Organisation och personal

Signe Bremer

forskare vid Centrum för genusvetenskap

E-post:
Signe.Bremer[AT-tecken]gender.uu.se
Telefon:
018-471 5043
Besöksadress:
Kv Botan, Villav 6
75236 Uppsala
Postadress:
Box 527
751 20 Uppsala

Kort presentation

Fil Dr i etnologi och disputerad på avhandlingen "Kroppslinjer - Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering" (2011). Numera bedriver jag projektet "Den könsbinära staden: En kritisk studie av trygghet, utsatthet och motstånd i transpersoners berättelser om stadsliv" som finansieras av FORTE. Projektet avslutas vt2018.

Jag nås via epost

Mina kurser

Biografi

I vilken utsträckning förfogar en person som vill ändra juridisk könstillhörighet över rätten till sin egen kropp? Hur spelar materiella kroppar roll för sådana personers möjligheter att bli igenkänds som det kön de själva känner igen sig som? I min etnologiska doktorsavhandling – Kroppslinjer: Kön, transsexualism & kropp i berättelser om könskorrigering (2011) - diskuteras dessa frågor, med fokus på hur lagar, förordningar, diagnoskriterier och könsnormer både begränsar och möjliggör tillvaron för ett antal personer som har erfarenhet av att genomgå könskorrigering. De olika teman som studien kretsar kring tydliggörs i avhandlingens fyra empiriska kapitel – Att vänta – Att kvalificeras – Att passera – Att nät-verka – Att fastställas. 

Med utgångspunkt i självbiografiska bloggar, djupintervjuer, informanters reflektionstexter, e-postmeddelanden och fotografier behandlar jag i min doktorsavhandling frågor om hur kategorin transsexualism förkroppsligas, görs, omförhandlas och levs i arton personers könskorrigerande tidsförlopp. 

I avhandlingen arbetar i första hand Sara Ahmeds queera fenomenologi och Judith Butlers kritiska genusteori. Det betyder bland annat att jag istället för att via Judith Butlers genusteori begränsa mig till analyser av hur könsbinära normsystem skapar kroppar har jag inriktat mig på diskussioner om hur kroppar tar plats i, passerar genom, gör avtryck i och bebor rum. Jag har gjort detta genom att fokusera informanternas berättelser om deras färd längsmed livets vägar - deras orientering - genom det könskorrigerande tidsförloppet.

Ett tema som av olika anledningar inte finns med i avhandlingen men som är fokus i artikeln Mellan vita rum. Om väntan, vithet och maskulinitet i två berättelser om transsexuella patientskap är kritiska perspektiv på vithetsnormer. Artikeln är del i tidskrift för genusvetenskaps uppskattade temanummer om vithet (2010).

Med simhallars omklädningsrum och offentliga toaletter som exempel lyfter avhandlingen även transpersoners utsatthet i offentliga rum. Den som inte förkroppsligar samhällets förväntningar om kön riskerar nämligen att bli föremål för negativ uppmärksamhet, med fysiskt våld som möjligt scenario. Under rubriken ”risken med ett toalettbesök” beskriver jag exempelvis hur en transkille blir utsatt för grova trakasserier i samband med att han besöker toaletten på en lokal gayklubb.

Mitt postdoc projekt tar utgångspunkt i denna problematik - staden som både frigörande och riskfylld. En övergripande fråga rör vilka sammanhang/rum/platser som finns att tillgå i den stad där de medverkande lever och verkar som upplevs som trygga respektive mindre trygga. Studien finansieras av statens forskningsråd för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Den baserar jag i första hand på promenadintervjuer, ”vanliga” djupintervjuer och medverkandes dagboksanteckningar, och i andra hand också på annat relaterat material så som tidningsartiklar, konstutställningar och rättsdomar.

I projektet - som tituleras Den könsbinära staden: En kritisk studie av trygghet, utsatthet och motstånd i transpersoners berättelser om stadsliv - undersöker jag vad transpersoners berättelser om stadsliv kan säga om urban säkerhet, stadsplanering, men också vad städer gör. Exempelvis, hur kommer rumsliga och materiella dimensioner av maktaxlar så som kön, sexualitet, ras, ålder, etnicitet, klass och funktionalitet till uttryck i transpersoners berättelser om stadsliv? Vad kännetecknar en bekväm plats? På vilka sätt kan en göra motstånd mot könsbestämmande och mindre bekväma rum och platser? På vilka sätt påverkar erfarenheter av hatbrott transpersoners upplevelser av att bebo den egna hemstaden?

För mer info om projektet, som bland annat rör transerfarenheter av feministiskt och kvinnoseparatistiskt kodade rum, se Debatten om transpersoners inkludering i feminismen är inte ny

Utöver min forskning är jag medlem i redaktionsrådet för Genusvetenskaplig tidskrift (tgv), ansluten till GEXcel International Collegium for Advanced Transdisciplinary Gender Studies där jag är chair för forskningsfältet Transfeminism/s (se http://gexcel.org/transgender_studies.html ), samt affilierad forskare vid Karsstad universitets centrum för genusvetenskap, som är det första av Sveriges universitet med transgender studies som officiellt profilområde. Se länk för mer information: https://www.kau.se/cgf/forskning/transgender-studies 

Bortsett från min universitetsbaserade verksamhet anlitas jag också ofta för uppdrag - exempelvis som föreläsare, moderator och panelsamtalare - i sammanhang som befinner sig utanför universitet och högskolor. Den så kallade 3e uppgiften är något jag lägger stor vikt vid i min forskargärning.



VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER

Alm, Erika, Signe Bremer, Iwo Nord och Irina Schmitt (2016). Queer- och transforskning. Lundberg, Anna & Ann Werner (red.). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning

Bremer Signe, (2013). ”Patienten: Vårdar du patienten eller normen? Om sjukvårdens möte med transpersoner”, i: Genusyrsel och normuppror. Maria Ejd (red.), Vårdförbundet

Bremer Signe (2013). “Penis as risk. A Queer Phenomenology of two Swedish transgender women´s narratives on gender correction", i: Somatechnics  3.2 (2013): 329–350, Edinburgh University Press

Bremer Signe (2011). Kroppslinjer – Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Makadam, Diss. Göteborgs universitet

Bremer Signe (2011).”Med kroppen in i berättarrummet – om närvaro och etik”. I: Gunnemark Kerstin, red. Etnografiska hållplatser - om metodprocesser och reflexivitet. Studentlitteratur Lund

Bremer Signe (2010). "Mellan vita rum - Om väntan, vithet o& maskulinitet i två berättelser om transsexuella patientskap". I, Tidskrift för genusvetenskap. 2010:1-2

Bremer Signe (2008). ”Den läckande kroppen. Berättelser från psykiatrins korridorer”. I, Nätverksetnologi. Knuts Eva & Saltzman Katarina (red.). Institutionen för etnologi, Göteborgs universitet 

Bremer Signe (2007). ”Kan man ta tempen på genus?! Om genusklimat & makt i psykvårdens könsbytesutredningar”. I: Humanistdagboken, Göteborgs universitet

Bremer Signe (2006). ”Under Ytan. Nio transpersoners berättelser om vardagsverklighet”. I, Lambda Nordica 2006:1-2

Bremer Signe (2006). ”Granskad identitet. Två ts-män berättar om deras möte med vården.” I, Lambda Nordica 2006:4



 




 

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.