Organisation och personal

Ella Johansson

professor vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Etnologiska avdelningen

E-post:
ella.johansson[AT-tecken]etnologi.uu.se
Telefon:
018-471 2290
Fax:
018-471 7029
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsv 3 H
Postadress:
Box 631
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Detta stycke finns inte på svenska, därför visas den engelska versionen.

Ella Johansson is chair professor in European Ethnology since 2011. Previous positions include the Dag Hammarskjöld guest professorship at Humboldt University, Berlin 2002-2005 and a fellowship at the Swedish College of Advanced Studies in Uppsala 2001. Part of her research deals with modernity and history especially in Northern Sweden. A second main area is Swedish national identity in relation to modern immigration. She also works with gender, heritage, landscape studies.

Mina kurser

Biografi

Under senare år har nutidens av migration och segregation präglade förorter varit mitt centrala forskningsområde. I böcker och artiklar har jag skrivit om natursyn och friluftsliv, om barns utrymme för utomhusliv och fri lek samt om simhallar och föreställningar om simkunnighet. Där debatten präglas av oro över desintegration och förlust av ”svenska”värden har jag istället funnit en stark kontinuitet och traditionsöverföring mellan ”nya” och ”gamla” svenskar och att det i hög grad råder med de ”svenska” idealen överensstämmande praktiker. Det är numera främst i miljonprogramsförorterna det simmas och byggs trädkojor och läses läxor skulle man förenklat kunna sammanfatta resultaten. Kulturarvsfrågor och minnespolitik i migrationens samhälle har varit ett parallellt spår inom samma fält, något som griper tillbaka på ett under mitt forskarliv genomgående starkt intresse för kulturarvs- och museifrågor.

 

Min avhandling handlade om det manuella skogsarbetet i Norrland ca 1850-1950. Jag analyserade bland annat 200 skogsarbetares livshistorier, insamlade i ett skrivarupprop under 1940-talet. Forskningsfrågorna rörde modernitet och manlighet. Hur kan männens arbete och samvaro i vintrarnas timmerkojor förstås i relief mot de starkt föränderliga, socialt komplexa och ekonomiskt alltmer skiktade samhällena ”på bygden”? Hur har, på det mest vardagliga planet, resan från bondesamhälle till industrisamhälle gått till och vad betydde de manliga sätten att relatera till varandra för hur övergången gestaltade sig?

                                          

Efter avhandlingen arbetade jag med att bygga upp och leda ett stort tvärvetenskapligt projekt kallat ”Flexibilitet som tradition”, eller mer vardagligt ”Ängersjöprojektet” Vi var ett tjugotal forskare från hela landet med olika disciplinära tillhörigheter. Med utgångspunkt i Södra Norrlands inland ställde vi frågor om periferiers relationer till politiska och ekonomiska centra samt deras möjligheter till kontinuitet och förändring över lång tid: från äldre järnålder fram till nuet. Forskningen om skogsbygder ledde mig vidare in på områden som landskapets och rummets betydelse med studier exempelvis av natursyn i vid mening, av hur välstånd, arbete och produktivitet förstås kulturellt samt av kön, status och andra identitetskonstruktioner i relation till rum och plats. Jag har ofta funnit det relevant att ställa det norrländska i relation och kontrast till andra områden, exempelvis Sydeuropa eller Skåne. Eftersom jag bott och arbetat en del utomlands, vid universitet i Berlin och London och är intresserad av antropologiska teorier har jag utvecklat ett intresse för att se på det svenska med ett utifrånperspektiv.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.