Erik Lindberg

universitetslektor vid Historiska institutionen

E-post:
Erik.Lindberg[AT-tecken]hist.uu.se
Telefon:
018-471 1523
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsv 3 A
Postadress:
Box 628
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Disputerade 2001 i ekonomisk historia. Postdoktor i Bielefeld 2001-2002. Forskare i ekonomisk historia 2001-2007. Arbetar sedan 2008 vid Historiska institutionen. Studierektor för avancerad nivå 2012-2016. Prefekt sedan 2017.

Akademiska meriter: FD, docent

Nyckelord: economic history infrastructure unfree labour lighthouses institutions labour law merchant guilds

Mina kurser

Forskning

Från legostadga till kollektivavtal. Arbetsmarknadsrelationer i praktiken 1833-1926 (Finansierat av Vetenskapsrådet 2019-2022)

Perioden 1830-1930 var en formativ period vad gäller uppkomsten av den moderna fabriksindustrin och det kapitalistiska storjordbruket. Ett vanligt antagande är att utvecklingen inom bägge dessa sektorer byggde på möjligheten för arbetstagare och arbetsgivare att ingå fria arbetskontrakt. På senare år har emellertid både ekonom-historiker, rättshistoriker och nationalekonomer från olika utgångspunkter visat att på en rad håll i världen var kontraktsrelationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare betydligt mer komplicerade. I England ända fram till 1875 var det i enlighet med de medeltida Master and Servants Acts olagligt att säga upp sig i förtid, något som kunde straffas på en rad olika sätt, inklusive fängelsestraff. Även i USA spelade de medeltida engelska Master and Servants Acts en viktig roll för arbetsmarknadens reglering in på 1930-talet. Syftet med detta projekt är att undersöka arbetsmarknadsrelationer i praktiken genom att studera tjänstetvångets och legostadgornas tillämpning i Sverige fram till 1885, respektive 1926, då de formellt avskaffades. Studien ger viktiga empiriska och teoretiska bidrag till flera av senare tids mest omdiskuterade ekonomisk-historiska frågor, såsom hur institutioner påverkar inkomst- och förmögenhetsojämlikheter och hur själva arbetskontraktets villkor påverkar människors fri- och rättigheter. År 1885 avskaffades det allmänna tjänstetvånget i Sverige med krav på så kallat laga försvar och istället utfärdades en lag om "lösdrivares behandling" som fanns kvar till 1960-talet. Fram till 1926 gällde dock 1833 års legostadga för arbete inom huvudsakligen jordbruket och husligt arbete. När legostadgan upphävdes 1926 berördes fortfarande flera hundra tusen av jordbrukets arbetare av dess föreskrifter som i hög grad fortfarande tillämpades. De teoretiska utgångspunkterna är Acemoglu och Wolitzkys prinicpal-agentmodell som kan användas för att analysera varaktigheten i ofria kontraktsformer genom att den tar fasta på att ekonomisk kompensation inte är oförenlig med inslag av tvång inom ramen för ett arbetskontrakt.

Projektmedlemmar: Erik Lindberg och Theresa Johnsson (avhandlingen Vårt fredliga samhälle: ”Lösdriveri” och försvarslöshet i Sverige under 1830-talet finns tillgänglig med open access).

Projekt-id: 2018-01532

___________________________________________________________________

På gränsen mot marknaden. Upphandling och entreprenadauktioner 1830-2010 (Finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser 2014-2018)

Offentlig upphandling är ett samhälleligt viktigt fenomen både ur ett ekonomiskt och ett rättsligt perspektiv. Idag utgör den offentliga upphandlingen en ansenlig del av den svenska ekonomin, mellan 12 och 18 procent av BNP beroende på hur man skattar värdet. I lagstiftningen har den offentliga upphandlingen en särställning då hårda krav ställs på formerna för dess verkställande och bedrivande i syfte att undvika såväl misshushållning med offentliga medel som direkt korruption. Genom upphandlingslagstiftningen möts sålunda principer om hushållning, transparens och motverkande av korruption. Syftet med föreliggande projekt är att undersöka framväxten av tydliga transparenta upphandlingsregler kodifierade i lagstiftningen samt att undersöka den offentliga upphandlingens betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling mellan 1830 och 1930, det vill säga under den period då Sverige snabbt industrialiserades och genomgick en omfattande ekonomisk utveckling.

Projektmedlemmar: Erik Lindberg och Johan Ericsson.

