Ingela Marklinder

Professor i kostvetenskap. Undervisar i livsmedelsmikrobiologi, livsmedelsvetenskap och hälsokommunikation. Forskningen har genomgående ett hälsoperspektiv och inriktar sig på livsmedelssäkerhet och konsumenter. I ett annat projekt behandlas rågbrödskvalitet och hälsokommunikation.

Fullkornskonsumtion bland unga vuxna i Sverige genom tillämpning av Health Action Process Approach (HAPA).

Projektet pågår under 2023-2024 i samarbete med SLU, Fazer AB och i dialog med Institutionen för hälsopsykologi vid Freie Universität, Berlin. Syftet är att förutsäga vilka faktorer som ligger bakom fullkornskonsumtion hos unga vuxna (18-44 år) med tillämpning av kommunikationsmodellen Health Action Process Approach (HAPA). Att äta 90 g fullkorn dagligen från olika spannmålsprodukter är en näringsrekommendation. En diet med ett för lågt fullkornsinnehåll är en stark kostrelaterad riskfaktor för funktionsjusterade levnadsår (DALY). Bristande kunskap om hälsoriskerna med ett för lågt intag av fullkorn samt otillräcklig planering av att dagligen äta fullkornsprodukter indikerar att vara barriärer för fullkornskonsumtion. Projektet fokuserar på unga vuxna (18-44 år) eftersom de normalt äter en för låg mängd fullkornsprodukter.

Vårdpersonals kunskap, attityd och förmåga att kommunicera livsmedelssäkerhet.

Projektet är planerat till att starta hösten 2024. Syftet är att utforska vårdpersonals uppfattning om sin roll i att kommunicera livsmedelssäkerhet. Projektet kommer att fokusera på attityder till livsmedelssäkerhet, kunskapsnivå om patogener, riskfyllda livsmedel, förmåga att identifiera behovet av information om livsmedelssäkerhet samt hur kunna förutsäga faktorer bakom att kunna kommunicera ett livsmedelssäkert beteende. Modellen Health Action Process Approach (HAPA) kommer att tillämpas i syfte att kunna undersöka vilka mekanismer som ligger bakom individers beteende. Modellen bygger på faktorer som riskuppfattning, self-efficacy och planerad måluppfyllelse samt information om de faktorer som kan förutsäga ett beteende. Matförgiftning kan vara lindrig och tillfällig, men också få allvarliga konsekvenser som leder till sjukhusvistelse och dödsfall. Det gäller särskilt utsatta grupper som barn under fem år, sköra äldre, gravida, personer som genomgår cancerbehandling eller andra sjukdomar som ger ett sämre immunförsvar. Konsumenternas kunskaper om livsmedelssäkerhet och livsmedelshantering är osäkra och det finns ingen given check point för att säkerställa att kunskap om livsmedelssäkerhet lärs ut till konsumenter. Ett ännu outforskat område är i vilken utsträckning vårdpersonal, till exempel dietister, kan kommunicera livsmedelssäkerhet till sina patienter, som ofta tillhör en utsatt kategori och vars privata hushåll inte omfattas av livsmedelslagstiftningens krav.