Organisation och personal

Tim Berndtsson

doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen

E-post:
tim.berndtsson[AT-tecken]littvet.uu.se
Telefon:
018-471 6188
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsv 3 P
Postadress:
Box 632
751 26 UPPSALA

Mina kurser

Biografi

Forskningsintressen

1700-tal, arkiv, ordenssällskap, historiografi, Ludvig Holberg, humorteori, modern poesi

Pågående forskning

"The Order and the Archive. Masonic Archival Culture in 18th century Europe (prel. titel)

Avhandlingsarbete om ordensarkiv, företrädesvis frimurararkiv, ur ett jämförande internationellt perspektiv. Läs mer längst ned på sidan.

Publikationer

Artiklar

"'Du måste försöka leva dig in i min situation!' Ironi humor och det patetiska hos Kristina Lugn" i Samlaren. Tidskrift för svensk Litteraturvetenskap, vol. 137., 2016, s. 31–56.

Tillsammans med: Otto Fischer, Annie Matsson och Ann Öhrberg, ”Kunskap, makt, materialitet: Svenska arkiv 1727–1811 – en projektpresentation”, Tidskrift för Litteraturvetenskap Vol 45, Nr 1 (2015)

Kapitel i antologivolymer
“Bringing Into Light, or Increasing Darkness With Darkness. Jacob Wilde’s Rewriting of Samuel Pufendorf’s Account of Swedish Ancient History” i Traces of Transnational Relations in the Eighteenth Century, red. Tim Berndtsson, Annie Mattson, Mathias Persson, Vera Sundin and Marie-Christine Skuncke, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2015, s. 121–146.

”’Hvad Contra-parten har at sige derimod’ – Historiografisk dialog mellan Holberg och Pufendorf” i Historikeren Ludvig Holberg red. Jørgen Magnus Sejerstedt & Sebastian Olden-Jørgensen, Oslo: Spartacus/Nordic Academic Press, 2014, s. 147–180.

Recensioner
Recension ”Kristina Nordström: Det sanna snillet. Genus och geni hos Thomas Thorild” i Tidskrift för Litteraturvetenskap Vol 45, Nr 2–3 (2015), s. 111–113.

Pågående forskning - Läs mer

Mitt pågående avhandlingsprojekt, Mitt pågående avhandlingsprojekt, ”The Archive and the Order. Masonic Archival Culture in 18th century Europe” skrivs inom ramen för projektet ”Kunskap, makt, materialitet. Svenska arkiv 1727-1811”. Det handlar om etableringen av europeiska, främst svenska, frimureriska arkiv under det långa 1700-talet. Frimurarordens arkiv var bland de första organiserade arkiveringsinstitutioner som uppstod utanför staten, kyrkan och de adliga släktarkiven. De uppstod i en ”offentlighet” – samtidigt som de i högsta grad var ”icke-offentliga” i vardaglig mening. Frimureriets på en gång öppna och slutna karaktär, sett som ett socialt fenomen, går att se i ljuset av centrala arkivfunktioner; att tillhandahålla information, för vissa, men även undanhålla den, för andra. En funktionsinriktad studie av arkivpraktiker öppnar till nya infallsvinklar, bland annat kring den symboliska kraft som idén om ett ”hemligt arkiv” utövat, och fortsätter att utöva, på fantasins område.

Teoretiskt utgår mitt projekt ifrån en mediearkeologisk förståelse av arkiv och arkivering, så som det framlagts av forskare som Wolfgang Ernst, Cornelia Vismann och Knut Ebeling, liksom utifrån systemteoretiska resonemang. De frimureriska arkiven ses i min studie alltså inte enbart som mer eller mindre dammiga förvaringsutrymmen på källarplan, utan också som centrala funktioner i ett nedskrivningssystem. Arkiven möjliggör och formaliserar en mängd (skriv)praktiker och kunskapsformer – alltifrån räkenskapsböcker till kabbalistiska manualer. I arkivet som idé ligger även upprättandet av en organisation mellan dessa. Genom att undersöka de faktiska arkivens historiska organisation, och dess systemform, går det att få syn på de trådar av vilka sedermera ”historier” vävs.  Arkivens egen informationsstruktur förmår sätta ljus på hur historiska berättelser formas – såsom ”historien om frimureriet”, tanken om ett uråldrigt samfund med en hermetiskt överförd kunskapsskatt. Jag argumentera för att arkivens organisation och innehåll även formas utifrån de historiska berättelser som arkiven, som historiografiska verktyg, är tänkta att underbygga.

Det frimureriska arkiverandet var en grundläggande infrastruktur för frimureriet som organisationsform. Arkiven fyllde även en roll inom den minneskult – i form av exempelvis parentationstal och interhistorieskrivning – som odlades inom frimureriet. Ordnandet hade därutöver också ett egenvärde: att ordna ett arkiv kan vara att ordna en världsbild. Jag argumenterar för att det fanns ett samband mellan frimureriet konkreta praktiker och dess kulturella uttryck: att arkiveringen var instrumentell i skapandet av en särskild form av ”frimurerisk” kunskap och livsföring. I min studie vill jag således visa både hur frimurare skapar arkiv och hur arkiv skapar frimurare.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.