Organisation och personal

Annelie Drakman

doktorand vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria

E-post:
annelie.drakman[AT-tecken]idehist.uu.se
Telefon:
018-471 1576
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsv 3P
Postadress:
Box 629
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Doktorand i idé- och lärdomshistoria, intresserad av frågor kring medicinskt tänkande under sent 1800-tal.

Medlem av Svenska nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria.

Mina kurser

Biografi

Mitt avhandlingsprojekt handlar om provinsialläkare, det vill säga läkare stationerade på landsbygden, under 1800-talets Sverige. Det ingick i varje provinsialläkares uppdrag att skicka in en årlig rapport om hälso- och sjuktillstånden i hans distrikt till Sundhetskollegium, läkarnas centralorganisation. I min avhandling planerar jag att studera dessa rapporter utifrån hur provinsialläkarna beskrev och konstruerade sina egna och sin omgivnings uppfattningar om normalitet, sjukdom och hälsa. Jag är särskilt intresserad av frågor kring hur medicinsk auktoritet skapas, sprids, upprätthålles och omförhandlas, och i vilka situationer den vinner gehör respektive möter motstånd.

Tidigare studier har visat att provinsialläkaren menade sig stå för en alltmer aktiv och ingripande hållning gentemot sjukdom allteftersom 1800-talet utvecklades. Detta synsätt kontrastherades ofta i årsrapporterna med landsortsbefolkningens fatalism och passivitet. Det är dock viktigt att faktorera in den retoriska situation som dessa årsrapporter uppstod i och att vara medveten om att en fatalistisk allmoge kunde lösa flera problem för provinsialläkaren. Det kunde förklara de svårigheter många provinsialläkare hade med att vinna sina patienters förtroende, det kunde förstärka läkaren självbild som aktiv, och det kunde stärka en argumentation om behovet av provinsialläkarssystemets nödvändiga utvidgning. En av de preliminära frågeställningarna jag närmar mig detta material med är huruvida provinsialläkaren i denna situation såg likheter mellan den egna verksamheten och den samtida kraftigt expanderande internationella kolonialismen.

En aspekt som därtill komplicerar förhållandet mellan allmoge och provinsialläkare är att det mot slutet av 1800-talet uppstod en nationalistisk rörelse med kopplingar till rasbiologi vilken började tala om allmogen som urtypen för ’det svenska’.  Denna idealiserande bild framfördes ofta av läkare, och står i skarp kontrast till de ofta pessimistiska beskrivningarna av landsortsbefolkningen som framkommer i provinsialläkarnas årsrapporter.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.