Organisation och personal

Karin Lindelöf

universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap

E-post:
karin.lindelof[AT-tecken]gender.uu.se
Telefon:
018-471 2278
Besöksadress:
Rum EP 1308A Kv Botan, Villav 6
75236 Uppsala
Postadress:
Box 527
751 20 Uppsala

Kort presentation

Jag är etnolog och mitt nuvarande forskningsprojekt handlar om tjejlopp som kulturellt fenomen och bedrivs i samarbete med Nordiska museet, Riksidrottsmuseet och Instutet för språk och folkminnen. Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond och Centrum för idrottsforskning. Under september-oktober 2015 var jag gästforskare vid Norges idrottshögskola, Oslo, inom ramen för projektet.

Mina kurser

Biografi

Jag är etnolog och har forskat om identitetsformering och könsskapande bland unga storstadskvinnor i transitionens Polen (doktorsavhandling 2006, skriven inom ramen för forskarskolan Baltic and East European Graduate School, Södertörns högskola i samarbete med Stockholms universitet), abortfrågan i svensk debatt från 1960-talet och framåt (inom EU-projektet FEMCIT), samt det nutida minnet och firandet av varvsstrejken i Gdansk 1980 och fackföreningen Solidaritets födelse samma år (som postdoktor vid Stockholms universitet).

Vid sidan om detta har jag också ägnat mig åt konsultverksamhet med genus- och jämställdhetsinriktning, och har haft större uppdrag för bland annat Trafikverket och Sidas Östersjöenhet.

Mitt pågående forskningsprojekt vid Uppsala universitet handlar om så kallade tjejlopp (Tjejvasan, Vårruset mm) som kulturellt fenomen och bedrivs i samarbete med Nordiska museet och Riksidrottsmuseet i Stockholm samt Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond och Centrum för idrottsforskning. Under september-oktober 2015 var jag gästforskare vid Norges idrottshögskola, Oslo, inom ramen för projektet.

Motionslopp för kvinnor har blivit en vanlig företeelse i dagens Sverige. Tjejloppen utgör idag en viktig del i det som brukar kallas breddidrott och hundratusentals kvinnor deltar varje år. Loppen marknadsförs ofta med ord som gemenskap, fest och glädje - "utan jäkt och stress". De större loppen inramas av festligheter och shopping, ofta med manliga konferencierer som agerar stämningsskapare vid starten. Det är uppenbart att konceptet är lyckat, men vi vet fortfarande väldigt lite om tjejloppens betydelse i deltagarnas liv eller i det svenska samhället i stort - och varför de upplevs som så attraktiva.

Projektets syfte är att analysera de så kallade tjejloppen som ett kulturellt fenomen. Vad är ett "tjejlopp"? Hur och när uppstod fenomenet? Hur förändras det över tid? Vad är det som gör att så många kvinnor vill delta i dessa lopp? Vad säger det om vår tid och vår kultur? Hur upplever kvinnor dessa lopp och hur berättar de om sina upplevelser?

I studien ingår fyra lopp, i varierande grenar och med olika tillkomsthistorier. Dels de kortare tjejvarianterna av två etablerade långlopp: Tjejvasan (Vasaloppet) och Tjejvättern (Vätternrundan), dels två lopp som redan från början var renodlade tjejlopp: Tjejmilen och Vårruset. Empirin består av etnografiska observationer, massmedia, föreningsarkiv, idrottshistoriska utställningar, intervjuer och skriftligt material som deltagarberättelse, trycksaker och webbsidor. Fältarbeten har hittills genomförts i samband med lopp under 2010-2014. I samarbete med Nordiska museet genomfördes ett skrivupprop 2011, som genererade ca 600 svar/deltagarberättelser. Under hösten 2015 kommer dessa att följas upp med gruppintervjuer. Intervjuer har också genomförts med pionjärer i tjejloppssammanhang, samt med arrangörer. Dessutom har en genomgång av pressmaterial och föreningsarkiv påbörjats.

Analysen rör både vår samtid och ett historiskt sammanhang. Tjejmilens historia går tillbaka till början på 1980-talet och när det gäller Tjejvasan är det relevant att göra en omläsning av hela Vasaloppets historik. Därmed analyseras både de argument som förr låg till grund för att utesluta eller marginalisera kvinnor inom motionsidrotten, och de argument som idag förs fram för att skapa särskilda lopp för kvinnor. Eventuellt motstånd mot särskilda tjejlopp uppmärksammas också i studien. Genusperspektivet är självskrivet i detta projekt och ett intersektionellt perspektiv genomsyrar också projektets frågeställningar: vilken roll spelar t.ex. ålder, etnicitet, klass, funktionalitet och sexualitet i de här sammanhangen - och finns det skillnader mellan de olika loppen? Ett nyckelbegrepp i sammanhanget är "tjej", som ägnas särskild uppmärksamhet i analysen.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.