Organisation och personal

Robert Ekblom

forskarassistent vid Institutionen för ekologi och genetik, Evolutionsbiologi

E-post:
robert.ekblom[AT-tecken]ebc.uu.se
Telefon:
018-471 6468
Mobiltelefon:
070-3353935
Besöksadress:
Evolutionsbiologiskt Centrum
Norbyv. 18D
75236 Uppsala
Postadress:
Evolutionsbiologiskt Centrum, Norbyv. 18D
75236 Uppsala

Kort presentation

Jag är för närvarande forskarassistent vi institutionen för evolutionsbiologi, där jag arbetar i monitoringgruppen. Min forskning handlar främst om evolutionär genomik, ekologi och bevarandebiologi. Fokus ligger framför allt på att undersöka genetisk variation som är viktig ur ett evolutionärt och ekologiskt perspektiv. Jag arbetar också med mer tillämpad forskning rörande bevarandebiologi.

Akademiska meriter: FD

Mina kurser

Biografi

CV i korthet

Oktober 2011- : Forskare vid avdelningen för Evolutionsbiologi, Uppsala Universitet
2010-2011: Forskare vid avdelningen för Populationsbiologi och Naturvårdsbiologi, Uppsala Universitet
2008-2009: Marie Curie post-doc, Department of Animal & Plant Sciences, University of Sheffield, UK
2004-2007: Lektor vid avdelningen för populationsbiologi och naturvårdsbiologi, Uppsala Universitet, och anställd av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) för att arbeta med fågelskydd och utbildning av medlemmar.
2000-2004: Doktorand vid avdelningen för populationsbiologi och naturvårdsbiologi, Uppsala Universitet
1995-1999: Biologistudier vid Uppsala Universitet

Forskningsprojekt

Sekvensering av Järvens genom

Sedan slutet av 2011 har min forskning varit fokuserad på ett projekt där vi kartlägger hela järvens (Gulo gulo) arvsmassa. Denna information kommer att användas till att identifiera ekologiskt viktig genetisk variation i den skandinaviska järvstammen. Vi arbetar också med att ta fram nya genetiska markörer som kan användas för populationsövervakning av järv i Norge och Sverige. 

 

Nya generationens sekvenseringsteknik

Just nu händer väldigt mycket inom bioteknologin och helt nya sätt att kartlägga arvsmassan hos olika organismer har revolutionerat genetisk forskning under de senaste åren. Jag arbetar med att försöka använda dessa nya tekniska redskap hos vilda djurarter där vi tidigare inte har kunnat utföra denna typ av studier på grund av bristande genetiska resurser.

 

Zebrafinkens genom

Under min tid som post-doc i Sheffield (England) analyserade jag främst data från zebrafinkens (Taeniopygia guttata) genom. Detta var den andra fågelarten (efter kyckling) där hela genomet (hela arvsmassan) sekvenserades (publicerat våren 2010). Jag har dels forskat kring immungenernas funktion och evolution hos zebrafinkar och dels undersökt hur genuttrycket varierar mellan olika vävnader.

 

Immunekologi och genomik hos Dubbelbeckasin

Arbetet i min doktorsavhandling handlade främst om sambandet mellan immunförsvarets genetik och ekologi hos fågeln dubbelbeckasin (Gallinago media). För att vi inte ska bli sjuka krävs det att vårt immunförsvar fungerar som det ska. En viktig del i kroppens försvar är en grupp molekyler som heter MHC (Major Histocompatibility Complex). MHC-molekylens funktion är att visa små delar av bakterier, virus och andra sjukdomsalstrande organismer för immunförsvaret, så att kroppen kan känna igen och oskadliggöra dem. Om en människa eller ett djur har ett stort utbud av olika MHC-molekyler tros hon kunna presentera ett brett spektrum av bakterier och andra parasiter för immunförsvaret, viket skulle kunna leda till att man blir motståndskraftig mot många olika sjukdomar. Forskare har bl. a. visat att en viss typ av MHC-molekyl som finns i Västafrika ger ökat skydd mot malaria.

Det finns indikationer på att vi kan välja partner beroende på vilken MHC-typ hon eller han har. Teorin går ut på att om partnerna har olika MHC så kommer deras avkomma att ärva en större variation av olika MHC-typer jämfört med om föräldrarnas MHC vore lika. Detta skulle i så fall leda till att avkomman blir bättre rustad mot olika sjukdomar. Studier med möss har visat att både honor och hanar faktiskt föredrar att para sig med individer med annorlunda MHC än dem själva. En annan uppmärksammad studie av människor (den så kallade ”t-shirt studien”) har visat att kvinnor föredrar lukten från män vars MHC är skilt från deras eget. Jag undersöker om dubbelbeckasinens honor använder MHC för att hitta en lämplig partner.

Efter min disputation arbetar jag också med att försöka förstå de genetiska mekanismer som styr partnerval och parningsframgång hos dubbelbeckasiner på ett bredare plan.

 

Samarbetspartners:

Jens Persson

Hans Ellegren

Jon Slate (handledare post-doc)

Terry Burke (handledare post-doc)

Jacob Höglund (doktorandhandledare)

Mats Grahn (doktorandhandledare)

Stein Are Sæther

John Atle Kålås

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.