Theresa Johnsson

forskare vid Historiska institutionen

E-post:
theresa.johnsson[AT-tecken]hist.uu.se
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsv 3 A
Postadress:
Box 628
751 26 UPPSALA

postdoktor vid Historiska institutionen, Hugo Valentin-centrum

E-post:
theresa.johnsson[AT-tecken]valentin.uu.se
Telefon:
018-471 2362
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3D, 1 tr
Postadress:
Box 521
751 20 Uppsala

Kort presentation

Min forsknings fokus ligger på frågor om klass, om social, ekonomisk och rättslig oojämlikhet mellan människor och hur sådant kunde forma människors livserfarenheter främst under förra hälften av 1800-talet. En följd härav är ett metodologiskt och källmässigt intresse för att komma åt en ofta svårtillgänglig historisk vardag som inkluderar människor som ofta inte syns som aktörer i historiska narrativ. Ett särskilt intresse har jag för romanifolket de resandes historia.

Akademiska meriter: FK, FD

Mina kurser

Biografi

Jag disputerade våren 2016 på avhandlingen Vårt fredliga samhälle. ”Lösdriveri” och försvarslöshet i Sverige under 1830-talet. I avhandlingen undersöks centrala aspekter av tjänstetvångets och lösdriveripolitikens sociala praktik ur ett klassmässigt och rumsligt perspektiv där den teoretiska inspirationen främst är hämtad från de belgiska historikerna Hugo Lis och Catharine Soly liksom den brittiska forskningstraditionen History from below. Huvudproblematiken kretsar kring relationen mellan besuttenhet och obesuttenhet under 1800-talets första hälft som denna tog sig uttryck genom arbetar- och fattigpolitik på olika samhälleliga nivåer och då särskilt i den vardagliga praktiken. Denna problematik passas in i ett främst nordvästeuropeiskt forskningssammanhang rörande tjänstetvång, rörlighet och bosättning. Förutom obesuttna i allmänhet ägnas romanifolket de resande utrymme. Detsamma gäller den dåtida polisen och länsstyrelsens polisiära, frihetsberövande funktioner och den statliga byråkratin som sådan med särskild betoning på Västmanlands län.

Mitt nuvarande projekt vid Hugo Valentin-centrum bär arbetsnamnet:

”I Wintras kom pappa och mamma efter mig och skulle fara hem men ej ännu varit hem”. Subalterna perspektiv på romanifolk i Sverige cirka 1780-1840.

Det är allmänkunskap att viljan att kontrollera så kallade ”zigenare”, och då inte minst deras rörlighet, satt mängder av avtryck i västeuropeisk lagstiftning från medeltiden och framåt. Samtidigt som det inte saknas karakteriseringar av t ex förd faktisk statlig politik, är emellertid socialhistoriska, empiriska studier inkluderande romanifolk som aktörer före det sena 1800-talet väldigt få. I det här projektet länkas subaltern historieskrivning samman med arkiv och källor i syfte att spåra och studera romanifolks vardagsliv i Sverige cirka 1780-1840. Ljuset riktas mot den i Sverige idag äldsta romaniminoritetens – de resandes - historia. Utifrån biografisk, mikrohistorisk metodologi ställs kritiska frågor om framväxten av den moderna nationalstaten, minoriteters handlingsutrymme, arkivens natur och de metodologiska implikationerna av att skriva historia om grupper som lämnat få egodokument efter sig.

Projektets empiriska fokus ligger främst på tre områden vilka alla är eller kan vara avgörande för en människas välfärd: att lagligt kunna röra sig i rummet, att ha möjlighet till bosättning och laglig tillhörighet samt möjligheter till försörjning. Utifrån en mängd källor, kombinerande kvalitativa och kvantitativa data, konstrueras utifrån de sporadiska ögonblicksbilder som finns kvar av dem i arkiven, minibiografier om tre kvinnor vars liv används som nav för att utforska romanifolks positioner, erfarenheter och livsvillkor i Sverige liksom framväxten av den moderna nationalstaten. Den övergripande målsättningen är dels att problematisera olika former av historiska och historiografiska tystnader, dels att bredda och fördjupa förståelsen av romanifolkens långa historia i de nordiska länderna.

Current postdoctoral project at the Hugo Valentin-centre:

‘Last Winter Dad and Mum Came and Fetched Me but Have not Been Home Yet’: Subaltern Perspectives on the Lives of Romani People in Sweden c. 1780-1840

While it is commonly known that the will to control so-called “Gypsies” has loomed large in West European legislation since the Middle Ages, comparative studies focusing on the social history of Romani people in Europe before the late 19th century are scarce. In this project subaltern history will be engaged with archival sources in order to trace and study the everyday lives of Romani people in mid-Sweden c. 1780-1840. Employing a biographical, microhistorical methodology, critical questions are posed about the emergence of the modern nation state, the agency of Romanies, the nature of archives and the methological implications of writing history of groups that have left few egodocuments behind.

The empirical focus of this project lies in three areas of inquiry that are or can be crucial to people’s welfare: the possibility of crossing different kinds of borders legally, the possibility of legal settlement and the possibility of making a legal livelihood. Mini-biographies will be constructed mainly around three women, based on the sporadic, scattered glimpses that are left of them in the archives. Drawing from a multitude of sources, combining qualitative and quantitative data, the lives of these women will be used as hubs in order to explore the position and experience of Romani people in Sweden as well as the emergence of the modern nation state. The main aim is twofold: to problematize different historical as well as historiographical silences, and to broaden and deepen our understanding of the long history of Romani people in the Nordic countries.

Forskning

Under hösten 2016 var jag verksam vid Hugo Valentin-centrum och arbetade med utformningen av en uppdragsutbildning om de nationella minoriteterna i Sverige inom ramarna för NAMIS (Nationella minoriteter i Sverige).

Jag har också deltagit i ett projekt under ledning av docent Erik Lindberg vid Historiska institutionen om kommunala marknader och arbetade med två olika undersökningar om betydelsen av ofria arbetskontraktsrelationer under tidigt 1800-talet för de parter som ingick dem och för den lokala ekonomin.

Från augusti 2018 och två år framåt är jag anställd som postdoktor i Romani Studies vid Hugo Valentin-centrum.

Under åren har jag hållit flera offentliga föredrag om så kallat lösdriveri, den förindustriella polisen, det interna passväsendet med mera vilket är något jag gärna också gör.

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.