Organisation och personal

Mio Fredriksson

forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning

E-post:
mio.fredriksson[AT-tecken]pubcare.uu.se
Telefon:
018-471 6558
Fax:
018-471 6675
Besöksadress:
BMC, Husarg. 3
Postadress:
Box 564
751 22 UPPSALA

Kort presentation

Postdok-forskare (Med. Dr, Master of Social Sciences) med inriktning på styrning av hälso- och sjukvård, relationen mellan stat och landsting, politiska reformer och ideologiska värden i hälso- och sjukvården. Forskar exempelvis om vårdval, vårdgaranti, jämlik vård och lokal demokrati.

Mina kurser

Biografi

Forskning

Forskningsintressen

Mina forskningsintressen kretsar kring politisk styrning av hälso- och sjukvård, exempelvis flernivåstyrning (stat-landsting-kommun), kunskapsstyrning, och styrning genom patienters val av vårdgivare. Dessa styrningsformer utgjorde fokus i min doktorsavhandling från 2012, där jag konstaterade att det pågår både en recentralisering och individualisering av beslutsfattandet i hälso- och sjukvården.

Jag är också intresserad av hälso- och sjukvårdsreformer; såväl de politiska idéerna bakom som reformernas effekter. Exempelvis har jag undersökt hur riksdagspolitikerna argumenterade innan införandet av vårdval samt vårdvalets effekter i landstinget i Uppsala län. Värdekonflikter i den politiska styrningen av hälso- och sjukvården är också ett av mina forskningsintressen, exempelvis mellan valfrihet och jämlikhet.

Pågående projekt

Nationella Kvalitetsregister

För närvarande arbetar jag med uppstarten av ett forskningsprojekt kring de Nationella kvalitetsregistren i Sverige. Övergripande handlar projektet om att beskriva vilka beslut och aktiviteter som genomförs på makro-, meso- och mikronivå för att kvalitetsregisterdata kommer till användning i förbättringsarbete och genererar kvalitetsförbättringar. Forskningen ska generera mer djupgående kunskaper om och djupare förståelse för hinder och möjligheter i när det gäller användningen av kvalitetsregister för att förbättra vårdkvaliteten. I forskningsprojektet avser vi att koppla samman kunskaperna om hur kvalitetsförbättringsarbete bedrivs och dess utfall (klinisk implementeringsforskning), med analysen av de mer strukturella förutsättningarna för kvalitetsarbete baserat på kvalitetsregister (förvaltningspolitisk implementeringsforskning)

Projektet finansieras av SKL och utförs av tre forskargrupper i Sverige; Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet – Hälso- och sjukvårdsforskning, Karolinska Institutet – Medical Management Centrum och Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.

Beslutsfattande i hälso- och sjukvården

Jag planerar också för ett kommande projekt som Vetenskapsrådet finansierar, s.k. Internationell postdok. Projektets titel är ”Beslutsfattande i hälso- och sjukvården: reformer och preferenser i Sverige och England”.

Den senaste tidens satsningar på att öka möjligheterna att delta i beslutsfattande i hälso- och sjukvården har fokuserat på att stärka patienterna. Individuellt val av vårdgivare i primärvården är ett sådant exempel. Frågan är: är svenskarna fortfarande intresserade av kollektivt beslutsfattande i hälso- och sjukvården, och iså fall, i vilka frågor? Är det någon skillnad mot hur brittiska medborgare ser på beslutsfattande?  Projektets kärna utgörs av en jämförelse mellan politiska reformer och individuella preferenser i Sverige och i Storbritannien. Delaktighet och inflytande i samhället brukar beskrivas som en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Avslutade projekt

Between Equity and Local Autonomy

Januari 2012 lade jag fram min avhandling ”Mellan nationell jämlikhet och lokalt självstyre i hälso- och sjukvården” (Between Equity and Local Autonomy- A Governance Dilemma in Swedish Healthcare). I avhandlingen undersökte jag spänningsförhållandet mellan nationell jämlikhet i hälso- och sjukvården och landstingens lokala självstyre. Nationell jämlikhet i hälso- och sjukvården liksom landstingens lokala självstyre är viktiga värden som stöds i svensk lagstiftning och av medborgarna.

Avhandlingen bygger studier av några av de viktigaste styrreformerna i svensk hälso- och sjukvård de senaste tio åren, exempelvis införandet av Vårdval i primärvården (2010) och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer som utgör en del av statens kunskapsstyrning.

Sammantaget visar resultaten i avhandlingen att svensk hälso- och sjukvård håller på att recentraliseras och att staten är mer aktiv i styrningen av hälso- och sjuvården än tidigare. Det är dock oklart om styrningen avser att skapa nationell jämlikhet i hälso- och sjukvårdslagens mening. Likvärdighet är istället det uttryck som allt oftare används på central politisk nivå. Vad är det som recentraliseras? Avhandlingen visar att produktion och finansiering fortfarande är landstingens ansvar, men att alltmer av makten över planeringen förflyttas till den centrala staten. En tolkning är att landstingens autonomi på allvar utmanas om recentraliseringen fortsätter. En annan utmaning är att bibehålla eller stärka procedurerna för demokratiskt deltagande och demokratisk legitimitet på lokal nivå. När det lokala självstyret inskränks blir det svårare att anpassa hälso- och sjukvården efter lokala behov och förutsättningar, och beslut tas längre bort från medborgarnas vardag. Att hitta nya procedurer för demokratiskt deltagande utgör således en framtida utmaning.

Undervisning

Masterprogrammet i folkhälsa

  • Hälso- och sjukvårdens styrning och organisation
  • Metodkurs - "Forskningsdesign, metoder och statistik inom folkhälsoområdet"

Läkarprogrammet

  • Ledarskapsutbildning T10

Uppsatshandledning

Uppdrag

Har tidigare varit representant i ”Gruppen för Lika villkor” vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap – en grupp som arbetar brett med olika frågor som rör de sju diskrimineringsgrunderna. Tidigare också sekreterare i institutionens doktorandförening och medlem i den grupp som förberedde tillsättningen av en ny prefekt 2010.

Curriculum vitae

Med. Dr (2012). Master of Social Sciences (2006). Anställd som forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Ladda ner mer detaljerat CV ovan (vid bilden).

Publikationer

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.