Projekt-id: P14-0053

____________________________________________________________________

Det svenska vägnätets uppbyggnad 1770-1890: individuella mikrobeslut och statsingripanden i en komplicerad process (Finansierat av Vetenskapsrådet och Handelsbankens forskningsstiftelser 2011-2013)

Vägar utgör en stor och viktig resurs i ett samhälle. Hur vägar skall byggas, underhållas och finansieras är emellertid en mycket omdiskuterad fråga och genom historien har det funnits många olika lösningar såsom avgiftsfinansierade vägar, enskilda privata vägar och allmänna vägar finansierade genom skatter av olika slag. I Sverige vilade fram till 1944 ansvaret för byggande och underhåll av vägar huvudsakligen på fastighetsägarna, vilket i äldre tid främst betydde bönderna. Detta underhållstvång (även kallat naturaunderhåll) ålades alltså jordägare som inte alls behövde ha intresse av fungerande transporter. Detta projekt syftar till att besvara frågan hur det svenska systemet med naturaunderhåll av vägnätet fungerade i praktiken och vilka konsekvenser det hade för vägarnas kvalitet och möjligheterna att utvidga vägnätet. Resultaten har betydelse för vår förståelse av varför välståndshöjande investeringar kan vara svåra att genomföra i praktiken och varför det nationella transportnätet var underutvecklat långt in på 1900-talet.

Projektmedlemmar: Erik Lindberg och Tomas Högberg (avhandlingen Ett stycke på väg: Naturaväghållning med lotter i Västmanlands län ca 1750–1850 finns tillgängling med open access).

Projekt-id: 2010-01555.

___________________________________________________________________

Marknaden och fyrtornet. Kollektiva nyttigheter i historiskt perspektiv (Finansierat av Riksbankens jubileumsfond och Handelsbankens forskningsstiftelser 2007-2011)

Fyrtornet var länge det klassiska exemplet inom ekonomisk teori på hur staten måste skapa vissa nyttigheter för medborgarna då marknadens aktörer inte kan tillhandahålla desamma. Den funktion fyrtornet uppfyller - spridandet av information i farliga vatten - kunde enligt gängse ekonomisk teori inte prissättas av privata aktörer. Därför måste staten genom regleringar och finansiering tillhandahålla denna tjänst. Orsaken är att oavsett om en skeppare betalar eller inte kan han ändå vägledas av det ljus som fyrtornet sprider. Det skulle dröja ända till 1970-talet då Ronald Coase till ekonomkårens förvåning påpekade att det i historisk tid faktiskt förekommit privatägda fyrar. Coase studie har allt sedan dess haft en enorm påverkan på den ekonomiska teorin om det som kallas kollektiva nyttigheter. Men vad vet vi då om den historiska utvecklingen av den kollektiva nyttigheten som fyrtornen runt om i världen tillhandahållit? Förvånansvärt litet, med tanke på att det numera blivit ett klassiskt exempel på att staten inte är en nödvändig aktör för skapandet av sådana nyttigheter. Syftet med projektet är att undersöka hur det svenska och engelska fyrväsendet utvecklades mellan 1650 och 1890. Understrykas bör att ett fungerande fyrväsende var av bokstavligt talat livsviktigt intresse. Otaliga är de skeppsbegravningsplatser som kantar de svenska kusterna.

Projekt-id: P2007-0181:1-E

___________________________________________________________________

Marknadsintegration och institutionell förändring i Östersjöområdet, 1650-1850 (Finansierat av Vetenskapsrådet 2003-2006)

Syftet med projektet är undersöka sambanden mellan marknadsintegration och institutionell förändring i Östersjöområdet under tidsperioden 1650 till 1880. En ökad efterfrågan på de varor som producerades i området torde enligt tidigare ekonomisk-historisk forskning ha kunnat leda till två motsatta resultat. Antingen bröts de gamla korporativa institutionerna ned, institutioner som enligt vissa forskare var oförmögna att stå emot det förändringstryck den allt mer globala ekonomin utsatte dem för. Den optimistiska synen på marknadsintegrationens förändrande kraft kommer att ifrågasättas i projektet. Man skulle kunna hävda att incitamenten att ytterligare öka ansträngningarna att monopolisera både handel och hantverk kan ha ökat i takt med att allt fler varor producerades för marknaden. Projektet har internationell relevans genom att korrigera den i den internationella forskningen allmänt förekommande åsikt om sambandet mellan marknadsintegration och institutionell förändring i det tidigmoderna Europa.

Projekt-id: 421-2003-2097

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.