänstereformen, vilket hittills resulterat i en mindre studie riktad mot variationen i sättet att se förstelärarens roll i relation till skolutveckling. Resultatet av studien har presenterats på nationella och internationella konferenser samt bildat utgångspunkt för min medverkan i Skolverkets Podd om karriärstegsreformen 2017.

Sedan jag började arbeta i Uppsala har jag varit engagerad i FoSams arbete med forskningscirklar. Med syftet att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som utvecklats genom arbetet i olika forskningscirklar och samtidigt bidra till ökad kunskap om forskningscirkelledarens arbete med och roll i en forskningscirkel, genomförde jag under våren 2016 en studie där jag uppmärksammar forskningscirkelledarens praktik och de villkor som håller den på plats. Resultatet visar att forskningscirkelledarpraktiken kan delas upp och beskrivas i två delpraktiker; en förberedelsepraktik och en genomförandepraktik. Den senare av dessa båda låter sig i sin tur beskrivas med utgångspunkt i det pedagogiska och det vetenskapliga projekt som håller ihop praktiken. Beroende på hur forskningscirkelledaren hanterar dessa projekt konstitueras olika forskningscirkelledarroller.

För närvarande är jag involverad i ett projekt där jag, tillsammans med kollegor på Avdelningen för rektorsutbildning, undersöker rektorsprogrammets utbildningspraktiker. Studierna utgör en del i vårt eget systematiska kunskapsbildnings- och utvecklingsarbete. Förhoppningen är att dessa ska bidra till fördjupad kunskap om deltagarnas ledarskaps- och lärandepraktik och om vår egen undervisningspraktik i relation till dessa. 

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.